Efter lanseringen av Spridningskollen har flera internetoperatörer svarat att de lämnar ut identiteten på sina kunder om begäran sker i domstol med stöd av Ipred-reglerna.
Men Bahnhof har ett särskilt sätt att datalagra som gör att Ipred blir tandlös, enligt bolagets vd Jon Karlung.
– Om alla operatörer datalagrade på vårt sätt skulle vi slippa utpressningsbreven helt och hållet, säger han.
Ipred-lagen orsakade stor debatt när den röstades igenom av Riksdagen för drygt sju år sedan. Idag kan Ipred-reglerna användas för att få veta vilken abonnemangsinnehavare som finns bakom en viss IP-adress. Det är IP-adressen, även kallad IP-numret, som syns och lämnar spår vid användning av internet, som ett digitalt fingeravtryck.
Kopplingen mellan IP-nummer och abonnent kallas ibland ”abonnentuppgifter”. Det låter oskyldigt, men kan alltså avslöja en hel del om en persons surfvanor – inklusive fildelning.
Men Ipred-reglerna går bara att använda på vissa internetoperatörer, enligt Jon Karlung, vd på Bahnhof:
– Vi har fått väldigt många frågor och jag ska försöka förklara, även om det är tekniskt. Så här är det: Alla operatörer datalagrar abonnentuppgifter i sex månader. Det kräver LEK (Lagen om Elektronisk Kommunikation). Men de uppgifterna får bara användas för utlämning till Polisen enligt just LEK. Och Ipred är en helt annan lag än LEK.
Han fortsätter:
– Med Ipred-reglerna kan rättighetsinnehavare gå till domstol för att få ut abonnentuppgifter. Domstolen kan kräva att operatören lämnar ut uppgifterna om de finns. Poängen är att Bahnhof inte har de uppgifterna. Vi raderar automatiskt allting som vi inte måste spara enligt LEK. Så det finns inget att lämna ut.
Varför gör inte alla operatörer likadant?
– En kunds IP-adress kan sparas automatiskt av många skäl, till exempel för fakturering, felsökning eller för driften av nätet. Och om uppgiften finns där, då ska den lämnas ut enligt Ipred. Det folk borde göra är att fråga sin internetoperatör var deras IP-adresser sparas och om det finns risk att Ipred kan tillämpas.
Det är alltid viktigt att internetoperatören har koll på var abonnentuppgifterna finns sparade. Här ligger Bahnhof i framkant, menar vd Jon Karlung:
– Vi lagrar i sex månader för att bekämpa brott, absolut. Men vi sparar allting i ett separat system, som bara används till LEK. Min bild är att en del andra operatörer har sina kunders IP-adresser lagrade på lite olika ställen. Då blir de också mer sårbara för att behöva lämna ut uppgifter enligt Ipred-reglerna.
Många undrar hur operatörerna gör
På sociala medier har frågorna om Spridningskollen varit många de senaste dagarna. Internetoperatörerna har i flera fall hänvisat till just Ipred och domstol.
Com Hem skriver på sin egen hemsida att ”till rättighetsinnehavare, endast efter beslut från domstol enligt IPRED-lagen vid upphovsrättsintrång, exempelvis olaglig fildelning av film eller musik, kan namn/adress avseende IP-nummer komma att lämnas ut”. Källa: https://www.comhem.se/integritetspolicy-och-cookies
Flera operatörer har lämnat liknande besked.
Jon Karlungs slutsats är att de internetoperatörer som lämnar ut uppgifter som begärts med stöd av Ipred-regeln måste ha valt att lagra uppgifterna ”vid sidan av”. Det finns nämligen ingen regel som förbjuder operatörer att lagra abonnentuppgifter och trafikuppgifter vid sidan av det som måste tvångslagras enligt LEK.
– Bahnhof datalagrar kundernas IP-nummer på ett enda ställe, där utlämning endast sker vid brottsmisstanke med stöd av LEK, inte Ipred-reglerna som är en helt annan lag och gäller civilmål. Om alla operatörer datalagrade på vårt sätt skulle vi slippa utpressningsbreven helt och hållet. Eftersom vi har mottot ”Internet med sekretess” är vi väldigt försiktiga med personuppgifter, säger Jon Karlung.
– Ju fler olika databaser, desto större risk att den personliga integriteten äventyras, konstaterar Jon Karlung, vd, Bahnhof.
FAKTA: IP-nummer och utlämning
IP-numret, eller IP-adressen, syns vid användning av internet och utgör ett slags digitalt fingeravtryck, som styr trafiken till rätt mottagare.
Kopplingen mellan IP-nummer och namn/adress måste sparas i sex månader enligt LEK (Lagen om Elektronisk Kommuniktion).
IP-nummer som sparats enligt Datalagringsdirektivet inte får användas i civilmål. Det har EU-domstolen slagit fast, i mål C-461/10 den 19 april 2012. Samma bestämmelse finns i 6 kap 16 c § i Lagen om elektronisk kommunikation.
IP-nummer kan lagras av flera skäl, exempelvis för fakturering eller felsökning och drift av nätet. För dessa ändamål lagrar Bahnhof IP-adresser endast i 24 timmar, sedan raderas de automatiskt. Det är en för kort tidsrymd för att hinna tillämpa Ipred-reglerna.
