Från att ha varit en begränsad produkt tänkt för utbildning har Raspberry Pi blivit många nördars nya leksak. Den ARM-baserade enkortsdatorn har implementerats i allt från bilar till superdatorer, och en uppsjö mjukvaroprojekt driver snabbt utvecklingen framåt.
En av de på förhand mest omtalade punkterna är dock mediaspelare och billigt alternativ till fullstor HTPC. I fokus står där grafikkretsen, med möjlighet att hårdvaruaccelerera h.264-kodat material i upp till 1080p30. SweClockers laddar mediacentret XBMC och tar en snabbtitt på vad systemet klarar av.
- Bildspel
- Bild 1 av 5
- Bildspel
- Bild 1 av 5
| Egenskap | Värde |
|---|---|
| Mått | 85,60 x 53,98 mm |
| Systemkrets | Broadcom BCM2835 |
| Processor | 700 MHz ARM1176JZF-S |
| Grafikdel | VideoCore IV OpenGL ES 2.0 1080p30 h.264/AVC high-profile |
| Minne | 256 MB |
| USB 2.0 | 2 st. (integrerad hubb) |
| Videoutgångar | HDMI, RCA |
| Ljudutgångar | 3,5 mm Minijack, HDMI |
| Lagring | Kortläsare (SD, MMC, SDIO) |
| Nätverk | 10/100 Ethernet (RJ45) |
| Strömförbrukning | 700 mA (3,5 W) |
| Strömförsörjning | 5 V via Micro USB, GPIO |
| Pris (ca) | 375 kronor |
Raspberry Pi säljs främst genom RS Components eller Premier Farnell, och leveranstiden är i skrivande stund 3-7 veckor. Glöm inte att även 5 V-laddare med minst 700 mA krävs för att komma igång.
Välj och ladda ned XBMC-version
Trots att Raspberry Pi fortfarande är en relativt färsk produkt finns flera skräddarsydda alternativ på marknaden. Tre av de mest omtalade är OpenELEC, Xbian samt Raspbmc, alla tre baserade på färska versioner av XBMC.
SweClockers val faller på det sistnämnda alternativet, mycket tack vare en simpel installationsprocess samt täta uppdateringar. Raspbmc erbjuder filer för Windows, OS X samt Linux, och tillvägagångssättet för respektive beskrivs i detalj på projektets webbplats.
Under Windows handlar det om ett enkelt program, vilket automatiskt identifierar och korrekt formaterar minneskortet. Processen tar endast ett par sekunder, och fungerar utom problem med flera olika testade system. Observera att all data på minneskortet permanent raderas.
Första starten med Raspbmc
Förutom förberett minneskort krävs även ansluten nätverkskabel vid första starten av Raspbmc. Filerna på kortet är bara ett skal, där större delen av mjukvaran hämtas ned direkt från projektets servrar. Processen tar 10-15 minuter beroende på internetanslutning, och kräver inga åtgärder från användaren.
- Bildspel
- Bild 1 av 6
- Bildspel
- Bild 1 av 6
Efter utförd installation startar systemet automatsikt om, och visar för första gången XBMC. Upplevelsen här är minst sagt trög de första minuterna, antagligen på grund av att en hel del bakgrundsprocesser initieras i samband med premiäruppstarten. Nämnvärt är också att upplösningen verkar sättas till något i still med 640x480 pixlar, vilket kräver en manuell justering.
Att använda XBMC på Raspberry Pi
För att testa systemet på allvar används en riktig anläggning med Yamaha RX-V467 och Panasonic TX-P50G20E. Receivern plockar upp ljudet via HDMI, och skickar bildsignalen vidare till tv-apparaten. Navigationen sköts med ett USB-anslutet tangentbord, och filerna spelas upp från nätverkslagring över gigabitnätverk.
Med den initiala uppstarten ur världen går det snabbt bättre att navigera runt i XBMC. Menyerna flyter överlag imponerande väl, men ibland skiner systemets begränsade prestanda igenom. Det märks bland annat när tumnaglar för videoklipp ska genereras, eller när något insticksprogram vill uppdateras i bakgrunden.
