Grafikprestanda i Starfield

Fem år efter att det utannonserades på E3 2018 har Bethesdas senaste spel lanserats. Den här gången rör det sig dock inte om ett nytt inslag i varesig Elder Scrolls- eller Fallout-serierna, utan istället ett helt nytt IP – Starfield. Det ganska lättsmälta RPG-konceptet från bolagets tidigare spel består, men arenan flyttas till rymden och utforskandet av hundratals planeter. Allt paketeras därtill i en betydligt vassare grafisk presentation än vi tidigare är vana att se från utvecklaren.

Under huven på spelet hittas Creation Engine 2, en kraftigt omarbetad version av grafikmotorn som använts som bas i en hel hög tidigare Bethesda-spel. Den uppdaterade motorn bjuder på kraftigt förbättrad grafik mot tidigare, vilket ihop med spelets väldigt öppna och stora natur ställer relativt höga krav på hårdvaran som används. Med detta som bakgrund tänkte vi idag ta en närmare titt på vilken typ av prestanda man kan förvänta sig med en hög olika grafikkort.

Komponenter i testsystemet

Som plattform för prestandamätningarna används redaktionens sedvanliga testsystem för grafikkortsrecensioner. Detta baseras kring Intels processor Core i9-12900KS samt 32 GB rappt DDR5-minne från G Skill – något som förhoppningsvis ska låta oss undvika några större processorflaskhalsar vid testandet och därmed låta grafikkorten sträcka på benen.

Prestandan mäts under en 55 sekunder lång sekvens på planeten Kreet, där spelaren lämnar sitt skepp för att undersöka ett forskningslabb. Bildfrekvensen mäts med hjälp av mjukvaran Capframe X medan datan analyseras och efterarbetas i Microsoft Excel. Drivrutinerna som används är AMD Radeon Software 23.8.2 samt Nvidia GeForce Drivers 537.13 – båda med optimeringar för Starfield.

I sista stund fick vi även möjlighet att lägga till Intels grafikkort ur Arc-familjen. Vid lanseringen av Starfield var det i princip ospelbart på dessa kort till följd av krascher och grafiska artefakter, men tack vare den nysläppta drivrutinen 31.0.101.4672 går det nu att slutföra testslingan. Observera dock att dessa resultat kan komma att ändras inom den närmsta framtiden, då Intel fortsätter att polera sina drivrutiner med optimeringar för Arc.

Prestanda vid olika detaljnivåer

Innan det är dags att kika på hur olika grafikkort presterar i Starfield tänkte vi inleda med att titta närmare på spelets olika förinställda detaljnivåer och hur dessa påverkar bildfrekvensen. Starfields grafikmeny är relativt avskalad och erbjuder ganska få alternativ ställt mot andra moderna titlar – den är duglig med inte mer än så. Det mest störande är att spelets upplösning inte går att ändra i fullskärmsläge, utan istället behöver användaren ändra upplösningen på skrivbordet.

Starfield erbjuder fyra fördefinierade detaljlägen – Ultra, High, Medium och Low. Värt att poängtera här är att varje fördefinierade läge inte bara ändrar spelets detaljnivå utan även vid vilken upplösning spelet renderas vid. I grundutförande använder Starfield uppskalningstekniken FSR 2 för att skala upp grafiken till bildvisarens upplösning och ovanpå detta är dynamisk upplösingsskalning aktiverat för att ytterligare kunna sänka upplösningen vid fall där bildfrekvensen sjunker för lågt.

Vad detta innebär i praktiken är att det fördefinierade Ultra-läget renderar spelet i 75 procent av bildvisarens faktiska upplösning. För High-läget gäller en renderingsgrad på 62 procent medan Medium och Low trycker ned renderingsupplösningen till 50 procent. För att sätta detta i ett sammanhang kommer spelet renderas vid 1 920 × 1 080 pixlar på en bildvisare med upplösningen 3 840 × 2 160 pixlar om detaljläget Medium används.

