Som jag skrev ovan, så under förutsättningen att man faktiskt ska ta hand om en blixt, så, nä. Inte ens nästan.
Skönt att vi är helt överens. Jag kommenterade faktiskt det här redan från början:Sen bör det rimligtvis sitta ventilavledare på ingående ström, som gör ett lika bra, eller bättre jobb, än lösa enheter. Missförstå mig rätt. Överspänningsskydd är säkert bra, men inte mot åska. Man behöver inte bo på landet för att elen ska vara skitig nog att vara ett bekymmer, och ett överspänningsskydd är en bra försäkring, när en UPS inte är försvarbar.
Jag vill påstå att du gör ett misstag här. Försäkringsbolagen skiter fullständigt i om din utrustning kommer till skada eller inte. Det enda de bryr sig om är förtjänsten. Eftersom du när din elektronik slutar fungerar inte automatiskt kopplar det till spänningsspikar så skulle ett försäkringsbolag säkerligen glatt försäkra alla vanliga förgreningsuttag. Mot att de får 5 spänn vid varje försäljningstillfälle, och produktens försäkring gäller bara i 3-5 år.
Så här skriver exempelvis länsförsäkringar om överspänningsskydd:
källa
Försäkringsbolag är inte ett dugg intresserade av vad som fungerar. De är intresserade av att tjäna pengar. Kan de sälja en försäkring till dig som täcker deras kostnader, och genererar ett visst överskott, så säljer de en försäkring till dig.
B!
Ja, då förstår jag än mindre vad du menar. För jo, "ta hand om blixt" är precis vad överspänningsskydd gör och gör det bra. Ingen har sagt något om direktträffar och förtjänsten som görs är givetvis relaterad till skadebilden. Det är liksom rätt okontroversiellt att försäkringsbolagens riskkalkyler är att lita på eftersom de kan använda okonventionella och icke-intuitiva metoder i stället för något som verkar "självklart"¹. Att länsförsäkringar (som inte kränger skyddsuttag till slutkund, men väl kan försäkra husskydden) i en bisats nämner att överspänningsskydden är otillräckliga (jämfört med husskydden dessutom) är alltså inte mycket värt, eftersom den kalkylen s.a.s. ägs av den som kränger sagda skydd och inte konkurrerande skydd.
Så, om man köper ett överspänningsskydd med ett visst ingående försäkringsvärde som gäller en viss period så kan man vara tämligen så säker på att risken för en skada sänks inom den givna perioden med minst det belopp som försäkringen håller. Annars hade det inte kunnat bli en vinst genom att kränga just dessa.
Så, precis som du säger så handlar det om att kränga en produkt med visst överskott. Det överskottet bygger på att de inte får punga ut med mer pengar än vad försäljningen går ut på. Visst, resonemanget faller samman hel om det handlar om helt omöjliga saker som man kan försäkra sig om, t.ex. dinosaurieskade-försäkning, harmagedon-försäkning eller liknande. Men så fort du har en verklig risk, måste du räkna med att försäkringsbolagen gjort en riktig kalkyl, till deras fördel. Försäkringsbolagen är väldigt, väldigt, väldigt intresserade faktiskt, av vad som fungerar. Deras ekonomi bygger helt på det och försäkringsbolag i allmänhet är bland de största arbetsplatserna för matematiker och statistiker utanför det akademiska. Dock, finns det kanske exempel på lite mer verklighetstrogna scenarier där försäkringsbolagen har svårare med kalkylen därför att den uppkomna skadan är väldigt svår att föreställa sig i ekonomiska termer. Återförsäkringar (alltså försäkringsbolagens försäkringar i andra försäkringsbolag) för t.ex. jordbävningar eller kärnkraftsolyckor är svåra och här kanske premien är bra mycket högre än vad risken egentligen är värd. Eller lägre, men det är inte sannolikt.
Och, rent faktiskt, så verkar ju skydden faktiskt fungera utmärkt mot just åskväder. Det är liksom mer sannolikt att blixten är på några kilometers avstånd än att den är inpå knuten, och det är just de sannolika scenarierna som är intressanta. Skydde, såvida de inte är överspecade, skyddar mot bra mycket mer än "skitig el". Att elen är skitig med enstaka strömspikar och bortfall brukar faktiskt apparaterna själva ta hand om rätt fint, med undantag för vissa känsliga eller dåligt konstruerade nätagg eller apparater med väldigt märklig effektfaktor. Riktiga åskskydd i hus tenderar också att lämna ifrån sig störningar som är mer än "skitig el" men mildare än rejäla urladdningar, varpå lokala överspänningsskydd är precis rätt.
Jag vet dessutom själv vad urladdningsrör, MOVs, PTC och liknande klarar då fler saker än överspänningsskydd använder dylikt för att skydda sig mot rimliga scenarier. Överspänningsskydd ger ett fullt rimligt skydd, faktiskt. Direktträff är det inte tu tal om, men det är ovanligt (och är man inom farozonen här har man helt andra problem än att skydda mobilen och laptopen). Får man bokstavligen blixten i vägguttaget, ja då är datorn ett mindre bekymmer och då har husets eller omnejdens elskydd havererat eller varit undermåligt.
