Sandy Bridge-E
Sandy Bridge-E introduceras som en direkt efterföljare till den nu 1,5 år gamla Westmere-arkitekturen som i sin tur bara är en krympning av ursprungliga Nehalem från 2008. Precis som Westmere tillverkas den nya arkitekturen i 32 nanometer men plockar även med sig många av de förbättringar vi såg med ursprungliga Sandy Bridge. Processorerna riktas till användare med höga krav på prestanda.
Till en början lanseras Sandy Bridge-E i två modeller med sex kärnor. Processernas uppbyggnad påminner till en viss del om Westmere men det finns flera intressanta ändringar. Alla sex kärnorna har tillgång till 256 kB L2-cache vardera samtidigt som de tar del av en delad L3-cache (12/15 MB beroende på modell). Samtliga sexkärniga modeller är även utrustade med Intels Hyperthreading vilket gör att de kan exekvera upp till tolv trådar samtidigt.
Den integrerade minneskontrollern återkommer från föregående arkitektur men har denna gång uppgraderats rejält med ytterligare en minneskanal, vilket ger den nya plattformen fyra kanaler totalt. Samtidigt har även PCI Express flyttat från styrkretsen till processorn.
Sandy Bridge-E | Sandy Bridge | |
|---|---|---|
Tillverkningsteknik | 32 nm | 32 nm |
Transistorer | Ca. 2,27 miljarder | 995 miljoner |
Kretsyta | 435 mm2 | 216 mm2 |
Kärnor | 6 st. | 4 st. |
Samtidiga trådar | 12 st. (HT) | 8 st. (HT) |
L2-cache | 6x 256 KB | 4x 256 KB |
L3-cache | 12/15 MB (delad) | 8 MB (delad) |
Minneskanaler | 4 st. DDR3 | 2 st. DDR3 |
Minnesfrekvens | 1 600 MHz | 1 333 MHz* |
PCIe-banor | 40 st. | 16 st. |
Integrerad GPU | Nej | Ja |
Upplåst | Extreme och K-modeller | Endast K-modeller |
Instruktioner | SSE 4.1/4.2, AES, AVX | SSE 4.1/4.2, AES, AVX, Quicksync |
TDP | < 130 W | < 95 W |
Sockel | LGA 2011 | LGA 1155 |
* Moderkortstillverkare specificerar stöd för högre klockfrekvenser, beroende på modell.
Ställer man upp Sandy Bridge-E mot den ursprungliga Sandy Bridge-plattformen finns det en hel del skillnader att åskåda. Förutom den dubbla mängden minneskanaler och den utökade mängden kärnor ligger den största nyheten hos den integrerade PCIe-kontrollern. Där många klagade på att det bara fanns totalt 16 st. PCIe-banor för grafikkort hos Sandy Bridge har Intel fläskat på riktigt rejält med Sandy Bridge-E. Totalt 40 st. PCIe-banor finns att tillgå med Sandy Bridge-E, vilket gör plattformen ytterst lämplig för system med många grafikkort.
Samtidigt ser vi även att transistorantalet hos Sandy Bridge-E är mer än det dubbla i jämförelse med Sandy Bridge och då saknas dessutom GPU-delen hos nykomlingen. Den stora kretsytan i kombination med bilden ovan gör oss även lite misstänksamma att de sexkärniga modeller som lanseras idag i själva verket är åttakärniga Xeon-modeller med två kärnor avaktiverade.
Sandy Bridge-E har även begåvats med den senaste upplagan av Intels Turbo Boost-funktion. Beroende på vilket typ av last processorn utsätts för kan klockfrekvensen på en eller fler kärnor ökas förutsatt att processorns strömförbrukning håller sig inom den specificerade TDP:n (Thermal Design Power). I de sexkärniga modellernas fall handlar det om en ökning på upp till 600 MHz vid lätt trådad belastning samt upp till 300 MHz när samtliga kärnor används.
Tillsammans med Sandy Bridge-E lanseras även den helt nya styrkretsen X79 med sockeln LGA 2011. Eftersom PCIe-kontrollern numera sitter i processorn påminner X79-kretsen väldigt mycket om P67, där styrkretsens roll har bantats ner avsevärt i jämförelse med föregångaren X58. Borta är QPI-bussen som istället har ersatts med ett DMI-gränssnitt som ansluter styrkretsen med processorn. X79 har inbyggt stöd för 6 st. SATA-anslutningar varav 2 st. är SATA 6 Gbps-klara, 14 st. USB 2.0-anslutningar samt gigabitnätverk.
