Skapa en backuplösning med ett antal smådiskar i olika storlekar?

Det du behöver är dataredundans för att en disk skall kunna gå ner utan att påverka informationen. Men det kanske du inte behöver? Du kanske resonerar så att när en disk går sönder så kan jag ta en ny full backup? Det kan fungera då det bara gäller en backup men risken ökar något då du tills dess att du har fått genomfört den nya backupen så är du sårbar.
En annan sak är att om du inte har diskredundans så måste diskarna hålla under återläsningen. Jag kan inte rekommendera en sådan lösning.
Här bör inte JBOD användas utan RAID5 vilket inte är idealiskt då du kommer att styras av den minsta diskens storlek som bas. Nej, jag skulle strunta i det och se vad du kan skapa med t.ex. de tre största diskarna. Man måste kunna lita på sin backup. Möjligen som en tredje lagringsplats där du redan har en bra fungerande backup och du vill säkra med en tredje. (Det gör jag för egenproducerat material som foton, alltid på minst tre ställen. Den tredje lägger jag på en USB som jag lägger hos mor. Blir det inbrott/brand eller annat elände så vill jag inte ha allt på samma ställe. Har sett det hos en mindre kund med en ensam SBS och backupbandaren monterad i servern. Skurken tog även banden som låg där och de hade ingen bandförvaring utanför lokalen)

Storage spaces heter det på windows, finns dock inte till Windows 7. Storage spaces tillsammans med ReFS ska enligt MS ha felkorrigering, och man kan blanda diskar lite som man vill.

De flesta stora linuxdistubitioner har stöd för btrfs idag, må hända att man kanske få ladda ned ett paket innan allt fungerar.

gången är ungefär - då dom root och via en consol/terminal

Först måste man ta reda på vad de nya diskarna kallas - kan göras med tex. gnome-disks i ubuntu - titta noga vad disken kallas i systemet - bör kallas typ /dev/sdb, /dev/sdc etc. och håll reda på det noga. tänk på att om man drar ut USB-sladden till externa disken och sedan trycker in den igen så kan disken få ett annan benämning!!.

---

Om man bara har en enda disk (systemdisken) så brukar den (dock inte alltid!!) hamna på /dev/sda och den skall man inte röra!!

Nästa tillagda disk (tex. som USB-disk) brukar döpas till /dev/sdb - vi antar nu att det är /dev/sdb som skall bli en krypterad btrfs-volym.

Det man skall ha klart för sig är att disken som kallas /dev/sdb kommer nu att bli fullständigt överskriven, partitionstabeller och allt - då man skall inte ha något viktig på denna alls!!!

Nedanstående är bara testat med användning av USB externa diskar, ej fastmonterade diskar.

man börjar med:

"dd if=/dev/urandom of=/dev/sdb bs=1024k count=100 <enter>"

Man kan bryta med ctrl-c om man tycker att det tar lite för lång tid - vitsen är att precis början på disken skall fyllas med slumptal i och med att vi kör med krypterad disk, det som kommer nu är att sätta upp själva krypterade volymen.

"cryptsetup luksFormat /dev/sdb <enter>" - observera den stora 'F' i luksFormat - det skall skrivas exakt så, med detta så får man frågan vilken passord/passfras (använd passfras om möjligt) och det kommer att behövas skrivas in 2 ggr.

därefter skall den initierade krypterade disken öppnas:

"cryptsetup luksOpen /dev/sdb C1 <enter>" - nu kommer man återigen få skriva passordet/passfrasen då man nu monterar disken tillfälligt till "/dev/mapper/C1" för att arbeta vidare med denna.

Först nu skall man formatera med btrfs med:

"mkfs.btrfs -m single -L volymnamnet_som_den_kommer _att_heta /dev/mapper/C1 <enter>"

'-m single' sätter man ofta om det bara är en disk eller skall arbeta mot SSD, vet man att det skall kopplas till flera diskars volym senare så kan man utelämna det och då får disken dubbel metadata - dvs. redundans på filsystemets katalogisering av filer vilket sedan delas upp på varsina diskar när man senare kör raid1... därefter monterar man btrfs-filsystemet till en mapp, i det här fallet till "/mnt"

"mount -o compress=zlib /dev/mapper/C1 /mnt" <enter>"

och efter detta så är disken monterad under /mnt.

Skall man göra snapshot smidigt så måste man göra en subvolym i btrfs-filsystemet, och i det här fallet vill jag också ha komprimerande filsystem som komprimerar filerna 'on the fly' av just orsaken att volymen är tänkt för backup för att försöka spara lite plats, och började med i mount med optionen '-o compress=zlib'

För att det skall bli peresistent för just subdirektoryt vid senare montering så görs följande:

"btrfs subvolume create /mnt/compressed_dir <enter>"

därefter

"chattr +c /mnt/compressed_dir <enter>"

vilket gör att alla filer som läggs under 'compressed_dir' kommer att automatiskt att komprimeras medans filerna/direktorys som läggs utanför denna kommer inte att komprimeras.

när man är klar med detta så gör man

"umount /mnt <enter>"
"cryptsetup luksClose /dev/mapper/C1 <enter>" (ibland kan det gnälla på att det hittar inget)

Därefter drar man ur sladden till den externa disken, väntar ett antal sekunder och därefter kopplar in igen, alternativt startar om datorn. I ubunbtu så kommer kommer det upp en ruta där man begär lösenordet inom ett antal sekunder efter man anslutit USB-disken och matar man in sitt rätta passord/passfras så kommer disken sedan att monteras under /media/användare/volymnamnet och i desktopen smäller det upp en filhanterarefönster, och där ser man ett directory som heter 'compressed_dir' om man har gjort som ovan.

