Matten på indek?

Mycket bra skrivet. Listan över tveksamt kategoriserade kurser kan göras lång, jag tror det främst görs på urval av vilken institution som håller kursen i fråga. Elektromagnetisk fältteori och högfrekvensteknik är också en fortsättning på flervariabelanalysen, signaler och system/signalbehandling är tillämpade transformer och linalg. Partiella diffekvationer och FEM är tillämpad numerisk analys osv.

Jag har själv läst kurser med studenter från andra Chalmers-program och från Göteborgs universitet, bl.a. reglerteknik (E + Kf/Kb) och matematisk statistik (E + GU). I reglertekniken tror jag vi fick lika många poäng men det var betydligt sämre medelbetyg på Kb-studenterna än på E, i matstat fick GU-studenterna ett par hp mer än oss Chalmerister mot att deras godkänt-gräns på tentan var några poäng högre (typ 23 eller 25 istf 20, maxpoäng 50).

@zarkov:

Jag läste finansiell matematik, vi läste dessa kurser tillsammans med de från tekniskt fysik som skulle ha samma inriktning.
Så för min del var 38% av grundutbildningen matematik, för teknisk fysik är det 30% matematik.

Men visst, de från tekniskt matematik var de som var bäst under kursens gång, tror dock detta berodde mest på intresse.
Enligt lärarna skulle vi ha haft samma innehåll i tidigare kurser.

@phz: Du gillar inte att ha fel eller?

Jag kan backa @phz här. Jag försökte få en kvällskurs från ett annat universitet i en viss mattekurs tillgodoräknad, men trots att den hette exakt samma sak, och sa sig utgöra samma innehåll, så vägrade min skola att acceptera den kursen som ersättning.

På ett sätt förstår jag dom, på ett annat så gör jag det inte. Det blir jävligt rörigt för alla inblandade (förutom dom som sitter hela sin karriär inom utbildningen) att förstå skillnaden på 2 kurser som utger sig vara samma sak.
Sen skulle det väl bli administrativt kaos också om det ska hålla på att säkerställa kursers innehåll vid ersättning.
Dock så blev det för mig en uppenbarelse, då det i mitt fall kändes som väldigt mycket prestige också, att den skolan jag gick ansåg sig vara "bättre" och "finare" än den där jag tog kvällskursen. Att deras kurs på något sätt var "bättre" och "finare" och inte kunde bytas ut mot en "smutsig" kvällskurs.
Så som sagt, då blir det jävligt konstigt för oss vanliga dödliga när 2 till synes likadana kurser vid 2 lärosäten ändå inte anses lika.

Mer ontopic så håller jag med @mojo90 här. -VARENDA- gång utbildning har ställts mot arbetslivserfarenhet i min hittills drygt 10-åriga karriär sen examen, så har arbetslivserfarenhet vunnit.
Om det då är som så att Handels är 3 år vs 5 år på teknisk högskola, och TS i fråga inte ens är intresserad av att nöta igenom matten och det andra som bjuds på den tekniska skolan så är det i min mening solklart, kör Handels.
Vore det inte för att jag själv verkligen gillade att gå på en teknisk högskola, så hade jag bittert ångrat mina år där.
Jag hade utan problem kommit lika långt i arbetslivet idag utan högskolan, och hade även "sluppit" 5 år av inkomstbortfall och studieskulder.
Numera när jag sitter på intervjuer så får jag precis _0_ frågor om min utbildning och företag/rekryterare intresserar sig bara för det jag gjort säg dom 5 senaste åren. Vilket för övrigt har mer eller mindre 0 att göra med den utbildning jag gick.
Tragiskt men sant så spenderade man 5 år på en teknisk högskola bara för att "få in foten" på typ 1:a och 2:a jobbet.
Nu gäller ju detta dock inte alla, men kan säga att av dom jag fortfarande umgås med från studietiden så är det såhär för typ 90%. Väldigt många gör saker som är heeelt annorlunda än det vi pluggade. En snubbe jobbade som mäklarassistent under det att vi pluggade (han gick färdigt Maskin), nu jobbar han heltid som framgångsrik mäklare

Matten har jag (tyvärr) också lagt totalt på hyllan, sjukt vilken färskvara det är, iaf för oss icke-mensa-personer. Jag (försökte förgäves) hjälpa en släkting med sommar/intromatte i somras. He he he. Finns inte en chans jag skulle klara en enda mattetenta rakt av i nuvarande form. Så visst, nånting gällande problemlösning eller övrigt har det väl hjälpt, men jag hade hellre kapat 90% av all matte och haft 2 år mer i arbetslivet.

