Konsumentköplagen (KKöpL, KKL) är en skyddslagsstiftning som likt namnet antyder ska skydda privatpersoner när de köper något som räknar som lösa varor av en näringsidkare likt ett företag, exempelvis elektronik, kläder och bilar. Lagen reglerar rättigheter och skyldigheter för både köpare och säljare, däremot är lagen i huvudsak tvingande till köparens förmån. Det betyder att näringsidkaren aldrig kan ge köparen sämre villkor än vad lagen säger.

I konsumentköplagen behandlas bland annat hur parterna ska agera när det är något fel på varan, hur ett köp kan hävas och reklamationsrätt. Liknande lagstiftning finns även på EU-nivå, där EU år 2019 beslutade om nya regler som behandlar bland annat digitala tjänster, något äldre konsumentköplagar inte är anpassade för. Detta gäller även den svenska Konsumentköplagen, varför Regeringen under gårdagen överlämnade ett förslag till Lagrådet om en ny konsumentköplag.

De nya reglerna innebär en viktig förstärkning av konsumentskyddet på en alltmer digitaliserad konsumentmarknad. Genom att förtydliga vilka regler och krav som finns för digitalt innehåll skapas ett enhetligt skydd även när konsumenter köper till exempel strömmade produkter eller tjänster. – Lena Micko, civilminister

I nuvarande lagen saknas bland annat reglering för vad som gäller kring leverans av digitalt innehåll och vem som ansvarar för eventuella fel. Förslaget ska stärka konsumenträtten bland annat genom tydligare regler för att bedöma fel i digitalt innehåll och vad konsumenter har rätt att kräva. Lagrådsremissen innehåller bland annat förslag om:

  • Regler för hur bedömningen av fel i digitalt innehåll och digitala tjänster ska göras, och vad en konsument i sådana fall har rätt att kräva.

  • Krav på att den som tillhandahåller digitalt innehåll är skyldig att göra uppdateringar under en viss tid efter köpet för att säkerställa att innehållet fungerar. Liknande krav införs för digitalt innehåll som säljs integrerat i varor, som datorer och smartphones.

  • Ett klargörande att avtal där en konsument fått tillgång till digitalt innehåll i utbyte mot att näringsidkaren får tillgång till konsumentens personuppgifter kan omfattas av lagens skyddsregler.

Utöver tillägg för digitala tjänster föreslås även att förlänga tiden säljaren har ansvar för att bevisa att ett fel på en vara inte fanns vid köptillfället. För närvarande är det satt till sex månader, något Regeringen vill förlänga till två år. Det tillkommer även tillägg om regler för köp av levande djur som ska ta större hänsyn till djurskydd.

Hela lagremissen finns att läsa på Regeringskansliets webbplats och den nya lagen föreslås träda i kraft den 1 mars 2022.