För den som inte är medveten om detta kommer det därför bli rätt förvirrande när denne exempelvis drar ned detaljreglaget till Medium och, utöver en något lägre detaljnivå, får ett ganska blurrigt slutresultat. Lyckligtvis finns det möjligheter att ställa renderingsskalan manuellt, från 50 procent hela vägen upp till 100 procent (native), samtidigt som både den dynamiska uppskalningsfunktionen (DRS) samt AMD:s teknik FSR går att stänga av om så önskas.

För att kunna visa vad som är den faktiska prestandaskillnaden mellan de fördefinierade detaljlägena, utan massa godtycklig upplösningsskalning, har vi valt att avaktivera DRS, VRS, FSR och ställt renderingsreglaget på 100 procent för de två följande tabellerna. Detta innebär att spelet faktiskt körs i upplösningen som specificeras i tabellen samtidigt som det endast är detaljnivån som ändras.

Vi börjar med att titta på Nvidias flaggskepp Geforce RTX 4090 och det blir snabbt tydligt att Starfield är tungdrivet om man ämnar att spela i 4K UHD med högsta möjliga detaljnivå. Det gröna lagets kort i 20 000-kronorsklassen lyckas här hålla sig över 60 FPS genom vår testslinga, men det är inte med några jättemarginaler som man tittar på lägstavärdena. Plockar man ned detaljnivån finns det prestanda att hämta, men dock mest vid de lägsta nivåerna som drar ner den visuella upplevelsen. Här är det troligtvis bäst att aktivera FSR och rendera spelet i en lägre upplösning.

Vid 1440p är det inga som helst problem för kortet att dra runt Starfield i Ultra med en relativt högt bildfrekvens. Vill man ha 120 FPS och uppåt behöver man dock skruva upplösningen nedåt mot 1080p, och även tumma lite på detaljinställningarna. Vid det lägsta detaljläget uppnådde vi ett snitt på strax över 160 FPS och här började vi få indikationer på att processorn började agera flaskhals – något som blir ytterligare tydligt om man jämför prestandadeltat mellan Medium och Low vid 1080p.

Vidare mot AMD:s starkaste grafikkort Radeon RX 7900 XTX, vilket halkar en bra bit bakom Geforce RTX 4090 vid 4K UHD. Ämnar man att spela i den upplösningen, och inte vill tumma massa på detaljerna, behöver man börja vrida ned renderingsupplösningen i spelet för att uppnå stabila 60 FPS. Ett tips är att använda det förinställda läget för Ultra vilket ger en renderingsupplösning på 75 procent med FSR 2 aktiverat för uppskalning tillbaka till 3 840 × 2 160 pixlar.

Vill man spela i 1440p är det dock inga problem att göra detta vid högsta möjliga detaljinställningarna med Radeon RX 7900 XTX. Intressant nog börjar även prestandaskillnaderna jämnas ut mot RTX 4090 vid denna upplösning. Högst bilduppdatering uppnås först vid 1080p, och här presterar AMD:s värsting i princip identiskt med Nvidias RTX 4090 oavsett detaljnivå.

För att ge en bild av hur de fördefinierade lägena för upplösningsskalning med FSR 2 ser ut i spelet passar vi på att lägga till ytterligare en kolumn med de resultaten ihop med de tidigare mätningarna från Geforce RTX 4090. Vid fördefinierade Ultra renderas här spelet i 1620p, vilket ger en prestandaskjuts på cirka 26 procent ställt mot om man renderar spelet vid faktiska 4K UHD.

Växlar vi ned till High renderas spelet i 1339p, vilket ger ett prestandaresultat som ligger närmar sig 1440p native med samma detaljnivå. FSR 2 medför dock ett visst prestandastraff när det skalar upp spelet, vilket innebär att resultatet landar något lägre. Detsamma syns vid Medium och Low, vilket renderar spelet i 1080p, där dessa landar en bit långsammare än motsvarande detaljnivå när allt renderas vid native 1080p utan uppskalning.

