Teknikstund: Ljusstyrka på skärmar

Perfekt artikel nu lagom till höstmörkret

Mitt problem är att om jag sänker ljusstyrkan och sitter i ett mörkt rum får jag ont i ögonen
Låter koko, men när ljusmängden förändras mellan mörk och ljus som den gör i ett mörkrum med en ljus bild på en skärm, får jag ont. Jag behöver relativt "konstant mängd ljus" vilket väl upplyst rum ger mig.

Så jag har istället kraftigt ljust rum och ljus från lampor bakom skärmen också. Men jag ska testa sänka lite iaf, kanske kan hitta lite bättre mellanväg. Som jag har det nu dock kan jag sitta 12 timmar.. utan problem.

Jag kör 0-10%. Hade alltid röda ögon efter en längre period vid datorn när jag körde högre ljusstyrka.

@DasIch: Vad skulle det vara för fel på DataColor om man får fråga?

Dålig precision. Det finns tester gjorda av bland annat någon på Luminous Landscapes forum (hittar tyvärr inte någon tråd med intakta bildlänkar och sitter på mobilen så orkar inte söka runt), och det finns även användare som rapporterar dåliga resultat även med nyare modeller. Faktum är att resultaten rentav kan vara sämre än att inte kalibrera skärmen alls.

X-rite får å sin sida konsekvent bra resultat med väldigt små fel.

Du menar posterisering? https://en.wikipedia.org/wiki/Posterization

Det är hyfsat lätt att med testbilder avgöra om det är displayen som posteriserar och då kan man gå vidare och se ifall problemet beror på att den är felaktigt inställd eller om det betraktningsvinkeln som påverkar.

Annars är väldigt mycket spelmaterial, särskilt intrografik, cutscenes med mera redan från början av sådan karaktär att det från början har posterisering. Har man då en inställning i skärmen som lyfter fram skuggnyanser brukar dessa bli mycket synligare.

Var ska man börja? Jag har aldrig varit om att moderna mätare mäter så fel. Och är så långsamma som Spyder-mätarna. Vi talar om nivåer som att 20% fel på ljusstyrkan jämfört med referensmätare. De är massproducerade trikromater med färgfilter av cellofan och dessa förändras över tiden. Vi har alltså en enorm exemplarvariation och en lika enorm förändring över tiden.

Spectracal, de som gör programvaran jag använder, Calman, har tagit ett aktiv beslut att inte stödja Spyder-mätarrna eftersom de är så opålitliga. De duger överhuvudtaget inte för ett mål om fel inom delta-E 3 som är kravet för konsumentprodukter.

Det är ganska talande att El-Giganten (senast jag kollade) använder en Spyder 4-mätare, medföljande wizard-programvara och mäter ett enda exemplar och sedan kopierar samma inställningar till alla andra exemplar. Detta kallar de för ”optimering” eller i värsta fall ”kalibrering”. Mätaren mäter fel. Wizard-programvaran leder till felaktig inställningar. Dessa fel kopieras till alla andra exemplar utan hänsyn till variationen. Helt klart värt en tjänst värd 1000 kronor!

Grym artikel! Gick själv från att kört 100% ljusstyrka i alla år till att prova att köra ~20% efter jag läst liknande artikel när jag köpte ny skärm för ett år sen. Nu har jag nästan aldrig över 20% och är hur nöjd som helst. Känns bara påfrestande att ha hög ljusstyrka nu mera.

@Laxpudding: Tänkte mest om det fanns någon data för att stödja detta, speciellt eftersom du säger att Calman inte stödjer dem.

Man kalibrerar med verktygen/mjukvaran som tillhandahålls från Datacolor eller typ HCFR. Sedan mäter man resultatet med någon form av referensmätare, en profilerad Klein K10, en Jeti 1211 eller för den delen en i1 Pro spectrofotometer. Då ser man hur fel det blir.

Problemet idag för den som äger en Spyder och kör igenom programvaran är att det är någon slags steg-för-steg-guide och efter ett tag kommer det ut en "Grattis! Din skärm är nu kalibrerad!" med en OK-knapp. Men extremt få personer sitter med ytterligare mätare av refensnivå och verifiera vad som faktiskt har åstadkommits.

Fast vi som gör det: Köp inte Datacolor...

Ja, absolut! Det är i grunden samma effekt som att dra i kontrast-reglaget på skärmen, det problem jag beskriver under avsnitt 7. Det vill säga att du flyttar endast en referensnivå och förlorar dynamiskt omfång. Ofta i ännu högre utsträckning än om man drar i skärmens reglage eftersom bildsignalen oftast (så gott som alltid) är 8 bitar.

Bakgrundsbelysningen är fortfarande lika stark och svart i bilden lika grått/blaskigt. Ifall man då sänker ljusstyrkan i kontrollpanelen (eller f.lux, med ICC-profil eller liknande) och försöker få en skärm som lyser med 400 nits (0,4 nit i svart vid 1000:1) att lysa med 80 nits måste man flytta referensnivå för vitt från digtitalnivå 255 till något som ger 1/5-del av ljuset. Det blir med en gamma 2.2 ungefär mitt på skalan, alltså runt digitalnivå 128. Omfånget på bilden är nu 0-128 och i praktiken 7 bitars signal eller 2 miljoner nyanser istället för 16,7 miljoner nyanser vid normalt 0-255-omfång.

