I svallvågorna av coronapandemin, geopolitiska spänningar och rådande kretsbrist vill både USA och EU flytta hem delar av produktionen. I USA har Biden-administrationen aviserat att den är redo att investera tiotals miljarder USD för ändamålet, medan det i EU ännu är oklart hur handelsunionen ska gå tillväga för att möta sitt mål om att producera 20 procent av världens kretsar år 2030.

I slutet av april rapporterade nyhetsbyrån Reuters om ett stundande möte mellan EU-kommissionären Thierry Breton och Intels VD Pat Gelsinger, där frågan om en eventuell byggnation av en ny Intel-fabrik skulle diskuteras. Bolaget har redan idag en fabrik på Irland och har en till på gång, som ska vara redo för produktion under år 2023.

Nu rapporterar Reuters om att Intel lagt ett konkret bud till EU för att förlägga ytterligare en fabrik i Europa – 8 miljarder euro, motsvarande cirka 81 miljarder kronor. Intel dementerar beloppet, men bekräftar att det kommer krävas investeringar från EU för att sätta spaden i marken.

I samband med att Intel kungjorde planerna om att börja tillverka kretsar åt andra berättade Pat Gelsinger att Intel i ett första steg investerar 20 miljarder USD i två nya fabriker i delstaten Arizona, USA, där de sedan tidigare har fyra fabriker. I samband med detta fick Gelsinger frågan från investerare om huruvida framtida expansioner var beroende av statliga investeringar och subventioner, något han vid tillfället valde att inte ge ett tydligt svar på.

What we're asking from both the U.S. and the European governments is to make it competitive for us to do it here compared to in Asia. – Pat Gelsinger, VD på Intel

I en intervju med Politico blev det däremot tydligt att investeringar från USA och EU är avgörande för om Intel ska bygga ut i regionerna. Enligt Gelsinger handlar det om att göra det "konkurrenskraftigt" för Intel att förlägga fler fabriker i USA och EU istället för Asien. Att bygga en fabrik, inom halvledarindustrin kallad Fab, med tillhörande maskiner kostar flera miljarder USD.

Förutom att lägga fram ett konkret bud till EU ska Intel vara i gång med att prospektera var de kan tänkas förlägga en fabrik. Pat Gelsinger har redan varit i samtal med Tysklands finansminister Peter Altmaier och bayerska guvernören Mark Söder om frågan, och talade under sin resa i landet även med BMW, Deutsch Telekom och Volkswagen. Intel uppges även visa intresse för Belgien, Nederländerna och Luxemburg (Benelux).

Bilindustrins kretsbrist tvingar branschen till nya insikter

Intel ensam intressent om nya kretsfabriker i Europa

Tidigare rapporter har talat om att EU uppvaktat Samsung, TSMC och Intel om att förlägga fabriker i Europa, men framförallt ska de två senare varit av intresse. Diplomater och taiwanesiska tjänstemän ska dock ha uttryckt att TSMC inte delar det intresset, något även TSMC:s ordförande tydligt deklarerat. Med andra ord är Intel den kvarstående aktören som kan tänkas gå EU tillmötes.

Det faktum att Intel är ensam kvar bland de tre dominerande aktörerna sätter bolaget i en unik position i väst. Att Intel är väl medvetna om saken märks inte minst på att de oblygt flaggar för att de i utbyte mot betydande statliga investeringar och subventioner är beredda att bygga fler fabriker i USA och EU. Förutsatt att Intel får sin vilja igenom och därtill blir draglokomotiv för de båda ekonomiska stormakterna har bolaget god potential att ta en betydande andel av den globala marknaden för kontraktstillverkning av kretsar.

Parallellt med att Thierry Breton uppvaktar Intel ska han den 4 maj möta de europeiska kretstillverkarna STMicroeletronics, NXP, Infineon och ASML om en eventuell halvledarallians utan beroende från utländska aktörer – såsom amerikanska Intel. Att från grunden skapa en egen industri och bygga upp den expertis som krävs skulle ta många år, och med största sannolikhet gör det omöjligt att nå målet om att år 2030 tillverka 20 procent av världens kretsar i Europa.

Mer läsning: