Inlägg

Om du är kunnig och har kunskapen att få ordning på den, kan visa att den fungerar och och berättar ordentligt om dess skick, 1000-5000 på ebay. Spannet är stort på utgångspriset.

plocka till dig och skicka bild på innanmätet. Plasten kan vara sprickbenägen.

COBOL är väldigt aktuellt. Däremot är användande organisationer i Sverige lite picky - de vill handplocka vilka de tar in och sedan får de personerna lära sig COBOL.
Språket i sig är inte svårt - det är väldigt lätt, det svåra är att analysera vad som görs i koden och därefter vad behöver vi göra och hur ?

ursäkta sedan läste jag hela annonsen och då såg jag det - Sundsvall...

Inget besök lite längre söderut den närmaste tiden ?

avhämtning endast - var i Sverige ?

Prissättningen var huvudorsak - apple II/de tidigare imsai/senare pc/digitals pro maskiner etc var jämfört med i USA 30-100 % dyrare i Europa jämfört med USA.

Så blir det om burken säljs för 400 pund i England medans i USA är priset 400 $ och med en dollarkurs på 5-6 jämfört med 12 för en pund, så nej apple II/III blev aldrig så där vanliga i Europa. Likadant med efterföljaren Apple GS.

Här i Sverige hade vi ABC maskinerna och lite senare Compis för skolorna. Den gymnasieskola jag själv gick på skaffade ett labb med IBM PC/AT för AutoCad 86.

Någon som har har en sådan eller delar till en sådan ?

SS1000 har ett trevligt bänkformat.

E3x00 ?

Ett verkstadsföretag jag indirekt tidigare arbetade för använde Mac i stor utsträckning innan man ca 2003 bytte till bärbara hp-maskiner.

Det här är lite blandat men många organisationer som i mitten av 80talet ville göra eget presentationsmaterial/foldrar/instruktionsböcker men som inte vill köpa in tjänsten utifrån eller pröjsa för något som kunde köra Interleaf/Frame, för de var Apple Macintosh alldeles lagom och utmärkt (Aldus/Freehand/Pagemaker/MS Word etc.)

Det var EN STOR förändring när MacOS och de fyra programmen MacWrite,MacPaint,MacWrite och MacPaint släpptes.

För nästan allihop i den här tråden gällde det om man kunde spela på maskinen och omgivningen redan hade.

Själv var det första tecknaprogrammet som jag använde något för Luxors ABC 806, ett år senare hade jag prövat ett CAD program för elektronikkortdesign där maskinen som körde den minimum kostade några miljoner och arbetsstationen man satt vid 50-80 tusen....

Och jo Apple II maskiner var här i Europa dyra. Dessutom hjälpte det inte till att leverantörerna hade konstig prissättning (1 $ = 1 pund/1 dollar = 4 D-mark etc.) Import av maskiner till Europa från USA var dyrt. Därav BBC/Sinclair/Acorn i England och att Commodore i Tyskland fungerade hyfsat.

Thomas Watson Sr. var den som rensade ut de här produkterna (ostmätare/köttvågar/stämpelur etc) ur IBM/International Business Machines sortiment.
The Cash (NCR) hade kassamaskinerna som sitt område.
Butiksprodukterna såldes vidare till konkurrenterna.

IBM koncentrerade sig på hålkortsmaskinerna (Hollerith/sorterare/sammanräknare etc) och skrivmaskinerna.

Tidigt 90tals unix (SunOS) spel : Conquer ?

Kräver bara telnet.

Första datorn på mitt skrivbord .... borde vara min mors ABC806 med 5 1/4 tum flexskiva och monokrom (amber) skärm.

@SysGhost:

Programmering:
Eclipse
Emacs

Systemadministration/automatisering
CFEngine (community och betalvarianten)
betalvarianten är grattis för upp till 25 maskiner.
används av linkedin (bland annat)

CAD:
Siemens NX (kostar som det brukar när man pratar industriella system) i lite äldre versioner
kan användas i Linux (den nuvarande har tydligen förlorat GUI för linux men vissa
verktyg som används under huven för beräkningar kan köras fjärr på en kraftigare maskin som
kan köra linux) , nej jag håller inte på med CAD .

Pro/engineer / creo parametric har tydligen funnits i en version för linux men samma sak där,
bortplockad från marknaden.

Versionshantering
git
bitkeeper exv

@Ande: jag tror att exv sum (kasta bort checksumman) och awk skulle kunna fixa biffen.

