Nätaggregat i budgetklassen 2010

Tyska Rasurbo tillverkar chassin och nätdelar i de lägre prisklasserna. Företagets Basic Power-serie tillhör en av testets billigaste sett till effektstyrkan och det är 550 W-modellen som testas här.

Om man inte fick budgetvibbar efter att ha sett nätdelens kartong får man det definitivt när man synar själva skalet i sömmarna. Enheten innesluts i ett skal av ytterst tunn plåt där hål har stansats ut för en 120 millimeters-fläkt. Förutom de vanliga ventilationshålen återfinns ytterligare sådana på baksidan.

Modellen har två 12 V-linor där varje har tilldelats 18 A. Vidare har 3,3 V-linan specificerats till 26 A medan 5 V-linan ligger på 28 A.

Nätdelens kablar är i naket utförande och förvånansvärt tunna med tanke på att det är en 550 W-modell. Nedan följer en lista över de kablar kontakter som finns att tillgå.

• 1 st. 40 cm lång kabel med 20+4-pin ATX-kontakt

• 1 st. 40 cm lång kabel med 4-pin 12V-kontakt för CPU

• 1 st. 35 cm lång kabel med två SATA-kontakter

• 1 st. 35 cm lång kabel med två 4-pins-kontakter

• 1 st. 35 cm lång kabel med två 4-pins-kontakter samt en floppykontakt

Budget är utan tvekan ett ord som passar in här. Kablarna är oerhört korta och det är oerhört sparsmakat med kontakter. Inte ens en PCIe-kontakt fanns att tillgå.

Insidan är inte direkt det man förväntar sig på en nätdel i den här effektklassen. Det som får den att se välfylld ut är komponenterna för den passiva PFC:n och vi har svårt att tro att denna modell verkligen kan leverera 550 W. Kondensatorerna kommer från taiwanesiska Capxon.

Enhetens 120 millimeters-fläkt kommer från HEC och dessvärre fanns det inga ytterligare specifikationer att finna.

Testresultat

Rasurbos Basic Power 550 W överlevde inte länge i vår testrigg. Redan vid 50 procent belastning varvade fläkten upp till orkanstyrka tills enheten blixtrade till och tog med sig huvudsäkringen. Nedan följer därför endast mätningar från den lägsta lasten.

Spänningar

Vid lägsta lasten låg spänningarna inom specifikation. Detta hjälper dock föga när den inte ens klarar av hälften av vad den är specificerad för.

Rippel

Rippelvärdena låg relativt högt redan vid lägsta last. Hade vi haft mätningar från de högre lasterna hade troligtvis dessa legat katastrofalt högt.

Verkningsgrad och effektfaktor

Vid lägsta last låg verkningsgraden på låga 72 procent. Resterande laster kan vi bara gissa oss till.

Temperatur och fläkthastighet

Varvtalet på fläkten låg hyfsat högt redan vid 25 procent belastning. Vi hann aldrig mäta varvtalet vid nästa last men kan lugnt säga att det är det värsta vi har hört i nätdels-väg.