Då blir det tydlig posterisering och sämre nyansomfång. Men inte nog med det. Belysningen lyser fortfarande med 400 nits och svart med 0,4 nit. Det nya kontrastförhållandet blir då 80/0,4 eller 200:1.

Så ja, vi löser problemet med för jobbigt ljusstark bild men skapar istället nya problem, dödar bildens dynamik och behåller problemen med synligt glow och kantblödningar.

Internt kan skärmar arbeta med högre bitdjup än 8 bitar för att undvika att man förlorar nyanser genom att dra i reglagen. På sätt är skärmens kontrastreglage ofta den bättre lösningen. Men annars vill man under alla omständigheter minska det fysikaliska ljuset från skärmens bakgrundsbelysning.

@Laxpudding: Intressant, tråkigt att denna information inte direkt är lättillgänglig. När jag köpte min skärm BenQ SW2700PT så köpte jag en Spyder5Elite och googlade runt och dem flesta recensenter verkade säga att det var en bra vara att köpa, frågade runt på ett 3D forum och folk rekommenderade både Spydern eller X-rite . Och precis som du säger så hade jag ingen referens eller något att jämföra med så efter kalibreringen hade jag inte direkt någon aning om det verkligen var rätt. Men enligt BenQ så är skärmen kalibrerad från fabrik och jag tyckte det inte direkt vart någon större skillnad efter att jag själv kalibrerade den, prövade både Spyder programmet och programmet BenQ skickade med Palette Master Element. Eftersom den var kalibrerade från fabrik och det knappt vart någon skillnad fick man ju mer eller mindre anta att det vart korrekt.

Jag håller verkligen med om problemet att hitta bra information här. Alla recensioner jag hittat har gått ut på att testa hur det praktiska handhavandet fungerar. Typ, programvaran är enkel, instrumentet är lätt att koppla in i datorn och placera på skärmen - toppbetyg! Jag har inte sett någon riktig recension där det testats mot ett referensinstrument. Vad är det då för mening med att testa, egentligen? Helt värdelöst.
Informationen jag slutligen hittat har varit från användare som själva testat med referensinstrument. Sen hittar man ibland förbryllade användare som just köpt en Spyder och undrar varför bilden ser konstig ut. Nu ska man förstås vara försiktig med att dra slutsatser från vad man uppfattar med blotta ögat, men om vitt visas med en tydlig tint efter kalibrering är det ju någonting som inte stämmer.

Är Palette Master och Spyder-programmet såna där du jämför före/efter kalibrering? I så fall tyckte i varje fall inte Spydern att det behövdes några större förändringar. Sen om det faktiskt blev bättre eller sämre går tyvärr inte att säga något om, men med små skillnader spelar det ju även liten roll.

Om skärmen är hyfsat kalibrerad från fabrik ska du inte heller se några större skillnader. Det ska ligga inom nivån för finlir. Om det är en skärm som saknar hårdvarukalibrering är det dessutom väldigt bra om den kommer kalibrerad till små toleranser. När justeringarna sker genom mjukvaran förlorar du nämligen upplösning (på datan) och större justeringar skapar bandning och posterisering.

I takt med att skärmen åldras kommer du se större skillnader.

Hursomhelst, om Laxpudding har tillgång till referensinstrument kanske nästa teknikstund kan handla om ett test mellan olika instrument?

Varför i hela glödheta vill du ställa in den nya skärmen för att efterlikna den gamla? Jag kan lova dig att din gamla skärm är helt åt skogen fel. Det finns ingen skärm som överlever 10 år utan att försämras avsevärt.
Jag hade då gjort tvärtom. Välj lämpligt läge på den nya skärmen - sRGB är ofta bäst - och justera ljusstyrkan till en behaglig nivå. Se till att ha allt annat på en neutral nivå, kontrast t.ex. Därefter försöker du matcha den gamla skärmen med den nya.

Då skulle jag föreslå att du gör så gott du kan med att matcha den gamla med den nya, och sen leva med skillnaderna. Att degradera en ny skärm till samma nivå som en snart 10 år gammal skärm gör ju ont i själen att ens tänka på...

Sant förvisso, jag får rätt ofta ont i själen av olika skärmhistorier.

Men hur färgblind är du? Snackar vi dichromatisk eller trichromatisk färgstörning? Om det är det förra har du ändå ett hyfsat spektra, om det är det senare kan jag bara beklaga och om du är helt färgblind kommer jag sympatigråta en smula.

Nåväl, i vilket fall tycker jag inte du ska utgå ifrån en snart 10 år gammal skärm som referens. Det måste ändå bli en garanti för att få ut så lite som möjligt från den nya skärmen, även om vi snackar billiga skärmar.

Alltså, ser du i svartvitt?

@DasIch: Menade dem olika kalibrerings programmen. Yes, skärmen har hårdvaru kalibrering vilket jag gjorde via Palette Master och det är den profilen jag kör på nu.

Enligt BenQ är den kalibrerad, fick med ett papper där dem visar resulatet av kalibreringen och dem flesta recensärer som prövat skärmen säger att den är så bra kalibrerad från fabrik.