Inledning
Luftkylning är fortfarande metoden framför alla andra när man talar om datorer och processorkylare i synnerhet. Med hjälp av värmeledningsrör (heatpipes) och finurliga konstruktioner som ökar värmeavledningsytan har vanliga luftkylare inga som helst problem att mäta sig med vattenkylning. Framförallt är det bättre prestanda/pris det hela handlar om, men den rena kylförmågan ligger inte längre så långt efter de vätskebaserade lösningarna.
Modern lyftkylning
Dagens moderna processorkylare är uppbyggda av tre huvudkomponenter. Den första och kanske viktigaste delen är anläggningsytan som möter processorn, eller basen som den också kallas. Oftast är basen tillverkad av koppar som polerats spegelblank för att minimera glapp och repor som kan påverka värmeöverföringen i negativ riktning.
En plan och välpolerad bas är den mest grundläggande egenskapen för en effektiv värmeöverföring.
Från basen löper oftast värmeledningsrör eller heatpipes som de kallas på engelska. Detta är slutna kopparrör som är fyllda med någon slags vätska, exempelvis vatten eller etanol. Värmen gör att vätskan förångas och blir till gas. Gasen förflyttar värmen till den svalare delen av röret. När gasen kyls ned igen bildas återigen vätska och på den vägen fortsätter det. Värmerörets uppgift är kort och gott att förflytta värme från en punkt till en annan.
Den numera klassiska torndesignen är lika enkel som genial.
Som vi alla känner till är värme en form av energi, och regeln ”energi kan inte skapas eller förstöras, bara omvandlas” gäller även för datorer. Värmen kan alltså inte gå upp i tomma intet, utan måste förflyttas bort från kylaren och ut i den omgivande luften. För att utnyttja luftflödet från fläkten så effektivt som möjligt används så kallade flänsar. Detta är plåtbitar av exempelvis koppar eller aluminium, som oftast är direkt anslutna till värmeledningsrören. Ett trettiotal aluminiumplåtar bildar tillsammans en kombinerad värmeavledningsyta som kan vara flera kvadratmeter stor. Det är med hjälp av dessa flänsar möjligt att förflytta ett hundratal watt värme med en ganska medioker liten fläkt.
Med en effektiv kylardesign går det att utnyttja fläktens luftflöde maximalt.
Årets modeller
De åtta processorkylare som vi ska titta närmare på i denna recension kommer från välkända tillverkare såsom Scythe, Noctua och Zerotherm. Men vi inkluderar dessutom några udda gynnare från Asus, OCZ och Thermaltake. Som referens använder vi givetvis kungen av luftkylare, nämligen Thermalright Ultra-120 Extreme. Följ med när vi tar reda på resultaten i årets första kylarduell!
