OLED-året 2024 rullar vidare i ett rasande tempo, sist slog vi ett öga på 27 tums-varianten från Alienware. Denna gång har dock blivit dags för testlabbet att vila ögonen på den efterlängtade ROG Swift PG32UCDM från Asus som på pappret bockar i de flesta rutor man kan tänka sig.

Asus-ROG-QD-OLED-16.jpg

Asus nykomling på 32 tum.

En 32 tum stor QD-OLED-panel, 4K UHD-upplösning och 240 Hz uppdateringsfrekvens är några av de egenskaper som står på menyn. En storlek på 32 tum kombinerat med 4K UHD-upplösning är på förhand en väl avvägd kombination som bäddar för skarp bild som kombinerat med QD-OLED-panelen utlovar en kontrastrik upplevelse.

PG32UCDM är dock inte ensam kung i Asus utbud under 2024, den kommer att få konkurrens av den snarlikt namngivna modellen PG32UCDP under årets andra halva. PG32UCDP baseras istället på LG:s W-OLED-panel men har flera likheter med PG32UCDM.

2024-års QD-OLED-bildskärmar i 32 tum från Asus

PG32UCDM

PG32UCDP

Paneltyp

QD-OLED

W-OLED

Storlek

32 tum

32 tum

Bildförhållande

16:9

16:9

Välvd

Nej

Nej

Upplösning

3 840 × 2 160 pixlar

3 840 × 2 160 pixlar

Uppdateringsfrekvens)

240 Hz

240 Hz (3 840 × 2 160)
480 Hz (1 920 × 1 080)

Adaptiv synkronisering

G-Sync Compatible
Freesync Premium Pro
VESA Adaptive Sync

G-Sync Compatible
Freesync Premium (Pro?)
VESA Adaptive Sync

HDR

HDR 10
Dolby Vision (H1 2024)
DisplayHDR True Black 400

HDR 10

Maximal ljusstyrka

1 000 nits (HDR, 3 procent fönster)

1 300 nits (HDR, 3 procent fönster)

Anslutningar

2 st. HDMI 2.1 HDMI 2.1
1 st. Displayport 1.4
3 st. USB 3.2 Gen 2 (Type-A)
1 st. USB 3.2 (Type-C, DP Alt Mode, 90 W PD)

HDMI 2.1
Displayport 1.4

Pris

17 990 kronor

-

Release

Q1 2024

H2 2024

PG32UCDM är först ut bland Asus värstingar för året och det står en gedigen specifikationslista på menyn. Likt Alienwares 32 tums-variant för året erbjuds en panel baserad på Samsungs QD-OLED teknik i bildförhållandet 16:9. Upplösningen är på 3 840 × 2 160 pixlar, vilket tillsammans med storleken på 32 tum bidrar till en pixeltäthet på nästan 138 ppi. Uppdateringsfrekvensen är på maximalt 240 Hz men det finns stöd för variabel uppdateringsfrekvens Via Freesync Premium Pro och certifieringen G-Sync Compatible. Därtill är även Vesa Adaptive Sync en standard som stöds.

Asus-ROG-QD-OLED-8.jpg

Anslutningar för bild...

Asus-ROG-QD-OLED-7.jpg

...och annat.

I anslutningsväg finns det två stycken HDMI 2.1-kontakter med FRL, samt en ensam Displayport 1.4 med stöd för DSC-kompression. För den som önskar ansluta en bärbar dator går det dock lika bra att använda USB Type-C-porten som stödjer både upp till 90 W laddning samt Displayport. Därtill är skärmen bestyckad med tre stycken USB Type-A och agerar hubb när den ansluts till datorn via den medföljande Type-B till Type-A-kabeln.

En design som inte skäms för sig

Om Alienware satsat på en mer avskalad design på sina nya QD-OLED-baserade skärmar är Asus nykomlingar möjligtvis den direkta antitesen. Asus själva beskriver det som en Cyberpunk-inspirerad design som går i samma formspråk som tidigare produkter från företaget. Precis i mitten av skärmen finns det en liten "haka" på skärmen med en logotyp, bakom den sitter två fysiska knappar samt en styrspak på användargränssnittet.

Asus-ROG-QD-OLED-6.jpg

Styrspak och knappar.

Skärmens baksida går i samma vassa design som framsidan och den övre av de två plastpanelerna är bestyckad med en sektion i är upplyst av RGB så klart. Generellt ger chassit ett gott intryck men vi måste ändå anmärka på att just den sektionen med RGB inte känns lika rigid som resten av skärmen. Sannolikt är detta för att plasten behöver vara tunnare för att tillåta ljusgenomsläpp.

Asus-ROG-QD-OLED-10.jpg

Projektor och RGB är ROG:s melodi.

