Överklockning
Likt den ursprungliga Sandy Bridge-plattformen sticker Intel inte under stolen med att Sandy Bridge-E är redo för ordentlig överklockning. Både Core i7 3960X och i7 3930K kommer levererade med upplåsta multiplar för samtliga kärnor och minneskontrollern, vilket ger en väldigt stort spelrum samt flexibilitet när det kommer till inställningar.
Metodik
Metodiken för att överklocka Sandy Bridge-E är i princip densamma som används för Sandy Bridge. Istället för att ställa in en fast hög multipel för processorn, där alla kärnor körs i en konstant klockfrekvens, används Intels Turbo Boost-teknik. Genom att höja multipeln till Turbo Boost-funktionen kan processorn öka sin klockfrekvens när systemet belastas för att sedan går ner till lägre nivåer vid normal användning. Detta är ett ypperligt sätt att hålla både strömförbrukningen och värmeutvecklingen nere även vid överklockning.
Det viktigaste när man överklockar med hjälp av Turbo Boost är att vara medveten om begränsningarna med tekniken. Processorerna har ursprungligen ett inbyggt skydd där de hela tiden försöker hålla sig inom sitt TDP-värde när Turbo Boost används. I våra modellers fall ligger denna gräns vid 130 W och förbrukas mer än så klockar de helt enkelt ner sig själva. Lyckligtvis kan merparten av moderkorten lyfta denna spärr en bra bit över specifikationen vilket är oerhört viktigt för en lyckad överklockning.
Vi upplevde väldigt liknande överklockningsegenskaper hos både Core i7 3960X och i7 3930K, vilket känns betryggande då den senare modellen är ungefär hälften så dyr. I exemplen nedan har vi dock använt oss av Core i7 3960X.
Överklockning utan spänningshöjning
Beslutet föll på att göra överklockningen i tre steg där det första är tänkt att ge en hygglig prestandaskjuts men samtidigt inte öka värmeutvecklingen nämnvärt. Målet var helt enkelt att se hur högt vi kunde pressa processorn utan att öka spänningen. De enda inställningarna som gjordes var att höja multipeln till Turbo Boost-funktionen samt lyfta TDP-spärren.
Utan att röra spänningen till processorn landade vi på hela 4,2 GHz. Då strömförbrukningen och värmeutvecklingen inte ökar särskilt mycket är detta ett utmärkt sätt att ge systemet en trevlig prestandaskjuts men samtidigt hålla ljudnivåerna nere.
Överklockning med spänningshöjning
För att komma högre var vi i nästa steg tvungna att höja spänningen till processorn. Vid 1,4 V håller vi oss fortfarande inom Intels specifikationer för processormodellen vilket gör att överklockningen känns säker för drift dygnet runt. I övrigt rörde vi inga inställningar än de som redan var gjorda vid föregående steg.
Den enkla spänningshöjningen gav oss ytterligare 400 MHz vilket resulterade i en klockfrekvens på 4,6 GHz. Bieffekten av den högre spänningen blev en avsevärt ökad värmeutveckling och man bör se till att ha en ordentlig luftkylare eller någon form av vattenkylningslösning vid denna typ av överklockning.
Maximal överklockning
I det sista steget siktade vi helt enkelt på högsta möjliga klockfrekvens utan att direkt bry oss om de bieffekterna som hög spänningshöjning bär med sig. Med fläktarna på vår radiator uppskruvade på maxvarv matar vi vår i7 3960X med 1,5 V samtidigt som vi ställer in ytterst aggressiva ströminställningar för moderkortet.
Med inställningarna uppskruvade till bristningsgränsen landade vi slutligen på 4 841 MHz. Här måste vi dock inflika att både strömförbrukningen och värmeutvecklingen stack iväg riktigt rejält. Vår vattenkylningslösning från Corsair fick verkligen jobba på högvarv och det var på gränsen att det blev för mycket för den.