- Bildspel
- Bild 1 av 3
- Bildspel
- Bild 1 av 3
Uppspelningsmässigt finns det i princip två lägen för Raspbmc och Raspberry Pi - saker fungerar eller saker fungerar inte. Videoklipp som kan hanteras av grafikprocessorn fungerar överlag bra, undantaget hög upplösning kombinerat med avkodning av tungt DTS-ljud. Media som inte accelereras utan hamnar på processorn är dock en helt annan femma, och fungerar i stort sett inte alls.
Direkt "ur kartong" fungerar h.264/AVC-kodade 1080p-klipp, även med high profile och bithastighet uppåt 15-20 Mbps. Sugna användare kan även aktivera stöd för VC-1 samt MPEG-2 genom att köpa licenser för ett par tior genom webbplatsen för Raspberry Pi.
Som tidigare nämnt kan ljudströmmar med DTS innebära problem och hackande, då avkodandet av dessa hamnar på och snabbt överbelastar processorn. Här hjälper överklockning en bit på vägen, och mildrar till viss del effekterna. Som standard kommer Raspbmc överklockad till 800 MHz, och fördefinierade profilen "Fast" i inställningarna pressar på ytterligare upp till 840 MHz. Nämnvärt är också att så kallad "passthrough", där ljudströmmen avkodas av receivern, är ett utmärkt alternativ om möjligheten finns.
Också omhuldade 23,976 Hz tycks till synes fungera bra. Avläsningen i XBMC hoppar vilt mellan orimliga värden, men informationen hos tv-apparaten samt subjektiv bedömning tyder på att det mesta är korrekt. Trots längre klipp blir det inte heller märkbara synkroniseringsproblem mellan bild och ljud, vilket annars kan vara ett hinder.
Sammanfattning - Raspberry Pi som HTPC?
Raspberry Pi är ett fantastiskt projekt, och nördhjärtat bultar utan tvekan lite extra jämfört med valfri mediaspelare direkt från butikshyllan. Generellt fungerar det också ganska bra, speciellt med avseende på saker som prislapp och strömförbrukning.
- Bildspel
- Bild 1 av 3
- Bildspel
- Bild 1 av 3
En hel del problem finns dock, lösningen med Raspberry Pi och Raspbmc känns inte helt mogen som primär HTPC-lösning för hela familjen. Framför allt handlar det om tydliga prestandabrister så snart arbete hamnar på processorn, samt begränsat stöd för filtyper och codecs. Under testandet upptäcktes också bitvis märkligt beteende, där bland annat avi-containern inte fungerade alls - trots exakt samma mediaströmmar som hos kusinen mkv.
Själva Raspbmc är inte heller helt färdigt. Under testande noterades flera frysningar, samtidigt som mediafiler växlade mellan att fungera och inte fungera. När allt väl rullar går det dock bra, och uppdateringarna från utvecklaren duggar tätt. Bara under tre dagars testande leverades inte mindre än två nya mjukvaror via den inbyggda tjänsten.
Sammanfattningsvis är Raspberry Pi något av en opolerad diamant som mediaspelare. Potentialen finns och mjukvarorna är på gång, men än så länge känns lösningen inte redo att ersätta vardagsrummets Boxee Box. Samtidigt tar systemet endast minuter att installera, har flera andra användningsområden samt får nördtarmen att vakna till liv med besked. Det är kanske värt några hundralappar.
Vidare läsning
Raspberry Pi är egentligen inte alls byggd för att vara en mediaspelare, utan XBMC-funktionen är mest en rolig biprodukt. Andra användningsområden är bland annat enkel webbserver eller hemautomation, samt framför allt utbildning.
Den som vill ha vidare uppslag runt Raspberry Pi eller liknande produkter bör kika in i SweClockers forum för enkortsdatorer. Där finns även djupare XBMC-information, samt erfarenheter från andra versioner av mjukvaran.
