Lära sig två språk samtidigt?

skulle nog gissa att allt beror på dig, har du intresset och kan hålla isär dom så borde det inte vara några problem alls för dig..

men kan tänka mig att dom flesta skulle ha lite problem med att lära sig två olika språk samtidigt, speciellt om man inte har någon tidigare erfarenhet.

Tycker inte det ligger så mycket i detta längre. Modern C++11 kod skrivs i mångt och mycket väldigt likt C#, det handlar bara om att möjligheten finns att skriva sämre kod. Klassiska exemplet är pointers, de finns inte i C# och ska så långt det går inte användas i modern C++ (då de rent tekniskt snarare är där för legacy anledning då referenser inte fanns i C). Att kunna skillnad på pointers, referenser och direkta variabler är något som är intressant för nån som är tekniskt intresserad, men egentligen är det kunskap som inte krävs utanför C++. I C# har man både direkta variabler och referenser, men man kan i stort sätt ignorera skillnaden (förutom när man specifikt vill skicka by reference istället för by value, vilket är nog så ovanligt för nybörjare).

Jag anser personligen att mycket av kunskapen som krävs i C++ utöver det som krävs för Java/C# inte är speciellt relevant för programmerare att lära sig om de inte specifikt tänker använda språk på den nivån. (Därmed inte sagt att den extra insikten från C och C++ inte är användbar, är man intresserad och motiverad ska man absolut passa på).

En aspekt som tagits upp än som jag tycker sätter Java framför Python i lämplighet som nybörjarspråk är statisk mot dynamiskt typning. Som nybörjare kan det vara bra att så tidigt som möjligt bli upplyst om uppenbara fel man gör relaterad till användning av typer, statiskt typade språk (bl.a. Java, C, C++, C#) gör en en del verifiering av koden vid kompilering och kör man Java under t.ex. Eclipse utvärderas det man skriver kontinuerligt och fel uppmärksammas direkt.

Effektivitet av kod var uppe till diskussion, håller med om att det i princip är irrelevant när man är nybörjare. Sedan har Java, eller rättare sagt JVM, sedan version 7 fått helt fantastisk bra effektivitet. Vidare har det gjort undersökningar på Java vs C++ (bl.a. Google) och Java vs C (bl.a. IBM) där resultatet visade att visst kunde de absolut bästa C/C++ programmerarna producera den mest effektiva koden i "sitt" språk, men tittade man på genomsnittliga programmerare så blev deras kod typiskt mer effektiv i Java än i C/C++ oavsett om personen i grunden ansåg sig vara C, C++ eller Java-programmerare. Så i dagens läge är Java en väldigt bra första ansats som språk till en lång rad uppgifter, är nog mest bara realtidsområden (inklusive avancerade spel), OS-programmering samt programmering av riktigt klena system där man ska fungera över C eller C++ (som numera är två distinkta språk, modern C ofta inte giltig C++).

Angående två språk samtidigt, tror som många andra att det initialt är bättre att hålla sig till ett. Inte speciellt viktigt vilket, men nog bäst att greppa grunderna i något språk innan man ger sig på andra. Av egen erfarenhet vet jag att det ibland kan vara till väldigt stor hjälp att kunna ett visst språk för att förstå ett annat, lyckades under en lång tid aldrig få kläm på Emacs LISP trots flera (kanske lite halvhjärtade) försök. Lärde mig en tid senare en annan LISP-dialekt som kallas Clojure, vilket gick betydlig enklare att lära sig. När man väl förstod en LISP bra framstod även Emacs LISP som rätt enkelt, så nu har jag inga problem med det språket heller.

Man blir aldrig fullt lärd. Så har man tänkt sig lära sig flera programmeringsspråk så måste man någon gång börja med det andra språket samtidigt som man fortsätter lär sig det första språket. Men som nämnts har man ju nytta av det man lärt sig för själva programmeringstänket är ju ganska lika även om man skriver det olika i olika språk. Men man ska nog inte börja som nybörjare i flera språk samtidigt utan kanske lära sig grunderna först och sedan lägga på fler språk ett i taget.

Själv har jag börjat lite med C++ efter att kört en del C på sistone. Inser att jag absolut inte är fullt lärd i C (det blir man nog aldrig heller) men någon gång måste man ju börja. Syntaxen mellan dessa språk är väl hyfsat lika så en del har man på köpet men det är också mycket nytt och annorlunda saker att lära. Tycker mig ana varför man gjort vissa utökningar och förändringar från C, liksom för att bättra på det hela. Samtidigt har jag inte kommit så långt att jag förstått varför man "krånglat till" vissa saker men det kommer nog så småningom. Jag tror säkert man skulle kunna göra tvärt om också och gå från C++ till C. I båda fallen krävs det att anpassa tänket utifrån de möjligheter man har i språket men vissa grunder är ju desamma.

Ska man dra paralleller till talade språk så kanske de flesta lär sig engelska hyfsat bra som andraspråk. Nu har vi väl inget modersmål när det gäller programmering men kanske får man så småningom ett favoritspråk som man helst vill uttrycka sig med. Som barn kanske man börjar med engelska runt 8-årsåldern men det betyder inte att man är fullt lärd i svenska. Så småningom kanske som tonåring är man mogen att lära sig ytterligare ett språk när man behärskar engelskan dugligt men man är då heller knappast fullt lärd i engelska. Kanske behöver man komma över en viss grundnivå innan man blir mogen att ta till sig flera språk?

Så man ska inte lära sig siffrorna innan man kan bokstäverna? Jag kan tänka mig att lära mig siffror och bokstäver parallellt, siffrorna är ju bara 10 extra symboler att lära sig. Men visst man kanske sitter och övar alfabetet en halvtimme, tar en paus och övar siffrorna en halvtimme och sedan växlar lite fram och tillbaka. Vissa siffror är lätt att blanda ihop med bokstäver såsom 1 och l samt 0 och O men i sitt rätta sammanhang brukar det ändå gå att skilja dem åt (förutom när man ska skriva i lösenordet till sin WLAN där små och stora bokstäver och siffror är blandade hejvilt).

Visst är det bra att lära sig bokstäverna först, men det innebär inte att man måste vara fullt läskunnig eller ens kunna alla bokstäver innan man börjar lära sig siffrorna. I många fall lär sig barnen siffror före bokstäver, men det där är olika. Så småningom lär man sig förhoppningsvis både bokstäver och siffror oavsett vilket man börjar med.

Leo,

Jag tycker att du skall köra python. Det är förstaspråk på massor av universitetsutbildningar för att det är lätt att förstå och språket hjälper dig med problemlösningen snarare än att vara en del av problemet. Det är såå mycket lättare att lära sig programmera och få in det rätta tänkandet i python.
Om du är tillräckligt bra på engelska kan du pröva en MOOC.

Men, men, om du redan nu vet att du tänker skriva Android-appar är det nog bättre att starta med Java med en gång.

Håller med i stort. Man kan börja koncentrera sig på ett språk och när man är mer varm i kläderna gå vidare med fler språk. Tycker inte man ska släppa det första språket helt bara för att man vill lära sig ett andra språk.