I början av november framkom att Rikspolisstyrelsen vill ansluta svenska tele- och internetoperatörer till ett helautomatiserat system för att få direktåtkomst till insamlad trafikdata. Det skulle innebära att svenska myndigheter kan söka igenom databaserna och inhämta uppgifter omedelbart och utom kontroll för operatörerna, inte helt olikt det amerikanska Prism-programmet.

Lyssna: Så pressar Säpo operatörerna

Nu avslöjar Sveriges Radio en dold inspelning där Säkerhetspolisen försöker pressa internetoperatören Bahnhofs vd Jon Karlung till att sluta upp bakom systemet. I förhandlingarna används både löften och hot. Bland annat lovar Säpos representant Kurt Alavaara att uppgörelsen ska hållas hemlig för allmänheten.

– När vi tecknar de här avtalen så åtar vi oss också att inte berätta vilka vi har avtalen med och vilken teknisk lösning vi har valt. Men just de här tekniska bitarna, när vi har gjort överenskommelsen, det går vi aldrig ut och pratar om. Det är en hederssak för oss, säger Kurt Alavaara, signalstrategisk rådgivare på Säpo.

Av inspelningen framgår att Karlung motsätter sig planerna på ett helautomatiserat system och istället vill fortsätta med den manuella hanteringen av trafikuppgifterna. Det får Säpos utsände att skruva upp tonen och argumentera för att detta spelar terroristerna i händerna.

– Vi misstänker en terrorattack i Stockholms city och får in information som gör att det är värdefullt för oss att undanröja. Och det här får vi på fredag kväll klockan 20 utanför kontorstid. Svaret, med manuell hantering, innebär att vi får leveransen på måndag förmiddag. Då smäller det i Stockholm city med 800 döda. Jag tror inte att man vill vara vd för Bahnhof när man säger att man vill göra bedömningar i operativa ärenden, säger Kurt Alavaara.

I en intervju med Aftonbladet berättar Karlung om mötet. Han menar att Säpo var ute efter att "sälja in" systemet genom att erbjuda medlemskap i en "hemlig klubb", vilket skulle ge någon slags fördel i kontakten med myndigheten. Historien om det hypotetiska terrorattentatet ser han som ett "direkt hot".

– Jag uppfattade det som ett direkt hot. Han hotade mig. Den typen av retorik hör till hot, säger Jon Karlung.

Svenska operatörer måste lagra trafikdata i minst sex månader. Det inbegriper i stort sett allt utom själva innehållet i kommunikationen, exempelvis IP-adresser till sändare och mottagare, tidsstämplar, datatyp och protokoll som används.