Förutom ren prestanda är även andra aspekter intressanta när ett grafikkort ska väljas ut. Bland dessa finns exempelvis temperaturer, ljudnivå och strömförbrukning, tre tätt sammanbundna parametrar som kan fälla avgörandet vid köptillfället.
Temperatur och ljudnivå
Att läsa av ljudnivå och temperatur i en öppen testmiljö ger svårtolkade värden som sällan speglar verkligheten. Redaktionen väljer därför att montera in samtliga kort i chassit Fractal Design Arc, vilket öppnar upp för mer realistiska mätningar.
Ljudnivåerna mäts på cirka 15 centimeters avstånd, med ljudtrycksmätaren stående bredvid chassits sidopanel, där den sistnämnda har en fläktöppning. Värdena mäts i ett vanligt rum med konventionell hårdvara, utan överdriven isolering eller avancerad testutrustning.
Chassit är bestyckat med tre fläktar på 140 millimeter, två i framkant och en i bakkant alternativt toppen, och är helt förslutet med båda sidopanelerna monterade. Nätdelen är tysta Seasonic Prime Gold 1 000 W, lagring består av en ensam SSD-enhet och processorn är kyld med Noctua NH-U14 med en NF-A14 ULN-fläkt.
För att belasta systemet används stresstestet från Unigine Superposition vilket får rulla oavbrutet under cirka 30 minuter. Bakgrundsbruset med systemet igång utan grafikkort ligger på 34,5 dBA och temperaturen på 25° C.
Vad händer om man tar en kylningslösning avsett för ett Asus-grafikkort med nästan 300 watt effektförbrukning och anpassar det för ett på 158 watt? Rimligtvis får du testets bästa temperaturresultat, vilket så också är fallet. Kortet testades med med P-BIOS aktiverat, alltså prestandaläget.
Vad händer om man tar... Ja, ni förstår vart vi är på väg. Ja, visst blir det bäst i test även här - om än en delad första plats med Asrock B570 Challenger OC. Förvisso är resultatet föga förvånande, men ändock positivt.
Effektmätning
Att mäta effektuttag på ett precist sätt från grafikkort är inte helt enkelt. Vi har historiskt sett förlitat oss på värden från en effektmätare vid vägguttaget, där hela systemets effektuttag mäts under belastning. Detta ger oss en förhållandevis bra bild av hur olika grafikkort står mot varandra effektmässigt, men det är samtidigt svårt att få ut mer finkorniga siffror. Detta då både processorns förbrukning och nätaggregatets verkningsgrad påverkar siffrorna – något som kan ställa till det när energieffektiviteten ska beräknas.
Med anledning av detta genomför vi mätningar som görs med Nvidias verktyg Power Capture Analysis Tool (PCAT). Detta verktyg består av en PCI Express-baserad riser-brygga som sammankopplas med ett kretskort. På kretskortet finns effektavläsning för dels PCI Express-porten, men även de 8-pinnars PCI Express-kontakter samt 12VHPWR som ger extra strömmatning till grafikkortet.
Med hjälp av PCAT kan vi mäta effektuttaget för endast grafikkortet under belastning av varje individuell speltitel i vår testsvit. Nedan presenterar vi det genomsnittliga effektuttaget från tolv spel för varje grafikkort.
Uppskruvad effektförbrukning har varit ett genomgående tema för RTX 50-serien, från flaggskeppet RTX 5090 ända fram till dagens RTX 5060 Ti. Här uppmäter vi en ökning på 11 procent mot föregående generations RTX 4060 Ti. Lyckligtvis ser vi dock ett tendbrott vad gäller förbrukning vid vila, där vi nu är nere på 11 watts förbrukning. Här putsar Nvidia guldkronan och skicka den vidare från RTX 4060 Ti till den nye tronarvingen.
Med Blackwell och Ada har Nvidia bjudit på exemplarisk energieffektivitet. Så även här. RTX 5060 Ti når förvisso inte hela vägen upp till en topplacering, men än mer kritiskt ser vi 11 procent bättre energieffektivitet mot sin föregångare. Endast 12 grafikkort placerar sig i skrivande stund under värde 2,00 i SweClockers index för energieffektivitet - varav Nvidia står för 11 av dessa.
