Då den där pörskans @jagardaniel var tvungen att nämna mig i sitt inlägg så kan jag inte hålla mig borta från att skriva av mig
Jag kommer från en lite annorlunda bakgrund om man jämför med daniel, då jag har varit med sedan gamla goda tiden när man spelade doom och wolfenstein (är det dags att pensionera sig snart?). Men det var inte fören Unreal tournament dök upp som jag verkligen hittade min typ av fps...Arena shooters. Visst jag hade testat på de tidigare quake-spelen också men de kändes inte helt rätt, tills Q3 dök upp...men det är en helt annan historia.
Hur som så är detta inte mitt första test av Overwatch, då första gången var till och med nere i tyskland vid GamesCom sommaren 2016. Det har ju hänt en hel del sedan dess och spelupplevelsen då är inte så jämförbar med hur spelet kändes senast (stort event, allting går lite för fort och man har inte riktigt någon aning om vad som händer). Nästa test var en av de tidigare stresstesterna som de har kört till och från, där upplevelsen mer eller mindre kändes identisk med hur det var senast. Därefter så fick jag en mer permanent tillgång till Ovewatch (tror det var samtidigt som jagardaniel).
Men hur är själva spelupplevelsen då?
Redan från att du startar spelet så känns allting riktigt polerat och genomtänkt. Menyerna flyter på, inga konstiga designval...ett helt vanligt spel från blizzard (de vet vad de sysslar med). Hela den sociala biten kan kännas till en viss del förvirrande första två gångerna man använder det men kommer helt klart fungera hur bra som helst efter att man har testat på det.
Första matcherna:
När ett nytt spel har dykt upp på hyllorna så brukar den första tiden i spelet också var en av de roligare upplevelserna. Ingen vet riktigt vilken taktik som är bäst, vilket vapen som vinner flest dueller eller vilka positioner man skall hålla. Detta gör att man kan se allt från en upplevelse som inte känns balanserad alls till matcher som är så kaotiska att ingen egentligen vet vad de håller på med. Men efter ett tiotal timmar i spelet så börjar man märka av folk har blivit bättre, man möter folk som känner igen kartorna och framförallt hjältarna.
När man har nått denna nivå så måste jag medge att det allt för många gånger har varit en "hit or miss" scenario. Där ena laget har piskat skiten ur ens egna eller tvärtom, vilket gör att man önskar att det fanns fler matcher som var jämna. Nu så är självklart inte alla matcher på detta vis då det kan skilja sig grovt mellan kartor och vilken typ av spelare man har med sig.
Men som första intryck så känns spelet otroligt bra, inga konstiga grafikbuggar, genomarbetade hjältar med tillhörande förmågor (med vissa undantag). Jag körde också spelet på lite lägre grafikinställningar (gamla vanor i guess), men kände inte direkt av några skillnader mellan höga eller låga när det kommer till FPS, lika så med utseendet.
När casual inte räcker till?
När man börjar spela Overwatch så måste man spela casual-mode på sina matcher tills dess att man når nivå/level 25 (kravet kanske skippas eller ändras i framtiden). Men när du väl har nått denna nivå så får du tillgång till att kunna söka matcher som är "competitive". Skillnaden är genast märkbar där spelarna är genast känns mer engagerade mot tidigare. Man skulle nästan kunna jämföra detta mot hur CS:GO känns när du har gått från casual till riktig matchmaking.
The good, the bad and the ugly:
Men nu är allting självklart inte sol och gröna skogar, utan spelet lider också av en del balanseringsproblem, saker som kanske inte känns 100% genomtänkta samt en helhetsupplevelse som kunde ha varit helt annorlunda. Detta är subjektivt och är helt mina egna åsikter och tankar om hur spelet borde/kan ha varit istället mot hur det är nu.
Balanseringsproblem:
Vid första anblick så känns det inte som om det egentligen finns några balanseringsproblem, alla hjältar fyller sin roll och är bra på en sak medan de är dåliga på något annat. Men desto mer du spelar och desto fler duktiga spelare som du möter så framkommer det vissa problem rätt snabbt.