Själva foten är rejäl och sticker ut en hel del på sidorna. På djupet bygger den ungefär 27 centimeter så det är rekommenderat att ha ett ganska djupt skrivbord. Foten tillåter lutning och vridning men saknar pivot. Därtill är den höj- och sänkbar på ett spann av ungefär elva centimeter. I botten av foten finns det en liten ljusprojektor som berikar ditt skrivbord med en upplyst ROG-logotyp, detta går dock givetvis att inaktivera genom skärmens mjukvara.

En underbar spelskärm

Precis som specifikationstabellen skvallrar om på förhand är spelupplevelsen med PG32UCDM en ren fröjd – under rätt förutsättningar. Om vi tar avstamp i skärmupplösningen är den i kombination med skärmstorleken väl avvägd. Den upplevs som otroligt skarp och på ett "normalt" skrivbordsavstånd till skärmen upplevs det hela som en fröjd för ögat. Men 4K UHD i 32 tum är knappast en nyhet, QD-OLED i den här formfaktorn är dock det. Direkt ur kartong är färgåtergivningen något som jag skulle beskriva som väldigt "punchiga" i SDR – kanske lite för mycket.

Efter en snabb handpåläggning med justeringar går det väldigt snabbt att uppnå en färgupplevelse jag upplever som mer korrekt. Filmer via Apple TV i 4K ser väldigt bra ut, detsamma gäller högupplöst video via Youtube. För att verkligen få ut max ur skärmen behöver vi dock aktivera HDR.

Asus-ROG-QD-OLED-1.jpg

Ett gäng olika HDR-lägen finns inbyggda.

Skärmen har fyra stycken HDR-lägen att växla mellan: True Black 400, Cinema HDR, Gaming HDR och Console HDR. True Black 400 har inte helt oväntat en högsta ljusstyrka på ungefär 400 nits varav de övriga tre verkar ha en maximal ljusstyrka på runt 1000 nits i väldigt små områden åt gången. Min upplevelse är att True Black 400-läget mycket riktigt har en lägre maximal ljusstyrka när HDR-material konsumeras. Däremot så tenderar det att ha en högre ljusstyrka över hela skärmen när tillexempel Windows Auto-HDR används.

Skärmen har en väldigt fin bildkvalitet vid SDR-innehåll så det är rekommenderat att inte använda HDR förutom när materialet är tänkt att nyttjas med detta från början. Nästa punkt värd att lyfta är att HDR-upplevelsen inte riktigt kommer till liv förrän det används i en miljö där ljuset kan kontrolleras.

Asus-ROG-QD-OLED-3.jpg

Med mer kontrollerad belysning i rummet ser PG32UCDM fenomenal ut.

Vid vanlig rumsbelysning på ett kontor är inte HDR-upplevelsen banbrytande då skärmen inte riktigt når den dramatiska upplevda kontrasten som vi eftersöker. När ljuset dämpas en smula så förändras uppfattningen. När vi drar igång Resident Evil 4 med ett mörkt rum är det en otrolig upplevelse. Detaljer i de mörka delarna bli tydliga och högdagrar från facklor och de ljusaste partierna är verkligen slående utan att detaljerna försvinner.

Kombinerat med en uppdateringsfrekvens och den goda responsen från OLED-baserade paneler upplevs bilden som otroligt följsam utan eftersläpningar eller andra artefakter från rörelser. Vid sidan av PC-spelande användes skärmen även tillsammans med en Xbox Series X och resultaten där är snarlika, en riktigt trevlig spelskärm helt enkelt.

Asus-ROG-QD-OLED-2.jpg

Det går även att styra skärmen med Asus mjukvara för Windows.

Asus har bestyckat skärmen med det som de kallar för ELMB eller Extreme Low Motion Blur vilket är deras namn för Black Frame Insertion (BFI). Tekniken ämnar minska rörelseoskärpa genom att regelbundet visa en svart bildruta mellan bildrutor. Detta medför att rörelse i bild blir mer distinkt och upplevs som mer följsam. Tekniken fungerar enbart på en 120 Hz-signal på skärmen och skulle därför lämpa sig väldigt väl för den senaste generationens konsoler. Det finns dock för många avkall som behöver göras för att jag skulle använda funktionen särskilt ofta.

Asus-ROG-QD-OLED-4.jpg

Shadow of the Tomb Raider ser som vanligt bra ut i HDR.

Till att börja med fungerar den enbart på en SDR-signal, därtill inaktiveras all typ av VRR när ELMB aktiveras. Det är förvisso fullt förväntat då funktionen bygger på en konsekvent uppdateringsfrekvens. Den sista delen är att ljusstyrkan ungefär halveras när funktionen aktiveras. Den har så klart sina fördelar men för egen del var det för många kompromisser som behöver göras för att jag aktivt skulle använda den.

