Det är inte många år sedan som AMD var helt uträknade inom servrar och hade en marknadsandel under 0,1 procent. Sedan introduktionen av arkitekturen Zen och processorfamiljen Epyc har det så sakteligen blivit ändring på den saken och under 2021 väntas AMD passera en marknadsandel om 10 procent.
Under evenemangen Accelerated Data Center presenterar AMD:s VD Lisa Su två nyheter inom serverprocessorer, den ena mer väntad än den andra. Den första går under kodnamn "Genoa" och baseras på arkitekturen Zen 4 med tillverkning på TSMC:s 5-nanometersteknik. Processorerna i familjen Genoa får upp till 96 kärnor och 192 trådar, stöd för DDR5, PCI Express 5.0, Compute Express Link (CXL) och utökade säkerhetsfunktioner.
AMD optimized the new "Zen 4c" core for cloud-native computing, tuning the core design for density and increased power efficiency to enable higher core count processors with breakthrough performance per-socket. "Bergamo" comes with all the same software and security features and is socket compatible with "Genoa."
Den andra nyheten blir till skillnad från Genoa inte nästa naturliga steg i Epyc-sagan. Det handlar om "Bergamo" som använder en molnoptimerad variant av Zen 4 kallad Zen 4C. Syskonarkitekturen är helt mjukvarukompatibel, det vill säga har samma instruktioner, och har ännu inte kända molnspecifika optimeringar. Processorfamiljen får samma funktioner som Genoa och de båda blir sockelkompatibla.
En optimering för Zen 4C syns dock på antalet kärnor som sträcker sig till hela 128 stycken och helt sonika blir antalet trådar 256 stycken. Av allt att döma har AMD inte åstadkommit detta genom stora arkitektoniska ingrepp, istället har bolaget samarbetat med TSMC på tillverkningssidan för högdensitetsbibliotek.
Vid utvecklingen av arkitekturer och tillhörande kretsar får ingenjörer göra många avvägningar, där två av en myriad olika parametrar är valet av transistorer och densitet. Olika transistorer kommer med olika egenskaper, där en prioriterar energieffektivitet före prestanda (klockfrekvens) och vice-versa för en annan. Valet av transistor är i sin tur en parameter som har betydelse för densitet.
Transistorer med fokus på prestanda behöver lägre densitet för att hålla värmeutvecklingen i schack, medan mer energieffektiva kan användas för mer transistortäta kretsdesigner. Med Zen 4C tar AMD således den mer energieffektiva och transistortäta vägen, vilket gör det möjligt att addera ytterligare 32 kärnor. Här nämner AMD specifikt att de optimerat för densitet hos cacheminnet.
Konkret innebär detta att Bergamo med sina 128 kärnor Zen 4C kommer leverera högsta möjliga prestanda, energieffektivitet och antal trådar per sockel. Syskonmodellen Genoa blir med sina 96 kärnor Zen 4 en mer balanserad design där varje individuell kärna kan nå högre klockfrekvenser än Zen 4C hos Bergamo.
AMD Genoa tar sikte på Enterprise, High Performance Computing (HPC) och molnet, medan Bergamo mer explicit är ämnad för det senare segmentet. Processorfamiljen Genoa är ute hos kunder för utvärdering och lanseras någon gång 2022, mest sannolikt till slutet av året. Bergamo släpps först under 2023 års första hälft.
