Beslutsångest universitet

Lite snabbt svar nu men kan svara på mer frågor. Har själv gått D(civilingenjör) på LiU.

Vad jag hört från de som gått högskoleingenjör så är det mer praktiskt och civilingenjör mer teori och förståelse från grunden. Så man går igenom allt från matematik och div fysik med tillämpning till att göra praktiska projekt som ska genomföras som ett seriöst projekt med en kravställare som ska kommuniceras med genom projektets gång.

Ett vanligt projekt som många stöter på är en robot som ska utvecklas. Vad den ska göra varierar men det brukar vara att den ska navigera en labyrint, hinderbana eller area i olika syften.

Så visst är D(civ. ing.) mycket teori men det är också ett längre program som konstant blandas med praktik. Så jag tror det sällan är en termin utan praktik av något slag. Även med matematik eller fysik så finns det ibland labbar för att något tillämpas.

Så skräms du inte av 5 år istället för 3 år skulle jag starkt rekommendera civ. ing., speciellt eftersom teorin lockar dig. Kan inte annat än rekommendera LiU som campus också. Det är ett väldigt trevligt område med väldigt bra stämning och möjligheter.

Nu var det ett tag sen jag pluggade så det jag skriver kanske inte stämmer längre. Jag gick ett år civilingenjör på LTH för att sen byta till högskoleingenjör på KTH och matematiken var det väldigt stor skillnad på. På civ måste du typ bevisa varför det blir som det blir och på hög. måste du ”bara” lära dig räkna och klara tentan.
Det jag vill ha sagt är om matematik inte är enkelt eller du vill lägga ner massa tid på att plugga då bör du köra på högskoleingenjör.
Detta kan ha ändrats och vara olika mellan olika skolor och program.

Jag rörde ytterst lite hårdvara under mina 5 år. Sure, lite banankablar och kretskort från 80-talet i någon labb, men ingen lödning, inga skruvar, etc.

Allt annat lika - Nej. I den här branschen är Civ.Ing. något en del företag värderar extra högt. Många gånger för att de själva har motsvarande examen, eller för att de "tror den är bättre". Dumt? Ja, kanske, men det är verkligheten.

Vet du redan idag att du vill läsa 3+2 år hade jag valt en Civ.Ing.-utbildning.

Det var väl främst en kurs om var mer hårdvaruinriktad - men precis som du säger andades den kursen 80-tal. Antagligen den som heter EDA482 för dig, "Digital- och datorteknik" hette den när jag läste den. I elkräken Elektriska kretsar och fält fick iaf vi löda ihop nåt härke med lite op-ampar, men det var ju över tio år sedan nu så saker kan ha ändrats

Men annars var det väldigt lite hårdvara, utan "praktiken" bestod av labbar där det skrevs kod.

Inget lödande i elkräken heller.

Till TS, notera att jag pratar om D300 på Chalmers nu, inte om LiU.

Förr, när det var bättre!

Och det är väldigt viktigt med att poängtera "en del". Främst äldre personer lägger enligt min uppfattning fokus på "vad du är". Jag har bytt jobb ett gäng gånger, och det är väl bara en som faktiskt brytt sig på riktigt (och den personen har numer gått i pension).

Det beror nog lite på vilken branch och typ av jobb du tänkt rikta in dig på allt eftersom.

Både ja och nej som svar på din fråga. I särskilda fält kan jag tänka mig att dom är kinkigare, men generellt skulle jag säga att det spelar större roll för ditt första jobb + ingångslön möjligtvis, därefter bör det vara din erfarenhet du svingar med på intervjuer och inte din examen.

Dock finns det ju undantag. Faktum är att det inte ÄR samma utbildning med samma kursplaner, även om de är lika. Sedan kan du även notera att vissa lärosäten ger civilingenjör för h.ing + master om man har läst specifika kurser. Undersök detta för linköping.