Nvidia Geforce GTX 1080

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.

För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 35 dBA och temperaturen på 22 °C.

Geforce GTX 1080 parkerar på 82 °C när belastningen får rulla under längre tid. Värdet i sig säger dock inte speciellt mycket – kortets temperaturmål på 83 °C slår till, och andra parametrar justeras för att ramen ska hållas.

På ljudfronten är det inga överraskningar för Geforce GTX 1080. Modellen landar i samma liga som andra referensmodeller med samma eller liknande kylare, något under fjolårets GTX Titan X respektive GTX 980 Ti.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Det är tydligt att Geforce GTX 1080 påverkas av både strömbudget och temperatur. I standardutförande slår frekvenserna upp och ned, med synbara dippar under nominella turbofrekvensen 1 733 MHz (blå linje). Nivån är dock konstant över basfrekvensen 1 607 MHz.

När temperaturtaket vrids upp till 91 °C hamnar kurvan generellt högre, men frekvensen är fortsatt varierande. Med både power target och temperatur uppskruvade stabiliseras kruvan helt på 1 785 MHz – båda parametrarna är uppenbart begränsande för kortet i standardutförande.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

Det märks att Geforce GTX 1080 representerar en ny generation grafikkort. Systemet med modellen landar i snitt 15 watt över föregångaren GTX 980, samtidigt som prestandan är betydligt bättre. Ställt mot GTX Titan X är siffran 50 watt lägre, åter samtidigt som fps-värdena är markant högre.

Energieffektivitet

Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.

Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.

Med ny tillverkningsteknik under huven är det knappast någon överraskning att Geforce GTX 1080 toppar tabellen. Modellen ger i dagsläget överlägsen prestanda per watt, och ligger långt före tvåan AMD Radeon R9 Nano.