Skrivet av Noplaren:
Vad hette programmet som nappade konstanter i ti 82an :)? tack på förhand
Namnet är inte så relevant, då det bara existerade på min räknare. Att lagra konstanter på det sättet är nog bland de enklaste "program" man kan skriva: det är bara att skriva samma kommando som i "räknarläge", fast i ett program (exempelvis `299792458→C` så lagrar man ljusets hastighet i vakuum i enheten m/s i variabel `C`). TI-serien har inte speciellt separata namnrymder, så om du lagrar något i en viss variabel i ett program, så lagras det även där globalt. Det är i sig en anledning till att det kan vara trevligt att ha ett program för att "återställa" variabler och inställningar till ett grundtillstånd man gillar, ifall man kört program som man inte litar på inte busar med variabler, eller man lånat ut räknaren till bordsgrannen. Man kan även kalla på funktioner som `ClrHome`, `ClrDraw`, `PlotsOff`, `FnOff`, `ClrList`, etc., för att få räknaren så ren som möjligt.
Jag rotade fram min räknare och såg att detta program inte var kvar, då det bara finns plats för 9 program, och jag valt att skriva över det en gång i tiden. Ersättaren var ett kort program till en tenta där man skulle få ha med sig valfri räknare* som gav egenvärden för symmetriska 3 ⨯ 3-matriser, vilket användes flitigt i den kursen. I praktiken så matade man in de sex oberoende komponenterna, så ritade programmet upp den karakteristiska ekvationen, varpå man kunde kolla nollställen grafiskt. TI-83 har en del matrisfunktioner, men ingen direkt inbyggd sådan, vad jag kunde hitta. Kan klistra in källkoden här, då den inte är särdeles lång :-) — det ska rätt mycket till för att någon ska ha nytta av själva koden, men kanske det kan "inspirera":
Prompt A,B,C,D,E,F
"X³-(A+B+C)X²+(AB+BC+CA-D²-E²-F²)X-(ABC-AE²-BF²-CD²+2DEF)"→Y₅
DispGraph
A–F är matriskomponenter (vilka ser man om man ställer upp beräkningen manuellt) som skrivs in, varpå den karakteristiska ekvationen (med "högerled" 0, dvs vi är intresserade av nollpunkter) lagras i ekvation Y₅, och graffönstret visas där man kan se funktionens beteende.
Det går säkerligen att utveckla liknande program mer, men tanken med TI-BASIC är i min mening inte att man måste skriva massivt komplexa program, utan snarare att man ska våga använda det även för enklare uppgifter som man vet att man kommer behöva göra många gånger. Dels kan det ibland ge insikt om problemet i sig, och dels så minimerar det risken för "knappslintning".
——
*: …trodde jag på förhand, åtminstone. Kriterierna hade ändrats sedan tidigare tentor, så det var faktiskt "typgodkänd" (dvs en sådan jag nämner i mitt ovanstående drygt två år gamla inlägg ) som gällde, men jag hade nytta av programmet när jag gjorde övningsuppgifter likväl.