IBM z10 är egentligen namnet på en fyrkärnig processor, men dessa är i sin tur monterade i en så kallad multi-chip module, precis som Intels Core 2 Quad som består av två stycken dual core-processorer monterade på ett chip. IBM kallar varje multi-chip module för en ”bok” till skillnad från Intel som kallar sin Core 2 Quad för en ”processor”, och varje bok har upp till fem stycken z10 och därför upp till 20 kärnor.
Förutom 4,4+ GHz klockfrekvens har varje z10 3 MB L2-cache per kärna. Varje bok stödjer dock två stycken så kallade storage control-kretsar, som är en separat L3-cache som ger varje bok 24 megabyte L3-cache. En bok kan alltså totalt ha 48 megabyte delad L3-cache, utöver de 12 megabyte L2-cache som varje z10 har själv.
Föga förvånande är IBM z10 ingen processor för vanliga användare utan de är monterade i IBM-mainframes som går under namnen System z10, som vardera har upp till fyra stycken böcker. Alla System z10-system har inte maxade böcker heller. Värstingmodellen har tre böcker med 20 kärnor och en bok med 17 kärnor, dock är enbart 64 av dessa tillgängliga för användaren.
Varje system kommer dessutom med minst 16 gigabyte minne, upp till 1,5 terabyte minne för värstingmodellerna. Enligt IBM är en System z10-mainframe lika kraftfull som 1 500 vanliga x86-baserade servrar. Dessutom drar systemen 85 procent mindre ström och tar 85 procent mindre plats än liknande system.
Än kommer det att dröja innan hemanvändare kommer att använda datorer med 64 kärnor och nästan en gigabyte L2- och L3-cache men den dagen lär komma. Det var inte länge sedan processorer med två kärnor var något exklusivt för superdatorer och avancerade servrar men nu för tiden är till och med fyrkärniga system vanliga.
Källa: IBM.
