Del i nätaggregat? (kapasitator)

Det är garanterat en elektrolytkondensator.

Jepp, en kondensator på 680 uF (Mikro-Farad, dvs.) är det.

En kapacitans, som du kanske tänker på, är ett kretsteoretiskt element, och en kondensator är komponenten som gör samma sak i verkligheten. En kondensator har en viss kapacitans, vilket är ett mätvärde med enheten Farad (F). I ditt fall har du en kondensator med kapacitansen 680 uF. Dock kan kapacitanser uppstå i elektriska kretsar utan att där finns kondensatorer. Exempelvis så har man en kapacitans mellan två ledare som ligger intill varandra, men detta betyder inte att där sitter en fysisk kondensator kopplad mellan ledarna för det.

"En kapacitans, som du kanske tänker på, är ett kretsteoretiskt element"
Utveckla gärna detta påstående.

"Kapacitans är förmågan att lagra elektrisk laddning" enligt www.susning.nu

Kapacitans, det är en kondensators mått på hur mycket energi den kan lagra.

pecesithon>> Det måste eka i detta forumet, eller???

Du kanske kan gå med på att säga att det är både och.

Som du ser pratade jag om en kondensators kapacitans i mitt inlägg, och då använder jag just din variant av betydelsen på ordet.

Får jag fråga om du har något bättre förslag på vad man benämner en godtycklig komponent med förmåga att lagra elektrisk laddning inom kretsteori?

Ett litet exempel på hur ordet "kapacitans" används som begrepp inom kretsteori kan du se till exempel i denna gamla tenta i kursen "Kretsteori för F" på LTH. Titta i uppgift tre, där de talar om att en kondensator (verklig komponent) kan beskrivas som en kapacitans och en resistans som är parallellkopplade.

Till mitt förra uttalande kan tilläggas att en kapacitans är en ideal kondensator, dvs. utan exempelvis de läckströmmar som det talas om i tentauppgiften jag nämnde ovan. En kapacitans är ett element som man kan räkna på matematiskt, medans en kondensator är en faktiskt komponent som stämmer mer eller mindre väl överens med kapacitansen i sitt beteende. Resistanser och induktanser (för att inte tala om impedanser och andra "danser") är exempel på andra ord som står för både en kretsteoretisk komponent och någon form av mätvärde.

Min personliga åsikt är att det mesta som står på susning.nu kan antas vara sant, men att det mycket sällan är hela sanningen som står där. Den sajten ger ofta ett bra första hum om något ämne, men det är sällan man finner någon uttömmande information om något där.

eller i ditt svar.......

Vi kanske kan vara överens om det som står i Elfas faktasidor, eller?

Pluggar du på LTH kanske? i så fall vad?

Kapacitans, resistans och induktans är ideala kretsteoretiska egenskaper och inte fysiska komponenter. De verkliga komponenter som (approximativt) realiserar dessa egenskaper är kondensatorer, motstånd och spolar. Det som skiljer bra och dåliga komponenter är hur väl de motsvarar det teoretiska. T.ex har en spole förutom induktans, även resistans och lite kapacitans.

På viket sätt skulle de båda beskrivningar vara i kollisionskurs?
The_real_Tobban har helt rätt, även om det är mer av ett fysikaliskt 'element'. Det finns vidare en anledning att man talar om parasitkapacitans och mer sällan om parasitkondensatorer. Anledningen är just denna att kapacitans är ett elektriskt fenomen. Som kan vara - och ofta är - oönskad. Eller som kan utnyttjas. I en kondensator.

Nja, kapacitans är fenomenet som sådant (fysikaliskt, kretsteoretiskt eller i valfritt sammanhang), och kondensatorns kapacitet uttrycks i storheter om kapacitans, mätt i farad. Själva laddningen som lagras uttrycks i coulomb vilket är ekvivalent med amperesekunder. Farad är amperesekund per volt.

Energi, å andra sidan, uttrycks i joule eller wattsekunder (vilket är samma sak. Tröttnar man på joule så använder man kalori, erg, eV eller annan valfri form [vad sägs om en hästkraftsminut? Btu-år?]).

