Inledning
Vilken TV är den bästa? Svaret är den som matchar din behov och samtidigt ryms inom din budget. Har du för klen budget kanske du inte längre kan välja en TV som verkligen matchar dina behov.
Sponsormeddelande
Köp din nästa TV från Elgiganten
Dags att köpa ny TV? Oavsett om du söker en TV-apparat för gaming, sport, film eller vardag kan vi erbjuda något för just dig. Dessutom erbjuder vi kalibrering, installation och bortforsling av din gamla TV. Välkommen!
► Se hela sortimentet på Elgiganten.se
Sponsras av Elgiganten
Denna artikel produceras i betalt samarbete med Elgiganten. Tack vare sponsorskap och samarbeten kan SweClockers fortsätta erbjuda högkvalitativt innehåll utan kostnad för dig som läsare.
Typisk ljus inredning är inte vad som menas med "ljust rum" utan det typiska nordiska rummen är i fråga om ljusnivåer oftast rätt mörka, särskilt vinterhalvåret. Rummets illuminans är lågt. Däremot skadar det inte med extra ljusstyrka i TV:n för den dag du behöver titta med fullt dagsljus in i rummet. Lyssna till dina egna vanor.
De TV-modeller som erbjuder mest i fråga om att ha lämpliga egenskaper är toppklassen. Medan basklassen inte har någonting som gör den ena TV:n betydande bättre än den andra. Skillnaderna finns men de är för små för att vara avgörande. Del två går för 2023-guiden går igenom följande:
Förklaring av nits och ljusstyrka och att skillnaderna måste vara stora för att ha praktisk betydelse.
Vad som gäller för ljusa rum där TV:n ljusstyrka och reflexfilter är de enskilt viktiga egenskaperna. Ljust rum i betydelsen av belysningsgrad och illuminans, lux och inte hur du möblerar och inreder ditt rum.
Egenskaperna som gör en TV bättre än en annan för filmtittande och upplevelse, vilket också förutsätter ett rum med lägre ljusnivåer, även känt som mysbelysning. Med en redogörelse för skillnaderna mellan tillverkarna och olika teknik.
Vad gäller för Sport? Inget särskilt i fråga om tekniken, utan det handlar om TV-apparatens lämplighet för hur du tittar på sport och allra viktigast: kvaliteten på bildkällan.
Spelförutsättningarna är bättre än någonsin och vi går igenom utbudet med skillnaderna som finns, diskussionen runt att ha 2 eller 4 HDMI-portar med 4K/120-kapacitet.
Mer förklarande runt ljusstyrkan
Ljusstyrka på en TV beskrivs som nits som är en nygammal omskrivning för SI-enheten candela per kvadratmeter, cd/m². 1 nits är alltså 1 cd/m² och motsvarar enkelt uttryckt ett stearinljus eller mer exakt den ljusenergi ett specifikt vaxljus utstrålar. Detta beskriver hur intensivt ljuset är från panelen och är det mått man mäter en TV med. 200 nits motsvarar då 200 stearinljus på en kvadratmeter.
Sedan kommer en stor TV har ett större totalt ljusflöde lumen eftersom en större yta skickar ut mer energi. Ljusstyrkan i själva TV:n kan i antal nits alltså vara likadan, till exempel 200 nits där en 65-tummare skickar ut 40 procent högre ljusflöde än en 55-tummare från den större ytan. En riktigt stor TV, säg en 85-tummare med 200 nits kommer att skicka ut nästan fyra gånger så mycket mer ljusflöde än en 43-tummare på 200 nits.
Ja, 85-tummaren lyser upp hela rummet mer, eftersom den producerar ett högre ljusflöde tack vare sin större yta. Däremot är ögats upplevelse av bildens ljusstyrka ungefär densamma. När 43-tummaren och 85-tummaren ställs bredvid varandra och båda lyser med 200 nits kommer de att för ögat uppfattas som lika ljusstarka.
En något viktigare term är lux som beskriver hur en yta är upplyst, antal lumen per kvadratmeter. Det är nivån av lux i rummet som avgör hur pupillen öppnar och stänger. I detta fall är det främst ljuset från belysning och fönster som avgöra detta. Ämnet blir snabbt komplext eftersom väggarna avgör, och även då storleken på TV:n, när TV:ns eget ljus studsar runt mot väggarna. Här är varje rum sitt eget svar på frågan om hur ljust rummet är.
Du behöver inte mer ljusstyrka än du behöver
Traditionellt med tjock-TV är normen 100 nits. Ljusstyrkor över 200 nits är ett ganska modernt företeende och var inte normen för 10–15 år sedan. Idag är de flesta modeller i basklassen kapabla att lysa mellan 200–300 nits och flera modeller från högre klasser klarar mycket mer. 200 nits räcker för en behaglig bild dagtid i vad som kan räknas som ett typiskt svenskt hem med fönster och indirekt dagsljus.
Majoriteten TV-apparater, så gott som alla i toppklassen har en ljussensor som används för att läsa av rummets ljusnivå och automatiskt justera ljusnivån. Detta minskar behovet att själva byta bildinställning beroende på tid på dygnet.
Här är egentligen alla moderna TV-apparater på den säkra sidan, även basklassen. Däremot kan du behöva mer ljusstyrka när situationen kräver det. Tänk på högre ljusstyrka hos TV:n som en möjlighet att faktiskt kunna kräma på mer ljus när det behövs.
