Jag vet inte hur just den skärmen är men det är mycket högre pixeltäthet än i datorskärmen. Problemet är i grunden en fråga om att få en jämn och exakt spänning till varje pixel, och att varje pixel svarar likadant på samma spänning. Det blir alltså en fråga om kvalitén på elektroniken samt kvalitén på panelen och tillverkningsprocessen. Dessa små variationer mellan pixlarna ger upphov till halvtonsmönster och bandning, och det är mest påtagligt vid låga spänningsnivåer (dvs. nära svart).
Om du har högre pixeltäthet blir mönstret och bandningen finare och därmed svårare att se. Storleken på skärmen har också betydelse.
Nu har inte jag testat en massa skärmar som Laxpuddingen gjort, så han har säkert bättre tips än vad jag kan ge. Generellt betraktar jag dock datorskärmar som skräp. Panelerna i sig är säkert bra, i varje fall på dyrare skärmar, men saker som styrkretsar och allt annat har de snålat in på för att få bra marginaler. Köper du en TV får du en processor som kan köra ett eget operativsystem med olika appar. Bildprocesseringen är dessutom mycket mer avancerad (även om delar av det är saker som varken vill eller kan köra kopplat till en dator). Elektroniken i en vanlig datorskärm är typ gränsfall att du kan bygga själv med en lödkolv och en näve transistorer (okej, jag raljerar här).
Mitt tips är därför att om du har utrymme på skrivbordet, köp en TV. Där är det väl LG C2 eller C3 som gäller. Vad jag vet är de ensamma om skärmar i lite mindre storlekar. Tänker du att gå från 27" till 42" är för stort så kan jag säga att jag själv trodde det, tills jag faktiskt gjord det bytet. Jag har min 42-tummare på samma avstånd som jag hade 27-tummaren innan, och det funkar hur bra som helst. Är du esportare som prioriterar snabb responstid över allt annat finns det bättre skärmar. Själv skulle jag säga att 120Hz OLED ligger någonstans mellan 175Hz-240Hz LCD, fast oskärpan hos OLED vid snabba rörelser ser mer naturlig ut (vilken också faktiskt är).
Nu vill jag inte låta som någon som är köpt av LG, så jag får avsluta med att de är inte heller perfekta. Jag hade gärna sett att just dessa problem med gråtoner var bättre, men det irriterar mig mest bara för att det faktiskt finns där. Om jag inte letar efter det är det sällan jag blir påmind om att det ens existerar. Det är också därför jag säger att den kompromissen mot att få riktig svärta är lätt värt det. Fan, jag blev nästan lite tårögd när jag för första gången på nästan 20 år fick CRT-svärta igen...
