Test: Prestanda med upplåst strömbudget

Dagens moderna processorer arbetar som bekant med dynamiska klockfrekvenser som dikteras av flera olika parametrar som exempelvis temperatur och strömbudget. Den sistnämnda parametern är en ytterst intressant aspekt ur ett entusiastperspektiv, då den i de flesta fallen går att justera ganska kraftigt.

Både Intel och AMD har förinställda strömbudgetar på sina processorer, men de skiljer sig dock ganska rejält i utförandet. För exempelvis Intels Core i9-9900K och Core i7-9700K är strömbudgeten 95 W, det vill säga samma som modellernas TDP-värden. Intel har dock programmerat budgeten på sådant sätt att processorerna kan överskrida den en kortare period, men efter den perioden behöver de dock klocka ner sig själva för att hålla sig inom ramarna.

Detta innebär att exempelvis en Core i9-9900K kan hålla en turbonivå på 4,7 GHz med samtliga kärnor arbetandes vid lättare laster där den inte slår i sin strömbudget. Väljer man däremot att utföra tung videorendering kommer processorn först att öka klockfrekvensen till 4,7 GHz, men efter en kort stund kommer frekvensen att vridas tillbaka kraftigt då strömbudgeten kickar in.

För AMD och specifikt Ryzen 3000 är dock inte modellernas TDP-värde detsamma som strömbudgeten för processorn, utan istället ligger den betydligt högre. För Ryzen 9 3900X som har en TDP på 105 W ligger strömbudgeten på 142 W, vilket innebär att processorn kan kliva upp i klockfrekvens och effektuttag över sin specificerade TDP-nivå förutsatt att kyllösningen klarar av detta.

Likaså har Ryzen 7 3700X en högre strömbudget än sitt specificerade TDP-värde. För den modellen, som har en TDP på 65 W, ligger strömbudgeten på 88 W. På samma sätt som storebror Ryzen 9 3900X kommer Ryzen 7 3700X hela tiden eftersträva att öka klockfrekvenserna så mycket som möjligt tills den når antingen sin strömbudget eller temperaturerna säger ifrån.

För den som vet att man har goda marginaler på kylarfronten och inte vill begränsas av processorernas strömbudget finns det lyckligtvis möjlighet att istället låta moderkortet diktera hur mycket ström processorn får dra från sockeln. Detta gäller både Intel och AMD, och i vissa fall är till och med dessa spärrarna lyfta direkt från fabrik av moderkortstillverkaren – något som medför att vissa klagar över att deras processorer blir väldigt varma.

TravisK_DonW-Next_Horizon_Gaming-Ryzen_Deep_Dive_06092019-19.jpg
TravisK_DonW-Next_Horizon_Gaming-Ryzen_Deep_Dive_06092019-20.jpg
David_McAfee-Next_Horizon_Gaming-3rd_Gen_Ryzen_06092019-34.jpg

AMD har en specifik funktion för att låta moderkortet diktera strömbudgeten som kallas Precision Boost Overdrive. Genom att aktivera denna funktion stängs processorns interna kontroll över strömbudgeten av och ersätts istället av den som rapporteras från moderkortets UEFI. Värdena som rapporteras från moderkortet kan variera kraftigt mellan olika modeller, och följer det tillverkaren har specificerat sitt moderkort att klara av strömmässigt.

I testerna nedan ställer vi om samtliga moderkort att ta över kontrollen över strömbudgeten, vilket bör låta processorerna överskrida sina begränsningar med högre klockfrekvenser som resultat. Som en bieffekt kommer dock givetvis även mer värmeutveckling samt effektuttag.

Vid rendering med flera trådar i Cinebench syns effekterna av den upplåsta strömbudgeten, där den faktiska prestandavinsten varierar mellan de olika modellerna. Ryzen 9 3900X kliver exempelvis upp med cirka 3 procent högre prestanda medan detsamma gäller för åttakärniga Ryzen 7 3700X.

För Intel, som hålls tillbaka mer kraftigt av sin strömbudget, är vinsterna större. Core i9-9900K vinner här 9 procent högre prestanda medan Core i7-9700K kan avnjuta drygt 6 procent högre poäng med upplåst strömbudget.

Vid videokodning i Handbrake syns små prestandavinster för både Ryzen 9 3900X och Ryzen 7 3900X, där dessa klättrar upp med 2 procent högre poäng med Precision Boost Overdrive aktiverat. För Intel är vinsterna större när de inte hålls tillbaka av strömbudgeten. Core i9-9900K kliver upp med 10 procent medan Core i7-9700K vinner 8 procent prestanda.

Sist ut bland programmen har vi Blender, där de båda Ryzen 3000-modellerna skalar av några sekunder på renderingstiden när de inte begränsas av sin strömbudget. Den stora vinnaren är dock Core i9-9900K som skalar av över 30 sekunder på renderingstiden och lyckas ta sig förbi Ryzen 7 3700X i tabellen.

I spel som Battlefield V hålls inte Intel direkt tillbaka av sin strömbudget och därför syns väldigt liknande resultat även när de låses upp. AMD:s Ryzen 3000-processorer vinner några bildrutor per sekund i 720p men presterar i princip identiskt som de låsta resultaten vid 1080p.

Inga överraskningar bjuds på i Total War: Three Kingdoms. Återigen ligger Intel-processorerna på samma nivåer som sina låsta diton medan AMD vinner någon enstaka bildruta i 720p och står stilla när upplösningen vrids upp till 1080p.

En upplåst strömbudget kommer dock inte utan konsekvenser. Inte helt oväntat blir det en mätbar ökning i effektuttag för de olika modellerna. Minst skillnad är det för AMD, som inte tycks hållas tillbaka särskilt mycket av sin strömbudget ur kartong. Både Ryzen 9 3900X och Ryzen 7 3700X tar här ett steg upp med 25 W.

För Intel är det dock lite mer dramatiska skillnader, vilket återigen förklarar varför vissa har svårt att hålla sin Core i9-9900K kyld när moderkortstillverkaren bestämt sig för att leverera kortet med upplåst strömbudget. Den modellen tar nämligen ett steg upp med 85 W för ett slutgiltigt effektuttag på 230 W under belastning.

Även Core i7-9700K tar ett steg upp effektmässigt, men dock inte lika dramatiskt som hos Core i9-9900K. Modellen tar ett kliv upp med 55 W med sin strömbudget upplåst.