Starfields inbyggda kantutjämning är inte fantastisk

Kantutjämningen i Starfield hanteras ur kartong av AMD:s uppskalningsteknik FSR 2. Utöver den finns det inga andra alternativ för kantutjämning i spelets meny, men bakom kulisserna aktiveras Bethesdas egna temporala TAA-lösning om användaren väljer att stänga av FSR helt och hållet. Denna TAA-lösning är med handen på hjärtat inte särskilt bra, och presenterar ett visuellt resultat som inte alltid är helt fantastiskt. Lyckligtvis finns det ett alternativ.

Starfield med TAA som kantutjämningsteknik.

Starfield med FSR 2 som kantutjämningsteknik.

Uppskalningstekniken FSR 2 kan nämligen användas som en ren kantujämningsmetod om man väljer att aktivera den och köra spelet vid 100 procent renderingsupplösning. På bilderna ovan jämför vi spelets inbyggda TAA mot FSR 2 (utan skärpefilter) när båda renderas vid 3 840 × 2 160 pixlar (beskurna vid 1 920 × 1 080 pixlar), och den sistnämnda presenterade konsekvent både bättre kantutjämning och stabilare sammanhållning av detaljer på långt avstånd.

Som vi nämnde tidigare kommer inte FSR 2 utan prestandastraff, och när vi jämför tekniken mot spelets inbyggda TAA-lösning så ser vi ett tapp i bildfrekvens på ungefär 4 procent. Detta kan ändå ses som ett relativt litet prestandatapp, och speciellt om man ser till fördelarna i visuell kvalitet om man aktiverar FSR 2.

Prestanda med olika grafikkort

Då har det blivit dags att kika på prestandan som presenteras från 19 olika grafikkort. Vi håller hos här till den fördefinierade detaljnivån Ultra, men stänger återigen av all typ av uppskalning via DRS och FSR 2. Därtill stänger vi av variable rate shading (VRS).

Vi börjar med den lägsta upplösningen 1080p, och redan här är Starfield relativt tungdrivet på mellanklassens grafikkort. I toppen hittar vi Geforce RTX 4090 och Radeon RX 7900 XTX, där båda modellerna presterar i princip likvärdigt. Dessa följs av Radeon RX 7900 XT och Geforce RTX 4080, som även dessa ligger väldigt tätt ihop med en viss fördel till det förstnämnda.

Brytpunkten för att uppnå 60 FPS ligger vid Geforce RTX 4060 Ti och Geforce RTX 3070, men båda modellerna har dock lägstavärden som underskrider den magiska gränsen. En bildskärm med variabel uppdateringsfrekvens borde dock kunna jämna till det fint. Resten av korten har svårt att driva runt Starfield med ordentligt flyt, och här behöver man antingen tumma på upplösningen ytterligare med hjälp av FSR 2 eller vrida ned detaljreglaget några snäpp.

Intels Arc-kort utmärker sig här med riktigt kass prestanda och det är tydligt att bolaget har en del att jobba på här när det kommer till drivrutiner. Vi stötte även på en del krascher under prestandatestandet av dessa modeller.

När steget tas upp till 1440p är det en hel hög kort som faller under 60 FPS-gränsen. Längst upp syns återigen Geforce RTX 4090, vilket nu har lyckats skapa en mindre prestandamarginal till Radeon RX 7900 XTX. Geforce RTX 4080 har nu stängt gapet till Radeon RX 7900 XT och presterar i princip likvärdigt.

De kort som precis lyckas hålla sig flytande över 60 FPS är Geforce RTX 4070, Geforce RTX 3080 och Radeon RX 6800 XT, där dessa erbjuder en fullt godkänd upplevelse – och då i synnerhet ihop med en bildskärm med någon form av VRR. Resten av korten lyckas inte knuffa ut tillräckligt många bildrutor per sekund för att hålla uppe flytet och skulle behöva färre pixlar att rendera samt eventuellt lägre detaljnivåer.

