Utpressningbrev av olika slag är en av de mer kontroversiella metoderna som brukas i jakt på de som illegalt laddar ned upphovsrättsskyddat material. Enskilda rättighetsinnehavare anlitar advokatbyråer som i sin tur begär ut uppgifter från internetoperatörer genom Patent- och marknadsdomstolen. Uppgifterna används sedan för att skicka ut kravbrev i form av fakturor eller böter där användare uppmanas betala för att undvika inkassokrav eller åtal.
Internetoperatören Bahnhof har tidigare sammanställt uppgifter från Patent- och marknadsdomstolen, något som visade att cirka 190 000 svenskar tillhörande flera olika operatörer kan ha tilldelats fakturor med betalkrav. Brevens rättsliga grund har ifrågasatts till den grad att en dansk advokatbyrå står åtalad för bedrägeri. Trots det skickas de fortfarande ut – men i år är det till synes bara till Telias kunder.
Enligt Bahnhof visar en ny sammanställning att samtliga 32 ansökningar om informationsföreläggande till Patent- och marknadsdomstolen med anledning av misstänkt fildelning riktas mot Telia och deras kunder. Förfrågningar kan omfatta allt från ett tiotal till tusentals användare och totalt har personuppgifter tillhörande 8 120 IP-adresser lämnats ut.
Exakt varför det endast är Telia som är måltavlan är inte känt. Tidigare sammanställningar visar att Telia är den operatör som lämnat ut flest uppgifter sedan år 2016. Bahnhof spekulerar i att det därmed skulle kunna röra sig om att de helt enkelt ses som mer lönsamma att skicka förfrågningar till.
