Så fungerar skärmpaneler

Det finns snart inte en apparat i vår omgivning som inte har en elektronisk skärm av något slag. Förutom tv-apparater, datorer och mobiltelefoner finns tekniken i allt från tvättmaskiner, elmätare, kalkylatorer, klockor och hörlurar. Skärmtekniker har utvecklats genom året och gått mot miniatyrisering, större slagtålighet, lägre strömförbrukning och högre upplösning.

Från början var en display en ljusskylt som lystes upp av glödlampor i mönster, alternativt en specialdesignad neonskylt som kunde visa rörliga förlopp. Men de var så stora att de bara dög utomhus. Stomatol-reklamen på Söder i Stockholm är ett utmärkt exempel på när displayen började vandra in och skapa själva essensen av en modern stadsbild.

Numera sitter det stora tv-apparater i mängd på varenda tunnelbanestation och busshållplats. Busshållplatserna annonserar ut ankomsttider med datorstyrda, radioanslutna transflektiva LCD-skärmar, lysdiodskärmar inuti bussar visar automatiskt nästa station baserat på GPS-position. På husfasaderna sitter enorma lysdiodskärmar och brakar ut sina meddelanden dag som natt. Snart sagt alle man går runt med en avancerad LCD-skärm i fickan.

Skärmar i många former

Många datoranvändare har upplevt skärmrevolutionen från svartvita bildrör till orange neonplasmaskärmar, färgbildrör med olika grova raster, fram till dagens LCD-skärmar i olika tappningar, och kommer kanske snart få uppleva skärmar som syns i fullt solljus utan att dra ström.

Skärmteknikerna kan delas in i två huvudtyper: emissiva och icke-emmissiva. De emmissiva stråla själv ut ljus medan den andra typen behöver extern ljuskälla. Bland de självstrålande finns naturligtvis lysdioderna och OLED, och som en undergrupp till OLED även de böjbara skärmarna av PLED-typ (Polymer LED), som kanske en dag kan ge ihoprullbara tv-apparater.

Bland de ostrålande återfinns LCD-skärmarna och de elektroforetiska EPD-typerna (E-ink). Beroende på hur LCD-matrisen drivs elektriskt talas det om en passiv matris, som får drivspänning utifrån, nämligen Twisted Nematic (TN), Super Twisted Nematic (STN) eller aktiv matris som drivs av en liten transistor intill varje bildpunkt, nämligen Thin Film Transistor (TFT). LCD-typerna har väldigt många undergrupperingar och nya typer tillkommer hela tiden, som kan växla färg fortare, ge mindre eftersläpning vid snabba bildväxlingar och med allt bättre betraktningsvinklar.

Slutligen finns en avvikare: Qualcomm Mirasol, som inte har något gemensamt med de tidigare nämnda typerna, utan fungerar som en ställbar spegel som reflekterar olika färger med en interferometrisk metod. Den typen av skärm kallas för Interferometric Modulator Display (IMOD).