DRAM i många former

Allt DDR-minne av idag är av den synkrona typen. Synkront DRAM (SDRAM) är en typ av dynamiskt minne som arbetar i takt med minnesbussen. Förr arbetade DRAM asynkront, vilket betyder att minnet försöker reagera så fort som möjligt när en förfrågan kommer. Synkront minne inväntar istället en klockpuls innan det försöker tolka data på styringångarna. Klocksignalen driver en intern state machine i minnet som kan ställa inkommande förfrågningar på kö (pipeline) och därmed hantera flera förfrågningar på en given tid.

Rambus

Rambus (Direct Rambus DRAM, DRDRAM) från 1999 är ytterligare en typ av synkront dynamiskt DDR-minne. Den stora skillnaden är att rambus-minne har egen minnesstyrkrets på varje minneskort, medan styrkretsen för vanligt DDR befinner sig i north bridge och alltså är gemensam för alla minneskretsar. Det som slutligen tog död på tekniken var det höga priset och licensbråken, på grund av att rambus inte var en öppen standard. DDR3 och DDR4-minne har idag fullständigt slagit ut rambus tack vare att kretstypen hade 16 bitars databuss och man behövde två kretsar för att få samma prestanda som ett enda 32-bitars DDR-minne.

Grafikminne

Vad är det som är så speciellt med dynamiskt minne för grafikkort? Det är ont om tid på ett grafikkort. Tidigt i historien hade videominne (VRAM) två dataportar, där processorn kunde läsa och skriva som den behagade i den ena, medan den andra porten endast kunde läsas och användes för att mata ut videodata till D/A-omvandlaren, utan att de båda störde varandra.

Den vanligaste typen av grafikminne kallas GDDR5, efterliknar synkront DDR och klarar teoretiskt kapaciteter på uppåt 256 Gbps. Grafikminne är inte längre tvåportat, eftersom tekniken numera medger betydligt högre klockfrekvenser än tidigare. Minnestypen kan fortfarande hålla två minnessidor öppna samtidigt och med de högre klockfrekvenserna kan data från båda klockas ut tillräckligt snabbt genom en enda uppsättning I/O-pinnar för att efterlikna tvåportat minne.