Seasonic Focus Plus Gold 750 W

Seasonic Focus Plus Gold 750 W

Välrenommerade Seasonic har siktet inställt på Corsair och EVGA med nätaggregatsserien Focus Plus, där en pressad prislapp, välpolerad prestanda och tyst drift ska ge företaget en fördel.

Teori

Många olika parametrar ska vägas in vid bedömning av en nätdel. Därför kommer vi på den här sidan snabbt gå genom ett par olika aspekter och begrepp som kan vara bra att känna till.

ATX12V och EPS12V

En modern PC-nätdel har utspänningarna 3,3 V, 5 V och 12 V, samt -12 V, 5 V SB (standby). Det finns gränsvärden och rekommendationer för hur strömfördelningen mellan de olika utspänningarna bör fördelas i Intels ATX-specifikation. Den senaste versionen är skrivande stund ATX12V 2.3.1. Bland annat säger den att variationer på utgångsspänningarna måste hålla sig inom ±5 procent.

En klar trend sedan version 1.0 av standarden är att effektkravet på 12 V ökat. Det är rimligt med tanke på att både processorer och dagens kraftfulla grafikkort använder den i stor utsträckning. Sedan ATX12V 2.0 har det rekommenderats att det finns ytterligare 12 V-linor om 12 V-strömmen överstiger 18 A. Detta är främst för att tillgodose säkerhetsföreskrifterna i UL 60950 om maximalt 240 VA genom varje enskild strömkabel. Denna rekommendation har dock slopats i och med ATX12V 2.3, vilket innebär att allt fler tillverkare har gått tillbaka till en enskild 12 V-lina.

Många av dagens nätdelar följer förutom ATX-standarden även SSI-standarden EPS12V som beskriver nätdelar lämpliga för mindre servrar. Senaste versionen är 2.92. I jämförelse med ATX12V specificerar EPS12V-standarden att en 8-pins 12 V-kontakt ska finnas tillgänglig på nätdelen för strömmatning till CPU:n. Sedan ett par år tillbaka har det blivit allt vanligare med 8-pins-kontakter på moderkort utanför servermarknaden, vilket gör att allt fler konsumentnätdelar utrustas med denna kontakt.

Man bör ta sig en noggrann titt på hur den angivna effekten är fördelad mellan utspänningarna innan man köper sin nätdel. Tillverkarna gör inte uppgiften lättare, eftersom de angivna effektuppgifterna ibland inte är maximal kontinuerlig uteffekt, utan enbart ”peak”-effekt (maximal belastning under en kort tid). Hur begreppet peak definieras skiljer dessutom. Även vilken temperatur som tillverkaren använder när de specificerar sin nätdel kan skilja; maximal uteffekt minskar med ökad temperatur. Kryddar tillverkaren specifikationerna med olika tveksamma angivelser bör man tänka till både en och två gånger innan man slår till.

Effektfaktor och PFC

Effektfaktor (Power Factor, PF) och effektfaktorkorrigering (Power Factor Correction, PFC) är komplicerade begrepp som kräver en del kunskaper i ellära för att förstå.

Förenklat kan man säga att effektfaktorn är ett mått på fasvridningen mellan ström och spänning. En effektfaktor på 1 är idealt, då är spänning och ström helt i fas. Det ligger framförallt i kraftbolagens intresse att hålla effektfaktorn nära 1 eftersom förlusteffekter i elnätet då minimeras. För hemanvändare kan det också vara positivt, speciellt om man använder en UPS då dess prestanda påverkas negativt vid en lägre effektfaktor.

passivpfc.jpg

I okompenserade ATX-nätdelar är lasten kapacitiv, vilket gör att effektfaktorn kan bli ungefär 0,6–0,7. Denna kan förbättras på olika sätt. Enklaste sättet är att faskompensera nätdelens kapacitiva last med en spole (passive PFC). Det är ett minimikrav inom EU för switchade nätdelar över 75 W såsom dessa. Passive PFC användes främst för ett par år sedan i nätdelarnas budgetsegment, då tekniken helt enkelt är billigare att tillverka.

IMG_1552.jpg

Faskompensering med aktiva komponenter.

De flesta nätdelar i dagsläget använder dock istället aktiva komponenter för att skapa en nära resistiv last (active PFC). Det gör att effektfaktorn hamnar mycket nära 1, men i regel minskas nätdelens verkningsgrad något. Det man bör lägga på minnet är att en högre effektfaktor inte medför högre verkningsgrad, men är positivt av andra orsaker.

Verkningsgrad

Högre verkningsgrad medför inte bara att strömförbrukningen sänks. Eftersom mindre effekt går förlorad och blir värme inuti nätdelen krävs inte lika kraftfull kylning vilket gör att ljudnivån kan sänkas. De senaste åren har högre verkningsgrad blivit ett starkt försäljningsargument bland nätdelstillverkarna, samtidigt som kraven i ATX12V-standarden ökat. Vid en typisk belastning kring 50 procent av den maximala kräver ATX12V 2.3 en verkningsgrad på 72 procent, men rekommenderar 80 procent.