Eftersom farad är coulomb per volt, och volt kan uttryckas som joule per coulomb kan vi efter lite sifferexcersis se att energin hos en kondensator är spänningen i kvadrat multiplicerat med kapacitansen uttryckt i farad. Således, W ~ U²*C. Egentligen får vi en konstant med, 1/2, så egentligen är det W = (U²C)/2. W är energin i joule, U är spänningen och C är kapacitansen i farad.

Det har jag aldrig sagt/skrivit. Jag önskade bara en utveckling av hans svar precis som jag skrev.....

så liten och på 680uF 200V låter otroligt?!?!
säkert är värdena stämmer?

exempel 67-667-94 från elfa

6800uF 350 V 7.4 * 14.5 cm

kan inte va en elektrolyt konding om värdena stämmer

Öhh? Må vara att 1*4 cm är litet för en kondensator om 680 µF @ 200 volt, men vad ska det tjäna till att jämföra med en som är tio gånger större och klarar 150 volt högre spänning? Dessutom har ju trådskaparen använd ögonmåtten, och jag gissar att diametern är underskattad.

Och, vad skulle det annars vara för kondensator, om det inte är en elyt? Keramisk?
Stora kondensatorer är i regel alltid elektrolytkondensatorer, annars skulle de vara lika stora som nätagget...

Inga större problem att hitta 680uF@200V kondensatorer. Hos Farnell hittade jag alla dessa.

oj haha, såg fel, fick för mig et va 6800
då stämmer et nog

HOHO, hoho,hoho,hoho,hoho.. jao det ekar nog

Tänk på att vända elektrolyt kondensatorn rätt
om inte, då smäller det xD

Visa oss en bild eller beskrivning över hur platsen på kortet där kondensatorn suttit, så kan vi tala om hur kondensatorn ska sitta.

Ett band, vanligen svart (eller ljus färg om kondensatorn är svart) markerar katoden, minussidan på kondensatorn. Eller en lång rad med minustecken.

På kretskortet är minus också utmarkerad, t.ex. med en halvcirkel.

Är det två kondensatorer som ska bytas ur? Vad menar du med serie- eller parallellkoppling? Försök inga smarta "trix", utan ansträng dig att hitta rätt kondensator. Om den tål högre spänning, så gör det inget (350, 400 volt, etc). Antagligen är kondensatorerna i nätagget parallellkopplade om man kör på 115 volt, och seriekopplade vid 230, men det är inte tvärsäkert.

Koppla varje utbytt kondensator precis som den förra satt, så kommer kopparbanorna på kortet koppla dessa som det är tänkt, utan att man behöver bekymra sig över detta.

Hittar du ingen konding som tål rätt spänning (minst 200 volt), så kan du seriekoppla flera kondingar så deras "spänningssumma" är 200 eller mer. Då måste de dock vara av precis samma storlek, annars blir spänningen snedfördelad över dessa.

Att koppla in och kolla om det smäller är en dum idé, så lyssna inte till sådant trams. Mät i stället. Med en multimeter som är en förutsättning för allehanda elpet, elmeck och elmodd. Det finns INGEN anledning att inte skaffa sig en enkel och billig multimeter innan man börjar mecka! Multimeter först - komponenter sedan. Precis som att sätta upp en hylla. Skruv och hylla räcker inte, man måste ha borrmaskin och skruvmejsel.

ska bara kolla att jag har koll här : en kondensator är väl egentligen "bara" två ledare med olika laddning som sitter extremt nära varandra? eller?

En kondensator är en pryl där man utnyttjat att "två ledare med olika laddning som extremt nära varandra".

En kapacitans, vilken som helst, fås ju just av att två ledare sitter nära varandra (= ej oändligt långt borta från varandra). Ju mer "extremt nära", och ju större area, desto större kapacitans.

På samma sätt är ett motstånd "bara" en lång och smal ledare, och en spole "bara" en ledare, och en diod "bara" en PN-övergång.

I princip alla kretsar uppvisar alla fenomen. En specifik komponent, typ "kondensator", utnyttjar det underliggande fenomenet så att detta "överröstar" de andra dito. Precis som en spole har en parasitkapacitans, har en kondensator en parasitinduktans. Båda har parasitmotstånd, och motståndet har parasit-allting. En (dålig) lödning eller kontakt kan ha parasit-PN-övergångar.