Jag hade inte skrivit något i tråden innan det inlägget, så jag vet inte vad jag skulle ha haft "rätt" eller "fel" om, men visst försöker man göra sitt yttersta för att inte fara med osanning .

Tänk på att i alla Civilingenjörsprogram så blir du just det, en _ingenjör_. Med inriktning på något annat (i ditt fall ekonomi). Du blir aldrig en elektriker/utvecklare/ekonom eller whatever. Du blir en ingenjör. Och ingenjörer läser stora mängder matematik.

Det låter på dig som att du vill bli ekonom. Då är det Handels du ska läsa och INTE Chalmers eller liknande högskola. Du kommer hoppa av efter ett år. Lita på dina egna instinkter och avbryt det redan nu.

Folk säger alltid "kämpa vidare bla bla bla" men det är oftast för att de själva tvingat sig igenom skiten (jag själv inkluderad). Men varför? Du gör dig bara en björntjänst. Hoppa av nu och fokusera på det du har intresse i.

Den "kan" beskrivas, men som han sa, i 90% av fallen så gör man inte det. Inte så att jag ser en sinusformad sanddyna och börjar tänka laplace och fourie-analys precis. Eller funderar på punkter i koordinatsystem med fler än 3 dimensioner. Man "kan" men de flesta gör inte.

Då får jag fråga vad du använder ingenjörsmatten till egentligen. Håller med om att man kan beskriva det mesta med ekvationer osv, men då handlar det mer om gymnasiematematik. Lite matematisk statistik använder jag såklart i vanliga livet men någon högskolematematik minns jag inte senast jag behövde använda utanför jobbet. Eller jo jag behöver ibland använda linjär algebra när jag utvecklar spel i eget bolag på fritiden, men det klassas nog som arbete.

Alltså, matten man lär sig på civ. ing. och andra universitetsutbildningar är ju inte till för triviala tillämpningar i vardagslivet, sådant lär man sig ju i grundskolan. Syftet är självfallet professionella tillämpningar i arbetslivet, det är ju det som är poängen med en utbildning, inte att man ska klara vardagen när man går till affären och handlar och annat..
Tycker man att det är kul kan man givetvis använda matte som hobby för att beskriva allt möjligt dock även på sin lediga tid.

Professionellt varierar det såklart mycket hur mycket man använder matematik. Jag använder mycket matematik, på hög nivå, dagligen i mitt jobb som utvecklare inom finans iallafall.

Det handlar om förståelse och tänkesätt.
Visst är matematiken som sådan (ekvationerna) oftast sådant som man får lära sig på högstadiet eller gymnasiet, men den djupare förståelsen och förmågan/önskan att se sambanden kom först senare.

Ta något så simpelt som geometri i årskurs sju. Eleverna får lära sig, i tur och ordning, hur man beräknar arean för
Kvadrat
Rektangel
Triangel
Parallellogram
Trapets
Detta kan verka/vara vettigt ur ett pedagogiskt perspektiv, men skapar knappast insikten att det enda man behöver kunna är trapetsen och sedan inse att övriga figurer är specialfall av denna.

Det är ju helt individuellt. Förståelsen för det man oftast behöver i vardagen lärs ut under gymnasiet, huruvida eleven väljer att lära sig det är upp till den. Detsamma gäller ju även på högskolan där du kan gå igenom de flesta mattekurser utan att förså någonting alls egentligen.

Jag håller dock med om att man utvecklar förståelsen och tankesättet en del när man studerar vidare men det är snarare så att man får en djupare förståelse till varför vissa saker fungerar än förståelsen till att börja med. Att förstå och översätta vardagliga problem är precis det gymnasiematten tar upp.