På senare tid har även en ny certifierings-process uppkommit för att bedöma nätdelars verkningsgrad. 80 Plus-märkningen utförs av en oberoende organisation som mäter de inskickade nätdelarnas verkningsgrad vid tre olika laster. Beroende på verkningsgrad får de olika modellerna olika graderingar, där 80 Plus är den lägsta och 80 Plus Titanium den högsta för konsumentnätdelar. Minimikravet för att få en 80 Plus-märkning är en verkningsgrad på minst 80 procent vid samtliga testlaster samt en effektfaktor på minst 0,9 vid maximal belastning.

Belastning

10%

20%

50%

100%

80 PLUS

-

80%

80%

80%

80 PLUS Bronze

-

82%

85%

82%

80 PLUS Silver

-

85%

88%

85%

80 PLUS Gold

-

87%

90%

87%

80 PLUS Platinum

-

90%

92%

89%

80 PLUS Titanium

90%

92%

94%

90%

Rippel och brus

Rippel och brus är störningar på utgångsspänningen som enklast undersöks med hjälp av ett oscilloskop. Kravet på maximalt rippel och brus i ATX12V 2.3 är 120 mVt–t (topp till topp) för 12 V och -12V, och 50 mVt–t för övriga utgångsspänningar.

rippel.png

Avläsning av rippel med hjälp av ett USB-anslutet oscilloskop.

I ATX-nätdelar hittar man ofta rippel, överlagrad växelspänning, som härstammar från arbetsfrekvensen hos nätdelens inbyggda pulsbreddsmodulator. I många nätdelar kan man dessutom hitta en överlagrad 100 Hz-komponent som härrör från elnätets frekvens på 50 Hz.

Kommentarer till artikeln

72 debattinlägg

2

Inför Black Friday – SweClockers guidar bland komponenter

Grafikkort, processorer och andra komponenter kan vara en riktig djungel. SweClockers reder ut vad som är vad lagom till årets reasäsong. Läs mer

I samarbete med AOC
12

Klumpig medlem vinner gamingskärmen C24G1 från AOC

I AOC:s senaste tävling ombads SweClockers medlemmar att dela med sig av sina klumpigaste ögonblick, och nu har en olycksfågel valts ut att kamma hem en splitter ny gamingskärm. Läs mer

35

Valves debutspel Half-Life fyller 20 år

Idag är det 20 år sedan Valve lanserade Half-Life, vilket blev startskottet på företagets framgångar och lade grunden för moderna förstapersonsskjutare. Läs mer

9

Galleriet: Retroosande dator av "pa1983"

Retrofantasten "pa1983" är tillbaka med ett nytt galleri, där han visar ett bygge med komponenter daterade sent 1990-tal, såsom AMD K6-2+ och Voodoo2. Läs mer

30

Nvidia Geforce RTX-serien "Turing" under 5 000 kronor dröjer till år 2019

Månader med överlager av grafikkretsar ur generationen Pascal är på väg att nå vägs ände, något som ytterligare talar för att mer prisvärda Turing-grafikkort dröjer till nästa år. Läs mer

11

Crysis systemkrav svårast i SweClockers quiz om memes

Förra veckans quiz fokuserade på memes av olika slag, och svårast var något oväntat en hårdvarufokuserad fråga om systemkraven för Crysis från 2007. Läs mer

173

Forumet: Vad tycker du om Black Friday?

Inför hysterin kring Black Friday reflekterar Edin över fenomenet, med blandade känslor. Hur känner du för dessa readagar och kan SweClockers gemenskap göra något för att förändra? Läs mer

16

Louqe Ghost S1 landar hos svenska kunder

Väntan lider mot sitt slut för de entusiaster som beställt omtalade datorlådan Ghost S1. Medlemmen "berges" är en av de första att få hem ett exemplar, och givetvis bjuds det på bilder i galleriet. Läs mer

40

Inför Black Friday – hitta rätt bärbar speldator

Suktar du efter en bärbar speldator under Black Friday och behöver tips om vad du ska kolla efter? Jacob och Andreas intar studion för att ge vägledning i rea-djungeln! Läs mer

82

Quiz: Doge, Nyan Cat och andra memes

Temat för veckans quiz på SweClockers är något utöver det vanliga, då siktet ställs in på memes av olika slag. Läs mer

25

AMD Ryzen 7 3700U listas i databas – nästa generations Ryzen för bärbara datorer

I databasen för prestandatestet Userbenchmark dyker Ryzen 7 3700U upp, vilken tillhör nästkommande generations Ryzen-processorer för bärbara datorer. Läs mer