Skrivbordsanvändning och ABL

Likt det tidigare testet på Alienwares 27 tums-skärm med QD-OLED-panel finns det ett par saker att vara uppmärksam på när det kommer till användning i skribordsmiljö. Som vi nämnde i det förra testet är ett problem för OLED-paneler i skrivbordmiljö historiskt att ljusstyrkan automatiskt ändras beroende på innehåll via en Automatic Brightness Limiter (ABL). För vissa användare kan detta vara irriterande då ljusstyrkan plötsligt förändras drastiskt upp eller ned. För att motverka detta använder sig Asus av funktionen Uniform Brightness som istället låser ljusstyrkan i ett spann som maximalt når runt 250 nits. Detta fungerar alldeles ypperligt för skrivbordsanvändning och när det vardagliga behöver göras. Givetvis rekommenderas även att HDR inaktiveras vid skrivbordsanvändning.

Med denna tredje generations QD-OLED-paneler är pixelstrukturen något annorlunda från tidigare generationer. Detta kombinerat med en hög pixeltäthet gör att texten är mer läsbar än tidigare QD-OLED-skärmar jag har testats. Hur känslig man är för de färgkonturer som kan uppstå vid text är givetvis väldigt individuellt. Personligen har jag aldrig stört mig nämnvärt på det. Men även för personer som gör det uppges den nya panelen kombinerat med den höga pixeldensiteten bidra till en betydligt trevligare upplevelse.

När svart inte längre är svart – en av svagheterna hos QD-OLED

Nedan textstycke är från vårat test av Alienware-skärmen med QD-OLED panel men exakt samma resonemang gäller även i fallet med denna modell från Asus.

Den i vår mening största nackdelen med QD-OLED-baserade paneler i dagsläget är hur de hanterar rum med mycket belysning. OLED-teknikens stora styrka är möjligheten att nå i princip oändlig svärta, men detta är tyvärr inte alltid fallet med QD-OLED. Anledningen till detta är att de skärmarna saknar ett polariseringsfilter, vilket innebär att ljus som träffar skärmen framifrån kan reagera med kvantprickslagret och ge en oönskad effekt av grådassig svärta.

Asus-ROG-QD-OLED-12.jpg
Asus-ROG-QD-OLED-13.jpg
Asus-ROG-QD-OLED-14.jpg

Bilderna ovan demonstrerar fenomenet på ett bra sätt, där ett rum med ljuskällor framför skärmen ger upphov till en förhöjd svärta med en lila ton. Riktar vi istället bort lamporna från skärmen återgår svärtan till sina önskade becksvarta nivåer. Det är med andra ord väldigt viktigt att anpassa sin belysning korrekt för att uppnå bra visuella resultat med QD-OLED-baserade bildskärmar – något som kanske inte alltid är möjligt för alla användare.

Sammanfattande tankar om Asus ROG Swift OLED PG32UCDM

För att försöka sammanfatta den här skärmen är det i stora hela en riktigt trevlig upplevelse. När den väldigt responsiva QD-OLED-baserade panelen kombineras med en så pass hög upplösning och bra HDR-upplevelse är PG32UCDM stundtals otrolig. När den upplevs under rätt förutsättningar är det svårt att beskriva helheten som just något annat än en upplevelse. När ljuset kan kontrolleras och den upplevda kontrasten maximeras är det en fröjd att titta på film eller spela ett grafiskt avancerat spel.

Asus-ROG-QD-OLED-15.jpg

I det stora hela, en riktigt trevlig skärm.

Det finns egentligen två nackdelar som i dagsläget är värda att nämna. För det första är det som tidigare nämnts en skärm som kommer till sin fulla rätt i en miljö där ljuset kan kontrolleras, vilket inte gör den lämplig för alla användare. För vissa kommer helt enkelt en LCD-baserad skärm att erbjuda högre ljusstyrka och en bättre upplevelse för skrivbordsanvändning eller spel.

Den andra nackdelen är priset som är högt. Nu kostar i många fall motsvarande modeller från andra tillverkare i runda slängar lika mycket. Tittar vi på Alienwares krökta variant är den dock ett par tusenlappar billigare. Lägg därtill kostnaden för ett grafikkort som är kompetent nog att driva moderna spel i 4K UHD-upplösning blir det sammantaget en dyr historia. Det du får i återbetalning är dock bland de bästa spelupplevelserna som idag står att finna.

I väntan på skärmarna baserade på LG:s W-OLED-paneler står sig just nu Asus ROG Swift PG32UCDM starkt som en av de bästa spelupplevelserna redaktionen hittills har testat.