Fusionsenergi kallas ibland även för vätekraft och är namnet på den energi som frigörs när lätta atomer slås samman, det vill säga motsatsen till dagens fissionsbaserade kärnkraft. Att utvinna energi genom sammanslagning är samma princip som syns i stjärnor och tekniken har jagats som alternativ och utsläppsfri energikälla sedan början av 1900-talet.

Något som är lätt för solen att åstadkomma är dock betydligt svårare på jorden, eftersom atomerna både måste hettas upp i extrema temperaturer, över 100 miljoner grader, och därtill kontrolleras under tiden. Det avskräcker inte USA, som ska satsa stort på tekniken och koordinera stora delar av forskning i området mot ett mål om att nyttja fusionskraftverk redan innan år 2030.

The Department of Energy will now coordinate all of its fusion energy research to advance the technology for “possible” deployment by the end of the decade – Jennifer Granholm, Energiminister

Det sker med jämna mellanrum framsteg inom fusionsenergi, bland annat slogs ett rekord i februari vid anläggningen Jet, utanför Oxford i England. Eftersom inga material på jorden tål de höga temperaturer som krävs, används där ett magnetfält för att hålla bränslet i form av de upphettade gaserna, även benämnda som plasma, på plats. Med tekniken lyckades reaktorn hålla igång processen i hela fem sekunder. Det menar forskare går att skala upp på sikt, för att klara längre perioder.

Kritiker menar dock att tekniken är flera decennier bort från storskalig användning, något som kan eka bekant för många. Fusionsenergi är bland de områden där det länge talats om att tekniken endast är "20 till 30 år bort", under många år. Trots det ser USA det som ett viktigt verktyg mot målet att vara utsläppsneutrala till år 2050, med satsningar i mångmiljardklassen från både den privata och den offentliga sektorn.

Det är inte bara USA som satsar på fusionsenergi. Det pågår även i Europa, där det internationella forskningsprogrammet Eurofusion planerar två anläggningar. Först reaktorn Iter, i Frankrike, som bygger vidare på Jet. Detta följs av EU Demo, där tanken är att kunna leverera el till elnätet. Den sistnämnda planeras dock inte stå klar förrän efter år 2050, minst 20 år senare än de amerikanska planerna.