Att 4K UHD är en tungdriven upplösning är sedan gammalt och i Starfield sätts grafikkorten verkligen på prov. Om vi börjar i toppen är det egentligen bara Geforce RTX 4090 som lyckas bibehålla en bildfrekvens som ligger konsekvent över 60 FPS, även om Radeon RX 7900 XTX erbjuder fullt godkända resultat. Även Geforce RTX 4080 och Radeon RX 7900 XT kan vara gångbara vid denna upplösning och detaljnivå om man inte är kräsen med bildfrekvensen och har en bildvisare med VRR.

Resten av korten behöver här en krycka i form av uppskalning med hjälp av FSR 2, och vissa är troligtvis bortom räddning för att ens kunna presentera 60 FPS i Starfield – trots en renderingsupplösning och detaljnivå som är neddragen i källaren.

Tester med låga detaljinställningar

Då det var en del grafikkort, i synnerhet äldre sådana, som inte lyckades hålla 60 FPS vid 1080p med höga detaljinställningar passade vi även på att köra en bonusrunda med detaljnivån ställd till Low för dessa. Här slängde vi även in kort som låg precis på gränsen ovanför 60 FPS-strecket för att få med ytterligare referenser att jämföra med.

Med lägsta detaljinställningarna vid 1080p är det betydligt fler kort som kan presentera en mer välflytande upplevelse i Starfield. Bland dessa syns populära modeller som Radeon RX 6650 XT och Geforce RTX 3060, där båda har ett snitt som ligger över 60 FPS. Även gamla trotjänare som Geforce GTX 1080 Ti och Radeon RX Vega 64 visar här upp spelbara siffror, och då återigen i synnerhet om man har variabel uppdateringsfrekvens på sin bildvisare.

Kort som är bortom räddning i sitt nuvarande utförande är Intels båda Arc-kort, där det åter blir tydligt att dessa presterar långt under sin förmåga och att nya drivrutiner verkligen behövs.

Sammanfattande tankar kring Starfield

Även om det varierar kraftigt beroende på vilken miljö man besöker så är Starfield utan tvekan Bethesdas mest ambitiösa projekt hittills sett till den grafiska presentationen. Spelet ser bitvis riktigt vackert ut, och det är tydligt att man implementerat en del nyheter i den uppdaterade grafikmotorn Creation Engine 2. Nu ligger inte grafiken på samma nivå som några av senaste generationens flaggskepp, men sett till den enorma skalan på spelet är det ändå imponerande.

Prestandamässigt är spelet extremt tungdrivet, och i synnerhet om man önskar att spela vid höga upplösningar med detaljreglaget uppvridet till max. Det känns utan tvekan som Bethesda har gått samma väg här som många andra utvecklare och byggt titeln kring att alla ska använda sig av någon form av upplösningsskalning för att uppnå bildfrekvenser över 60 FPS-strecket – något som ytterligare understöds av att de byggt in FSR 2 i grundutförande för varje fördefinierad detaljnivå.

Att spelet bara skeppas med just FSR 2 som uppskalningslösning var väntat men tråkigt, då vi gärna hade sett en bredare skara valmöjligheter i form av både Nvidia DLSS och Intels XESS. Nu har visserligen en moddare tagit på sig att lösa problemet själv och implementerat båda teknikerna, men det hade varit önskvärt om Bethesda la till officiellt stöd för dem framöver i en uppdatering.

Den som är sugen på att spela Starfield idag och inte sitter på den senaste grafikhårdvaran behöver definitivt vara beredd på att använda både lägre renderingsupplösning via FSR 2 och samtidigt skruva ned detaljnivån från tungdrivna Ultra. Sedan återstår det att se huruvida framtida uppdateringar från Bethesda kan ge ytterligare gratisprestanda när spelet optimeras ytterligare – men räkna inte med några mirakel på den fronten.