Att ge upp under 5:e året - civ.ing. data

Ta en paus på 6-månader och gör vad du vill innan du gör klart utbildningen?

Personligen tycker jag att det känns rätt bra att kunna säga att jag är civilingenjör även om jag kanske inte lagt allt för stor vikt vid det när jag sökt jobb.
Om du inte redan gjort det skulle jag föreslå att du pratar igenom de kurer du har kvar med lärarna eller institutionernas studievägledare. Du har ju ändå kommit ganska långt i utbildningen så finns det något sätt du kan visa att du har kursens kunskaper som fungerar för er båda?

Mitt råd är att inte skjuta upp det utan försöka gå på föreläsningarna igen när kurserna går nästa gång. Jag hade också en väldig hjälp av gamla tentor, men vet inte om det hjälper dig.

Om det är svårt att plugga på egen hand, försök att hitta andra studiekamrater som läser kursen och bilda studiegrupp med dem.

Enklast är om du kan gå dessa kurser igen med en lärare vid nästa tillfälle de går och sen hitta dig en studiekamrat/grupp som du kämpar med tillsammans. Det kommer att underlätta rejält.

Problemet är att hann har matten efter sig och den ingår i alla utbildningar. Liksom det som hör det till en ingenjörsutbildning istället för datavetare.

Min rekommendation är att göra typ samma sak, men höra med ett universitet som har datavetenskap men som inte är ingenjör. Så inte KTH o Chalmers utan istället SU och GU.

Ska inte vara jobbigt att berätta om din situation för din sambo. Där tycker jag att du ska börja om du inte redan har det. Berätta hur du känner och hitta kraft hos dina nära och kära.

Det var mattekurserna som fällde mig också. Om det berodde på att jag hade för liten talang för det, eller för dålig motivation vet jag inte. Matte är dock lika tråkigt som att se färg torka, ungefär, i min mening. Med efterhandsinsikt valde jag fel program antar jag. Jag har för mycket efter mig för att någonsin plocka upp studierna igen. Ångrar dock inte att jag studerat då jag ändå klarade en bit över 130p ("gamla poäng") i varierande kurser inom olika områden (fast då inte så mycket matte).

Du har inte så mycket kvar. Lägg upp en plan med stöd av din sambo först. Sänk målsättningen och takten. Se till att du inte blir utbränd eller deprimerad av stress, det blir jobbigare då (om du inte redan är där). Ett fel jag gjorde var att jag försökte plugga 150-200% eftersom jag "låg efter", jag borde dock försökt plugga 30-50% och komma in på spåret igen (inser jag nu).

Jag känner flera gamla D:are som aldrig tagit ut sin examen. Det är definitivt inte ovanligt. En del av dem "jobbar på det" även efter 20+ år, andra jobbar faktiskt aktivt på att ta tentor parallellt med att de jobbar. I väldigt många fall spelar det inte någon roll rent karriärmässigt om man tagit ut en examen eller inte, men visst är det så att det kan vara meriterande. D-linjen kommer ju finnas kvar även om du tar uppehåll ett tag, tills studiemotivationen eventuellt kommer tillbaka. Om du vill, kan och orkar kan du tentera samtidigt som du jobbar. Det som är svårare att planera runt är väl kanske eventuella mer praktiska moment, t.ex. laborationer, men är nog lösbart det med (även exjobb beroende på upplägg, finns ju de som "bara har rapporten kvar" för den delen, där kan man ju kanske snacka målsnöre). Föreslår även att du tar ett samtal med studievägledaren för att titta lite på vilka alternativ som finns.

Nu tycker jag att det inte spelar någon roll ifall man slutför utbildningen eller ej, inte många som bryr sig ändå (har själv en väldigt enkel kurs kvar som jag i princip inte skulle behöva plugga mer än någon dag till). Däremot så skulle jag säga att det inte ser speciellt bra ut att ha gått civilingenjör och inte klarat 30 hp av matematiken/fysiken så jag skulle ge rådet att i var fall göra de flesta av dem. Sedan kan jag säga att det ofta är bra att ha skrivit arbetet oavsett ifall man har kurser kvar eller inte, när man skriver det har man också möjligheten att göra det på ett företag i branschen så man får lite referenser därifrån.

Det är en liten minoritet som tar en civilingenjörsexamen på 5 år. Här på LiU brukar man ju med glimten i ögat prata om att normalt är "6 +/- 1 år".
Jag själv pluggar också D på LiU och var långt ifrån att vara klar efter 5 år, just nu så siktar jag att bli klar med exjobbet i sommar, då är jag uppe i 10 år!
Jag är såklart ett extremfall då, men känn verkligen inte att det bara är att hoppa av när du inte är färdig på 5 år utan ta den tid du behöver för att bli klar med det sista, oavsett om det är några månader eller ett par år!

Nu vet jag inte om det hjälper dig, men du kanske skulle spendera lite tid på studieteknik? Du är ung, du behöver inte bli färdig än, känn ingen stress. Studieteknik och att kunna lära sig saker är bra i framtiden också.

Hade noll och ingen studieteknik i början av mina studier, dels hade jag ingen på gymnasiet och sen började jag LTH fyra år efter jag gått ut gymnasiet pga skoltrötthet och saknad motivation. Fick glatt lära mig hur jag skulle studera innan jag kunde ta några kurser. Tog några år extra men gick fint.

Om du redan har jobb som trillar in som är intressanta för ditt karriärsval så behöver du inte plugga vidare, bättre att du kommer ut i arbetslivet fortare, det kommer du tjäna på i längden. Den enda gången det skulle vara bättre att försöka plöja klart utbildningen är om du ska fortsätta och doktorera osv.
Har en del vänner som aldrig gick klart sin utbildning och det går väldigt bra för dom ändå.

När jag hade en svacka i studierna så började jag jobba (med programmering) sen avslutade jag en 3årig examen några år senare (istället för civ. ing)

Själv tog jag nästan 7 år att ta min civilingenjörsexamen. 1 år var "paus" när jag pluggade engelska på universitet och det var till stor hjälp för att orka ta mig igenom resten. Men nu har jag jobbat i snart 15 år och känner inte att jag varit förfördelad för att jag var långsam.

Jag hade nog aldrig fullt så många kurser efter mig som du har, men när det var dags för en tenta i någon av de obligatoriska jobbiga mattekurserna som jag inte var så intresserad om (hej matematisk statistik!) så satt jag och crunchade ex-tentor i ett par veckor och lyckades lära mig standarduppgifterna väl nog för godkänt. Du behöver inte förstå ämnena superbra för godkänt så om det räcker att du har kunskap nog för att klara tentan och inte vill använda den senare i livet så rekommenderar jag varmt denna metoden framför att plugga lite varje dag. Stor hjälp om du kan göra det med någon klasskamrat som också bara vill "få det gjort" och är fokuserad så kan man tagga varandra.

Om nu rekryterare hör av sig hela tiden, varför inte testa att jobba kvalificerat ett tag med programmering? Bara var öppen med hur långt du har kommit. Om du visar på företagens kompetensprov att du kan utveckla så kan du absolut få jobb ändå. Så kommer du känna att vardagen är mer meningsfull och så kan du köra "crunch" metoden lite då och då när det är tentaperiod och arbetet tillåter att du tar ledigt ett par veckor om du vill bli färdig ingenjör.