Temperatur, ljudnivå och effektmätning

Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns även temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.

Nämnvärt är att SweClockers under våren 2016 bytt lokal och därmed har en ny mätsituation. Tidigare resultat för ljud och temperatur är därför inte jämförbara.

Temperatur och ljudnivå

Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som ofta inte speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i ett Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.

Ljudnivåerna fångas på cirka 14 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.

IMG_6724.jpg

Chassit är bestyckat med två fläktar på 140 millimeter, en i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Be Quiet Dark Power Pro 10 850 W, lagring en ensam SSD-enhet och processorn är passivt kyld med Zalman FX100 Cube.

För att belasta systemet används testdelen av spelet Metro: Last Light Redux i upplösningen 2 560 x 1 440 pixlar, vilken får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset i rummet ligger på 35 dBA och temperaturen på 22 °C.

Både Radeon RX Vega 64 och RX Vega 56 har ett temperaturmål på 75 °C. Den fullstora kretsen har dock problem att hålla värmen borta, vilket gör att sensorn efter ett tag landar på 85 °C. Det är grafikkortens övre gräns, där klockfrekvensen sänks för att undvika överhettning.

Att det utvecklas en del värme märks även på ljudnivån. Varken Radeon RX Vega 56 eller RX Vega 64 är tysta kort i referensutförande, men jumboplatsen går till RX Vega 64 – bokstavligen. Kortet noterar tillsammans med Sapphires tveksamma RX 480 Nitro-lösning tabellens högsta decibelvärden.

Klockfrekvens under belastning

Klockfrekvensen hos moderna grafikkort i Geforce- och Radeon-familjerna styrs av en rad olika parametrar, bland annat effektåtgång, belastning och temperatur. Omgivande miljö, till exempel ventilation i datorlådan, kan därför påverka prestandan.

SweClockers loggar grafikkortens klockfrekvenser under en halvtimmes spelsession i Metro: Last Light med uppskruvade inställningar och systemet monterat i en datorlåda – exakt samma scenario som för ljud- och temperaturtesterna. Grafen representerar de sista 60 sekunderna.

Radeon RX Vega 64 ligger bitvis strax under nominella turbonivån 1 546 MHz, för att ibland falla ned ett par pinnhål när temperaturtaket slås i och ibland lyckas kliva upp lite högre när värmeutrymme finns. Frekvensen ligger dock konstant långt över basvärdet 1 247 MHz.

Radeon RX Vega 56 har betydligt svårare att hålla turbonivån 1 471 MHz, mycket beroende på lägre power target och därmed energi till grafikprocessorn. Modellen ligger ofta ett snäpp ned, dock hela tiden med marginal över basnivån 1 156 MHz. När extra effekt erbjuds landar frekvensen konsekvent högre, generellt över nominella turbonivån.

Effektmätning

Strömförbrukning vid spelande är bra att veta av flera olika anledningar. Förutom att det påverkar elräkningen är siffrorna också direkt kopplade till hur mycket värme som utvecklas, vilket i sin tur lägger underlaget för effektiv kylning.

IMG_6375.jpg

SweClockers plockar toppvärden från samtliga speltester och använder dessa för att skapa ett snitt. Förutom det presteras även högsta noterade värdet under hela speltestsviten. Mätningarna sker direkt vid vägguttaget för själva datorsystemet, vilken bland annat innebär vissa förluster i nätaggregatet.

Verkningsgrad för Corsair AX1200i vid låga laster

Belastning

Total uteffekt

Aktiv uteffekt

Verkningsgrad

1 %

12 W

24 W

50 %

2 %

24 W

36 W

67 %

3 %

35 W

50 W

70 %

5 %

60 W

76 W

79 %

10 %

120 W

138 W

87 %

15 %

179 W

203 W

88 %

20 %

238 W

265 W

90 %

25 %

298 W

330 W

90 %

För den som vill gräva ned sig lite extra bistår redaktionen med en profil för testsystemens Corsair AX1200i vid lägre laster. I princip handlar det om riktigt dålig verkningsgrad runt 50 watt och lägre, med snabbt bättre siffror närmare och över 100 watt.

Effektmässigt är det ingen fest som målas upp, speciellt inte med fokus på Radeon RX Vega 64. Systemet med modellen intar jumboplats i både DirectX 11 och DirectX 12, 40–50 watt över Geforce GTX 1080 Ti och 120–135 watt över GTX 1080 i samma situation.

För Radeon RX Vega 56 väntar en aningen bättre situation. Systemet med modellen landar mellan tummen och pekfringret i samma liga som R9 Fury X och Geforce GTX 980 Ti, cirka 90 watt under fullstora RX Vega 64. Ställt mot GTX 1070 i samma läge handlar det om 70–85 watt högre effektuttag.

Energieffektivitet

Förutom effekten i sig kan det även vara intressant att väga in aspekten prestanda. För tabellen nedan plockar redaktionen prestandaindex respektive snittvärdet från effektmätningen för respektive grafikkort. Ett schablonavdrag på 100 watt görs från samtliga modeller för att väga upp övriga plattformen.

Resultatet bygger på medelvärden, antaganden samt avrundningar och blir därmed inte exakt. Presentationen ger dock möjlighet att mellan tummen och pekfingret få en uppfattning om hur energieffektiva olika grafikkort är.

En titt på energieffektiviteten bekräftar tankarna ytterligare. Radeon RX Vega 64 ligger i tabellens botten, tillsammans med vårens RX 580. Mindre RX Vega 56 klarar sig aningen bättre och landar i samma liga som RX 480 samt RX 470. Steget till Nvidia Pascal är dock stort, där både Geforce GTX 1080 och GTX 1070 ligger mycket bättre till.