Alla filer som läggs i mappen 'compressed_dir' kommer då att komprimeras, medans filer som läggs utanför kommer inte att komprimeras.

Det finns en väldigt bra funktion i btrfs och det är att man kan göra snapshot och det tar typ 1 sekund - sådan kan vara bra inför varje backup då om det dummar sig så har man förra kopian kvar orörd - men kravet är att direktoryt är av 'subvolym-typ' även om den ser exakt ut som en vanlig direktorys (det har sina orsaker varför det är så)

en snapshot kan gå till enligt följande

"btrfs subvolume snapshot /media/användare/btrfs_volumen/compressed_dir /media/användare/btrfs_volymen/compressed_dir_snap_20161219 <enter>

och 1-2 sekunder senare så är det klart och man fått en ny subvolym som heter compressed_dir_snap_20161219 var innehåll är identisk med 'compressed_dir' och den är nu helt oberoende på vad som händer med filerna i 'compressed_dir' i framtiden - vill man var riktig säker på att snapshot inte kan ändras i efterhand så använder man '-r' som option i kommandosträngen ovan och hela snapshoten blir då read-only och kan inte skivas sönder av kryptovirus/ransomware.

Snap-shot subvolymerna man gör den här vägen tar i princip ingen extraplats alls på disken och därför kan man göra en sådan var dag om man vill och det är bara förändringarna mellan generationerna som gör att det sakta tar mer plats och till slut kanske vill ta bort de äldsta versionerna så att man får tillbaka diskutrymme igen på de filer eller delar av filerna som är borttagna i de nyare subvolymerna.

När man vill ta bort en subvolym (vilket kan gå väldigt mycket fortare än att i direktoryt radera alla filer en i taget) så använder man:

"btrfs subvolume delete /media/användare/btrfs_volymen/compressed_dir_snap_20161219 <enter>" - obs, det ger ingen varning här, trycker man på <enter> så är direktoryt borta sekunden senare - även om den är readonly!!

Raderingen av direktoryt går alltså på några sekunder, och efter en kort stund startar en garbage-collector och går igenom filsystemet och tar bort dom bitarna som var unika för just den borttagna subvolymen medans allt som delas med andra subvolymer är kvar.

---

Volymutökningen då ??

Om man bortser från extramomenten som blir när man har krypterade diskar och beskrevs i början här, så är det enkelt att utöka volymen med btrfs

När man behöver en större volym med hjälp av en tom extra disk så skriver man - efter att kollat vilken device-namn den hamnat på och här antas vara på /dev/sdc - "btrfs device add /dev/sdc /media/användare/btrfs_volymen <enter>" och så har volymen blivit större och man kan börja fylla på filer direkt.

Om volymen var ganska full när den extra disken kopplades in så kanske man vill balansera om så att det är ungefär lika mycket på diskarna och det görs med:

"btrfs balance start /media/användare/btrfs_volymen <enter>" och det kan ta ganska lång tid innan det är klart, dock det kör i bakgrunden och du kan använda datorn som vanligt under tiden inklusive skriva och läsa på btrfs-disken samtidigt.

vill man istället konvertera den till raid1 för att den nya disken är minst lika stor som totala filstorleken är på den ensamma btrfs-disken

"btrfs balance start -dconvert=raid1 -mconvert=raid1 /media/användare/btrfs_volymen <enter>", samma sak här, det arbetar i bakgrunden.

när man vill ta bort disken igen på btrfs-volymen så använder man:

"btrfs device delete /dev/sdc /media/användare/btrfs_volymen <enter>" och efter en ganska rejäl tid (om diskarna är i TB-storlek) så är disken frigjord och kan tas bort och användas till annat. givetvis allt under drift...

---
disclaimer:

förutom skrivfel ovanstående text, så...

Om man inte är en van linux-användare så är det farligaste momenten här när man använder 'dd' och inte skriver till rätt disk. Det är jättenoga att hålla reda på vilken disk som går till vilken device-enhet under /dev/sd* - gör man fel här så kan man skriva slumptal på sin systemdisk med windows i och det är komplett kört....

'dd' tillsammans med linux är väldigt kraftfullt verktyg när man skall meka disk på låg nivå - men den skär på båda sidorna och det kan bli förbaskat blodigt om man gör fel...

Helst skall man, om man är nybörjare, koppla bort alla sina vanliga OS-diskar och datadiskar med innehåll som man är rädd om (sata-sladden tas alltså ur disken) när man gör iordning btrfs-volymerna första gångerna med linux startad på en DVD/USB-sticka...

när dom väl är gjorda så kommer tex unbutu att automatiskt känna igen dem och hantera dessa på rätt sätt när de senare pluggas in i datorn.

Intressant.

Hur är det med kompatibilitet, kommer det krävas denna mjukvaran för att hantera dem i framtiden? Går det att återskapa om tex moderkortet eller liknande dör med en ny dator?

Går de att expandera i efterhand?

Om säg den 2TB disken i ex du hade ovan dör, måste man ersätta med en likadan 2TB eller kan den anpassa sig till 1,5TB/3TB?