Välja boot option i GRUB utan monitor

Kanske fungerar bättre i UEFI om du inte redan kör det?

Varför inte köra två datorer om du nu har behov av två OS?

Sök på "hotkey" i detta dokument, timeout-parametrar påverkas av denna finess.
https://www.gnu.org/software/grub/manual/grub/html_node/Simpl...

menuentry "Win7" --hotkey=7 .....

Sen är ju frågan hur man får ihop det med grub-mkconfig, jag tror du får inaktivera /etc/grub.d/10_linux och handkoda 40_custom istället. (Jag föredrar 41_custom, dvs /boot/grub/custom.cfg , men det är en smaksak.) Fördelen med 41 är att du slipper köra uppdateringen efter varje ändring.

Varför så hårdnackat emot det? Om datorn fått för sig att endast DP ut ger bild under uppstart låter det ju som att kabel från DP++ till HDMI borde kunna lösa problemet, med bild och allt…

Vad är "andra ändan"? Jag antar att det är skärmen, för om du hade något inkopplat via DP borde du ju redan fått ut bild någonstans även under bootprocessen. Anyway, om datorn har en ledig DP-port märkt DP++ så är den som sagt HDMI-kompatibel, så prova en DP++ till HDMI-kabel så borde du förhoppningsvis få ut bild även under boot.

Snark

Jag har för övrigt samma problem med ett otroligt självupptaget Nvidiakort. Det spelar ingen som helst roll hur man gör. Vilken port man sätter kortet i. Om man kopplar in det via DP eller HDMI. Om man aktiverar diverse optioner i BIOS eller inte. Om Nvidiakortet är inkopplat så kommer datorn skicka bilden dit, ALLTID, OAVSETT. Vilket är sjukt irriterande för mig eftersom det kortet blir inaktiverat omedelbart så fort jag laddar Linux så det blir liksom alltid ett jävla hoppande mellan ingångar på skärmen för att göra det jag vill.

Nu blir det lite av en rant, men hur fan är det möjligt? Betalar Nvidia pengar till moderkortstillverkare för att få deras kort att få prio oavsett förutsättningar? Det måste väl ändå vara den enda möjligheten? Hur fan är det möjligt att mitt moderkort och min skärm automatiskt går till Nvidiakortet när det sitter i slot 1 och i HDMI, men även när det sitter i Slot 2, på DP, och moderkortet är inställt på att föredra slot 1? Det finns liksom ingen som helst möjlighet överhuvudtaget att bilden inte går först på Nvidiakortet annat än att ta loss det ur datorn. Fan vad less jag är.

Men för att besvara din fråga så vill jag börja med att säga att jag är så jävla less på mitt Nvidiakort. Och sen glömde jag bort frågan lite så jag har inget svar. Men fan vad det är tröttsamt.

Eventuellt om man helt enkelt erkänner att det inte går att lösa och skiter i Grub och lägger in alla sina OS i EFI och använder moderkortets boot option som ett alternativ. Förutsatt då att inte det jävla kukiga Nvidiakortet ändå är det som meny-helvetet visas på så att man måste byta display input på skärmen direkt efteråt.

Hör du att jag är förbannad?

(referens för er ynglingar: https://www.youtube.com/watch?v=2beNQjeXd4A)

EDIT: Jag kan iofs förresten lösa detta genom att antingen slå på eller slå av CSM, minns inte vilket, för om man gör det så slutar datorn kuka ur och kan visa bild på rätt grafikkort genom hela booten vilket löser problemet MEN slår av möjligheten att slå på Resizeable BAR. Visst är det fantastiskt? Inte som om det är en funktion jag bryr mig om då, förutom att prestandan på Intel-kortet blir rätt sämst om det är av. Så ja. Nvidia vinner igen.

Men allvarligt talat? Det är ju inte som att datorkraft är speciellt dyrt idag. Istället för att krångla med allt på samma dator kan du ju ha två och slippa allt krångel. Själv använder jag en desktop, två RPi och en VPS till olika ändamål i dagsläget. Det är ju skitsmidigt. Nu för tiden bygger man ju inte nya datorer i samma takt som tidigare, men när man väl gör det kan man spara den gamla till att t.ex. köra Linux på.

Okej, men om man nu byter ut sin dator för att man vill ha mer prestanda och vill använda den prestandan att både köra program i Windows och Linux, vad gör man då? Köper helt enkelt två datorer varje gång man uppgraderar och ställer den andra på sitt andra skrivbord i sitt andra datorrum i sin andra villa? Eller kanske helt enkelt nyttjar möjligheten att kunna ha två OS på samma dator som miljoner andra människor? Eller likställer du Linux som nån hobbygrej man pillar med lite då och då på samma sätt som när man tar fram sin gamla Amiga eller drar igång ångmaskinen och att man struntar i prestandan?

Det känns som om du måste anstränga dig till det yttersta för att kunna låtsas som att dual boot är onödigt.