Det finns två saker att tänka på med ljus och ljusstyrka. Den första är att tillräckligt ljust är tillräckligt ljust. Om allt du behöver för en behaglig och funktionell bild är 200 nits har det ingen betydelse om apparaten kan lysa på mycket mer. Det gäller framför allt när du väger mellan två modeller, där den ena lyser med 400 nits och den kan lysa 500 nits enligt tester. Ljusstyrka är som volymen på en stereo. Det räcker med tillräckligt högt, och du kan justera den efter behov.
Idag har majoriteten modeller en ljussensor som dessutom är rätt bra på att vikta in en ljusstyrka för det rum du har. EU-regler för energiförbrukning gör att en TV idag inte lyser på som en blåslampa från början, snarare tvärtom. Nya TV-modeller under dessa regler kan tvärtom upplevas lite mörka en dag med solljus. Där måste du in själv i menyerna och bekanta dig med bild- och energiinställningarna.
Ljusstyrka är en relativ och icke-linjär upplevelse
Andra detaljen med ljusstyrka är att precis som styrka på ljudvolym är ljusstyrka ingen linjär eller absolut upplevelse. Precis som med ljud är upplevelsen relativ och följer snarare en logaritmisk skala(*). Pupillen drar ihop sig mer och mer vid allt starkt ljus. 100 nits upplevs inte hundra gånger ljusstarkare än 1 nits. För att en TV ska uppfattas som tydligt och synligt ljusstarkare än en annan måste det till rätt stora skillnader 50 procent eller mer.
(*) PQ-tonkurvan, Perceptual Quantizer, som är grundstommen för HDR10 baseras på forskning om hur ögat uppfattar ljusskillnader inom intervallet 0–10 000 nits. HDR10 är en bildstandard som både bokstavligen och bildligen är anpassad efter ögat. Traditionell bild, SDR, är istället formad efter hur 60-talets färg-TV fungerade.
Därför är det ingen större skillnad med 10 procent hit eller dit i något test. Skulle jag smyga in i ditt hem och göra din TV 10 procent ljussvagare eller ljusstarkare kommer du inte märka något. Det är få personer som ens märker skillnad om man ställer två identiska TV-apparater sida vid sida där ena lyser med 200 nits och andra med 220 nits.
Detta blir tydligt när det diskuteras skillnader mellan modeller, likt den ständigt diskuterade skillnaden mellan LG OLED B-serien och C-serien där C-serien ska vara 10–20 procent ljusstarkare tack vare sin "evo"-panel. Du märker alltså knappt den skillnaden. För det andra är det sak samma ifall allt du behöver är 200 nits. Då är det inte viktigt att B3 kanske når 350 nits i viss mätning där C3 når 380 nits. Den enda skillnaden är att du kanske måste dra menyreglaget för OLED-ljusstyrka ett par steg högre hos B3-modellen för att nå exakt 200 nits.
HDR är annorlunda med ljuset
Under HDR är det andra förutsättningar. Den siffra som ofta diskuteras är peak brightness, vilket är ett tillfälligt extremvärde som få TV-apparater orkar hålla mer än ett tiotal sekunder, eller kanske minuter på de bästa modellerna. Sedan måste OLED-panelen eller lysdioderna i bakgrundsbelysningen lugna ned sig för att inte överhettas och för att inte komponenter som kraftaggregatet ska belastas för hårt under för lång tid.
Ljusstyrka i HDR handlar i första hand om att kunna skapa ett dynamiskt omfång i bilden. Det är därför inte lika kritiskt för funktion i ett ljust rum. Snarare så att ju ljusare rum, desto sämre förutsättningar har våra ägon för att ta del av ett högre dynamiskt omfång. HDR är just High Dynamic Range och trots diskussioner om över 1 000 nits handlar det inte om rå ljusstyrka på det sätt det ofta föreställs.
Tyvärr finns ingen standard för att mäta uthålligheten på ljuset i HDR och mycket av diskussionerna runt ljusstyrka i HDR är därför överdrivet fokuserat på extremvärdet, inte på uthålligheten. Högt extremvärde pekar i bästa fall med hela handen på bättre förutsättningar för HDR-bilden men berättar aldrig något om helheten.
Hög ljusstyrka vid HDR spelar en roll för att skapa dynamik i bilden och att hålla exempelvis ljusstarka färger tillräckligt mättade. Då är 200 nits – fullt tillräckligt för majoriteten vardagsrum – istället alldeles för lite för HDR. Detta har att göra med att ljuset i bildens innehåll befinner sig på nivåer som är mycket lägre. Det behövs en förmåga till högre nits för att lysa ut hela skalan av nyanser som utgör bilden. Därför kan HDR, trots att TV:n lyser mycket starkare paradoxalt upplevas som för mörkt.
HDR baseras som nämnt ovanför på hur ögat fungerar och vi tål rätt höga ljusstyrkor. Fullmånen lyser med över 2 000 nits vilket få TV-apparater kan nå. Ett lysrör lyser med 10 000 nits. Dagsljus mot snö kan var över 25 000 nits och sådant som blänk i vatten och is närmare 100 000 nits. Solen sägs vara 1 500 000 000 nits, fast jag har inte mätt själv. Riktar man en färgmätare mot solen är resultatet att sensorerna bränns ut – något jag inte är beredd att testa.
