Bra svar.
Innan jag gjorde testet var jag övertygad om att huvudansvaret låg hos individen. Om man inte köper rött kött importeras den inte, uppgraderar man inte sin smartphone varje generation tillverkas färre, osv. Men infrastrukturen är redan där, fabrikerna redan byggda, elledningarna redan dragna, lastbilarna redan tillverkade och oljan utvinnen och processad, redo att användas.
Bara något så banalt som att ringa ett samtal berättigar mobilmaster, telefonledningar grävda under marken, grävmaskinernas tillverkning, fabrikerna för att tillverka komponenterna till grävmaskinen, fraktfartygen att frakta dom till andra sidan världen och fabrikerna för att sätta ihop allt, kraftverken för att förse dom med el, maskinerna och lyftkranarna för att tillverka dessa (osv i evigheter).
Nu när jag tänker efter är nog testet ganska rättvis ändå, synd bara att den fokuserar på individen och inte tar chansen att utbilda i samhällsval, i hur vi kan påverka genom hur vi lägger vår röst vart fjärde år. Hur nära gränsen är vi där om vi stänger ner allt och bara lever i hyddor helt koldioxidneutralt är det redan försent? Har vi passerat den redan?
Om vi slutar producera nytt och underhåller och återanvänder det vi redan har borde vi ta ett satans hopp i hur vi som individer kan fortsätta leva som vi gör. Det är väl där största boven är, nyproducerat av finita resurser som metaller, olja osv.
En typ av skördetröska som kör genom soptippar och sorterar allt i sina basformer vore en bra uppfinning om man vill bli rikast i världen. Känns som att tiden är rätt för en sån typ av grej.