Med detta så menar jag att det finns hjältar som må ha en hög inlärningskurva och kan ta lång tid att bemästra till fullo, men när man väl närmar sig denna nivå så blir hjälten mer eller mindre ohanterlig i allt för många situationer. Exempel på detta är Tracer, den hjälte som låter dig teleportera dig en kort distans åt en riktigt i samma höjd som du befinner dig på. Problemet som uppstår är att det mer eller mindre blir omöjligt för många hjältar att göra någonting åt henne, utan du måste många gånger paralysera henne på något vis (så du hinner döda henne) eller skada henne så pass mycket att spelaren måste backa.
Ett annat exempel är Widowmaker, spelets krypskytt som kan vara en riktig plåga både i att vara effektiv till att inte tillföra någonting alls i matcherna. En duktig spelare kan många gånger döda en annan hjälte på ett skott oavsett distans, vilket gör att de som vill spela support (eller snarare en hjälte som inte är en tank) många gånger får hålla sig bakom skydd utan att kunna göra någonting alls.
Det finns några exempel till på hjältar som kan...blir lite för starka i rätt händer, vilket känns som att det kan bli ett problem rätt fort när spelet väl släpps. Det skall dock påpekas att detta kanske påverkar oss spelare som är mer tävlingsinriktade och som spelar på en högre nivå mot den vanliga spelaren.
Kartorna:
Rent generellt så gillar jag de flesta av kartorna, även om Hollywood eller Anubis är mina stora favoriter det ska vara kaos med möjligheter till att kunna flanka runt fienden. Men även här finns det vissa problem.
Ett praktexempel på en karta som jag redan nu har lärt mig att hata är Hanamura. Där första sektionen kan vara lite klurig att ta men är oftast den bit som känns mest intensiv och fungerar bra att försvara men även att attackera. Däremot är den andra biten otroligt tråkig och känns inte helt genomtänkt alla gånger. Mer ingående än så kommer jag inte gå in på här, men om någon är intresserad så kan jag absolut skriva en kort text.
Spelupplevelsen:
Nu kan jag inte med 100% säkerhet säga att detta faktiskt är någonting som finns i spelet eller om det kommer förändras i samband med den öppna betan eller efter release. Men vid ett flertal händelser så har man känt av en viss...fördröjning i spelet. Som om servern skulle ha en lite lägre tickrate. Liknande det scenario som finns i battlefield när man kan dö runt väggar etc.
Jag har inga bevis som faktiskt kan visa detta utan detta baseras helt på upplevelsen (jag kanske har blivit för gammal för sånt här?)
Kort och gott:
Spelet känns bra och kommer garanterat dra tills sig en större mängd spelare, den stora frågan kommer handla om vilken typ av spelare som kommer flocka sig runt spelet. Likaväl som att hur man skall hålla intresset uppe under en längre tid utan att spelet förblir ett centrum för planlöstspelande (låter knasigt på svenska).
Vad som var bra:
+ Bra menyer och flyt i spelet rent generellt
+ Finns många intressanta karaktärer/hjältar med roller som passar alla
+ Går snabbt att söka efter en match
+ Finns karaktärer/hjältar med en högre inlärningskurva (vem gillar inte utmaningar?)
+ Känns nytt och fräscht i djungeln av nya spel
Vad som inte kändes bra:
- Matchmaking saknar matchmaking, du kan möta spelare som knappt vet hur man använder en mus till spelare som aldrig har gjort något annat i sitt liv
- Balanseringsproblem, både med karaktärer/hjältar samt vissa kartor (även om de är mer framhävande i competitive än i casual)
Som ni märker så finns det egentligen inte så mycket att klaga på just nu. Och det som finns är någonting som absolut kan förändras med tiden eller när den generella skaran av spelare har blivit mer van.
P.S Jag drömmer fortfarande om en ny storhetstid för Quake D.S