Det är samma sak med UPSer. Det går alltid att konstruera scenarier likt direktträff där en UPS inte kan ge nödström, t.ex. ett avbrott längre än vad batterierna kan försörja eller en för snabb eller för långsam förändring för att reagera, eller vilket kanske är vanligare, att något annat påverkar effektfaktorn så illa att en UPS (speciellt en linjeinteraktiv) gör mer skada än nytta. Vissa UPSer kan dessutom ha problem vid väldigt korta eller intermittenta bortfall (vilket då beror på bugg eller dålig konstruktion. Det ska inte drabba en väldesignad UPS). Så, med mer osannolika scenarier eller worst case-scenarier kan man alltid hävda att en produkt inte gör någon nytta. Men det handlar om statistik, ingenting annat. För varje 100 kA-urladdning går det kanske 100 st 10 kA-urladdningar och 10 000 st 1 kA-urladdningar. Alla kan ha orsakats av blixten och ett simpelt, billigt överströmsskydd kommer alltså skydda mot den stora majoriteten.
Du får nog ha i åtanke att länsförsäkringar tänker i termer av liv (människor och djur) och brand, där små överspänningar eller överströmmar inte är grundproblemet, utan just mer våldsamma händelser. Kontexten är dock vare sig liv eller brand utan "skydda min laptop" när det kommer till billiga överspänningsskydd för slutkonsumenter. Äpplen och päron alltså.
Observera dock en sak: försäkringen i sig är inte så intressant. Den kan användas för att syna en bluff, men i sak är det skyddet som räknas och det är onekligen så att urladdningsrör, gnistgap, säkringar, MOVs och PTC (det senare inte så vanligt i överspänningsskydd utan mer i apparater med stor startström) är skyddskomponenter som faktisk skyddar en hel del mot saker som apparaten själv hade dödats av för länge sedan. Så det är rent krasst bara att resonera kring hur vanliga överspänningar över gränsvärdena är jämfört med under. Jag påstår att för varje snäpp skyddet förbättras så kommer risken att minska exponentiellt eftersom högre och högre överspänningar avtar logaritmiskt. Det är i sak helt orelaterat till försäkringsvärdet utan handlar om rätt enkel ingenjörskonst. Ett skydd mot decennierekord i vattenstånd kommer till användning mycket oftare än ett skydd mot tusenårsrekordet. Rekord i naturfenomen slås rent allmänt diminutivt och asymptotiskt. Varje nytt rekord blir mer sällsynt och bräcker det gamla med mindre marginal. Det gäller vattenstånd, blixtnedslag, stormar, jordbävningar och allt annat. Förnuftet i skyddet ligger alltså i relation till priset. Ett överspänningsskydd för runt hundralappen är alltså en fullt rimlig investering och man kan dessutom räkna bort halva värdet eftersom det ofta rör sig om ett grenuttag man ändå behövde. Ett lite dyrare grenuttag som skyddar mot majoriteten av överspänningshändelser som skulle ha sönder ens dator, med andra ord.
1) Ett orelaterat exempel: flygresor är försäkrade (av flygbolag) med antal resor som huvudvariabel, inte passagerarkilometer. Försäkringsbolag är givetvis inte intresserade av att flyg är "säkrare" än bil förhållande till ressträcka, utan det som är relevant är absoluta dödstal per flygrörelse. Att ett flygplan är säkrare på 1000 km än en bil på 1000 km är föga relevant då resor om 1000 km är mer mer typiska för flyg än för bil. Alltså måste bilresor beräknas i relation till en typisk bilresa (som är under 40 km vill jag minnas) och flygresor till typiska sådana. Således: flyg är ca 3 ggr farligare än bil, och försäkringen är därefter. "Flyg är mycket säkrare än bil" är alltså i relation till transporterade kilometer och inte relevant för försäkringar. Liknande gäller de som försäkrar överspänningsskydd. Här, enligt en utredning jag ej hittar nu, är den typiska köparen av överspänningsskydd den som fått apparater förstörda tidigare och där det förväntas hända igen. Alltså finns det noll och intet att vinna på att skydden är överförsäkrade. Allmän tumregel säger trots allt, att om man vill veta något om verklig risk så är det försäkringsbelopp och premier hos försäkringsbolag man ska titta på. Deras intresse är att premien är så hög som möjligt och försäkringsvärdet så lågt som möjligt, så lögn och överdrift kan bara gå åt ett håll. Om skyddet är för bra i relation till risken till kundens favör, då har bolaget räknat fel. Därav kan man säga att överspänningsskyddet faktiskt minst skyddar mot den ekonomiska skada som det är sagt efter att alla variabler är inräknade (t.ex. folks vilja/ork att faktiskt försöka aktivera eller få ut försäkringar, folks vilja att få ut försäkringar när inget hänt [dvs två motverkande effekter] eller folks riskbeteende).
http://www.theatlantic.com/national/archive/2012/05/how-the-p...
"If there's a simple lesson in all of this, it's that hoaxes tend to thrive in communities which exhibit high levels of trust. But on the Internet, where identities are malleable and uncertain, we all might be well advised to err on the side of skepticism."