--
stefan@asus:/tmp/testmapp$ find /tmp -type f -ls|awk 'BEGIN { sum=0 } /[1-9][0-9]*.*/ { sum=sum+$7 } END { print sum }'
find: ‘/tmp/pulse-PKdhtXMmr18n’: Åtkomst nekas
find: ‘/tmp/fthv-root’: Åtkomst nekas
find: ‘/tmp/systemd-private-f384b23ef007494383d8bc2c2f7aac07-ntp.service-Ghp2sK’: Åtkomst nekas
find: ‘/tmp/systemd-private-f384b23ef007494383d8bc2c2f7aac07-colord.service-vTZgwZ’: Åtkomst nekas
find: ‘/tmp/systemd-private-f384b23ef007494383d8bc2c2f7aac07-upower.service-JjjLjK’: Åtkomst nekas
21857784
stefan@asus:/tmp/testmapp$
--

utan sum utan använder '-ls' flaggan till find.
Vill du summera filer i olika mappar men orkar inte skriva in dem så är
find någonstans någonstans2 -type d och skalets '$( )' operator dina vänner.

@Erik_T:
uppgifter om när en fil skapades (det finns fler tidsstämplar) sätts i i:noden.

@Ande: vi kan göra den här demonstrationen:
--
stefan@asus:/tmp$ mkdir testmapp
stefan@asus:/tmp$ ls -la testmapp/
totalt 4
drwxr-xr-x 2 stefan stefan 6 sep 29 00:33 .
drwxrwxrwt 25 root root 4096 sep 29 00:33 ..
stefan@asus:/tmp$ touch testmapp/en_kortare_fil_men_med_ett_långt_namn
stefan@asus:/tmp$ ls -la testmapp/
totalt 4
drwxr-xr-x 2 stefan stefan 52 sep 29 00:33 .
drwxrwxrwt 25 root root 4096 sep 29 00:33 ..
-rw-r--r-- 1 stefan stefan 0 sep 29 00:33 en_kortare_fil_men_med_ett_långt_namn
stefan@asus:/tmp$ touch testmapp/en_file
stefan@asus:/tmp$ ls -la testmapp/
totalt 4
drwxr-xr-x 2 stefan stefan 67 sep 29 00:33 .
drwxrwxrwt 25 root root 4096 sep 29 00:33 ..
-rw-r--r-- 1 stefan stefan 0 sep 29 00:33 en_file
-rw-r--r-- 1 stefan stefan 0 sep 29 00:33 en_kortare_fil_men_med_ett_långt_namn
--

6, 52 och 67 är mappens storlek (på ett ungefär)

Var är filens namn lagrat??? Det finns inte i i:noden!
Jag tror att det är den här effekten som du har sett.

@mrqaffe: techmoan (youtube) har hur ska man säga stor kärlek för rullbandspelare men jag kan
verkligen förstå honom.
Rullband med dess olika hastigheter är det dyraste ljudformatet som finns men är även det som har absolut högst dynamik !

https://youtu.be/5KHSz9Gi-II?t=619 , var försiktig med volymen, under snutten är något som låter som flera kanonskott,
som inte skräller det allra minsta (förutom en mistlur och annat...)

@ami123: En tysk försäljare har just uppe en auktion på en sådan . Utgångsbud 50 euro, vilket jag tycker den kan vara värd.

Om man får någon att betala detta är en annan sak, men fungerar den så och inga andra skavanker så !

SL 1200 med avläggare som fungerar och är i bra skick är något annat , multiplicera 50 euro med 4 !

@Allimac: 5468 i ditt exempel:

(x0, dvs hexadecimalt) 54 är det binära talet 01010100 = 5 x 16 + 4 = 84 = 'T'
(x0 ) 68 01101000 = 6 x 16 + 8 = 104 = 'h'

https://www.asciitabell.se/

Konventionen när man skriver hexadecimaltal för att det skall vara tydligt vad man menar
är 0x före talet, om man ska skriva samma tal på octal form (bas 8 istället för 16 eller 10) så
är vanligt prefix 0 så för de här två talen:

01010100 = 0124 ( 0 prefix, 1 = 1b, 2 = 010b, 4 = 100b )
01101000 = 0150 ( 0 prefix, 1 = 1b, 5 = 101b, 0 = 000b)

Lägg märke till att tal med hexadecimal bas kan representera ett 4 bitar långt binärt medans ett oktalt kan representera 3 binära bitar.

En maskin med ordlängden 18 (digitals PDP8/PDP11 exv) där kan en exv en adress enkelt skrivas som 6 st siffror med oktal bas exv 0110770 = 001001000111111000b (prefixet 0)
Hexadecimalt lämpar sig för arkitekturer med 4 som grund vs 3 för exv digitals pdp11.

Oktalt kan även lämpa sig om man vill titta på hur instruktioner är kodade.

Norskt/danskt Ø ? Det har troligtvis INTE samma kodning i UTF8 som svenskt Ö !

@Haider of Sweden: varför ansluter man en disk till en router ?
Du får uppfostra mig ... eller är det router/media-server ?

Annars windows 10 har "services for NFS" .

@Hund:

Jag har själv inte något som helst problem med att köra NFS4 (eller smb) via internet om man
använder kerberos-autentisering (med kryptering av nättrafiken) via internet !

vpn är iofs enklare !