Vad är en bra IT-chef?

Om man drar lite psykologi skämt så är väl det viktigaste att man ser gråzonen och inte det svartvita vilket HR-avdelningen tenderar att göra.

Inom ramen för de där tillsägelserna kan jag garantera att ordet ”otydlighet” dyker upp i en eller annan form, och kommer fortsätta dyka upp tills du mer eller mindre sitter med en aktivitetslista över vad medarbetaren förväntas göra. Tro mig, varken chefen eller medarbetaren tycker att det är kul, men annars kommer fack och HR att gnälla tills du hamnar där ändå.

Micro-management är inte ett önskvärt permanent läge, det är ett verktyg som tyvärr behövs allt för ofta för att kurskorrigera en suboptimal situation. Den som försökt avskeda en person vet att det tar väääldigt mycket tid och energi, med mängder av konkreta åtgärder (ex. aktivitetslistor) innan man formellt kan be medarbetaren packa ihop. Och det är praktiskt taget omöjligt att göra utan god detaljkunskap om medarbetarens omständigheter

Detta skulle jag säga är viktigt inom alla typer av jobb. Speciellt att ha jobbat på golvet någon gång. Men sen finns det ju säkert personer som lätt kan ta till sig information om varför saker och ting funkar på ett visst sätt utan att ha jobbat på golvet en enda gång i livet.

Man tar det det med personen direkt, kollar om det finns något personen känner att de behöver för att glänsa i sin roll. Men men ska vara ärlig, säga att just nu faller du under vad som förväntas av dig.

Självklart, men det leder tyvärr inte alltid till bättring heller. Jag kan ta ett konkret exempel, hämtat från verkligheten: Jag hade en anställd som mattade ut mer eller mindre alla i sin omgivning, både kollegor och leverantörer. Dels genom sin nedlåtande ton, dels genom detaljstyrning, dels genom extremt långa monologer i monoton röst som gick i 180.

Jag hade korrigerande samtal (med och utan HR), jag hade löpande avstämningar, jag gav skriftliga instruktioner, jag erbjöd coachning via vårdpartner, jag tvingade personen gå i utbildning i hur man ger och tar feedback… kontentan hos personen i fråga är att alla andra var lättkränkta och mobbade denne, hen själv fanns det inget fel på och det var omständigheterna som var felaktiga. Absolut noll självinsikt. Därtill behövde jag sitta i mängder med individuella samtal med berörda medarbetare, som var och en upplevde att de behövde vägledning i hur de skulle hantera personen, samt undrade vad jag som chef gjorde för att hantera det (vilket man förstås inte kan gå in i detalj på).

Det är extremt påfrestande att hålla på med såna ärenden. Det tar väldigt mycket tid, för att inte tala om energi (från samtliga parter).

Men det är sällan sådana scenarios som tas upp när man pratar om vad som utgör ”en bra chef”, utan då är det det sedvanliga om ”visa förtroende” och ”hålla sig undan”. Som sagt, det är lätt att vara chef när allting går bra. Det är när det stormar som utmaningarna kommer.

Osynlig, man tänker inte på att chefen finns. Denna chef gör allt som behövs och ingen funderar något på det.
Produktledare däremot bör man såklart ha lite mer samtal med, det kan bli lite konstigt om var arbetare kommer överens med olika större saker med kunder utan att projektledare eller projektdeltagare vet om det.

Tror du ledningen tycker man är en bra chef ifall man endast motverkar deras vilja och behov? Självklart kan man ibland behöva visa att det behövs resurser osv. Men ägarna/ledningen har självfallet också krav ibland som dom anställda också måste ställa upp på.

Som chef försöker jag tänka att mitt främsta uppdrag är att ge förutsättningar för mina anställda att göra ett så bra jobb som möjligt.

Och ibland blir det förseningar och missnöjda kunder bara för att dom anställda har slösat bort tiden, inte ställt upp på övertid när det behövts eller på andra sätt inte ställa upp på vissa krav som ledningen har.

Det jag säger är att man inte bara kan skylla allt på att den förbannade ledningen är kass, hade man inte haft en ledning så hade du/jag/många andra inte haft ett jobb att gå till överhuvudtaget. En kompromiss både uppåt och neråt är det som alltid behövs.