Det finns en nästan internationell överenskommelse för upphovsrätt. Det är många länder som har samma system som Sverige och om alla körde på samma regelverk hade det varit sjukt smidigt att hantera det. Tyvärr står USA utanför med ett eget konstigt system. I Sverige och den civiliserade världen får man automatiskt upphovsrätten till allt som uppnår verkshöjd. Finns förstärkta regler för till exempel fotografier som inte behöver uppnå verkshöjd, fotograden äger upphovsrätten, både ideell och kommersiell, i samma sekund som bilden är tagen. I USA måste man skicka in en ansökan till en central myndighet och det kostar pengar för varje verk. Så vill en fotograf kunna sätta copyright på ett foto i USA måste bilden skickas in till en myndighet tillsammans med ett inbetalningskort. Följaktligen är det den som skickar in det först och den med mest pengar som vinner.
Sen har vi ju problemet med Kina och andra utvecklingsländer som skiter fullständigt i allt och kör sitt eget race.
...QUOTE]
Likeheten mellan länderna när det gäller upphovsrätt kan kanske ha en gemensam kärna men är mycket tveksam till det.
Det här med att betala för copyright för t.ex. foton tycker jag är ett helt riktigt system, bygger på samma princip som patenträtten, det finns också möjlighet att kolla om t.ex. bilden är skyddad eller inte. Avgiften ska då täcka en registerhållnngskostnad för skyddstiden, valbar helst.
Kina har faktiskt också en del upphovsrättslagar. När du handlar i en butik där så får du se varorna som är helt legala. När sen frågar efter någo speciellt så finns förståss också möjligheten att se en annan del av butiken men den är inte lika legal men innehåller desto mer till bra priser.
De ger lite mer konkurens och driver fram utvecklingen lite mer.