Spel
Day Z var det första spel som drogs igång och bara att gå till 2 560 × 1 440 från min 1 080p-skärm gjorde såklart avsevärd skillnad och mitt Geforce GTX 1070 Ti skyfflade pixlar alldeles utmärkt. Här märktes även tydligt den högre kvaliteten på panelen gentemot min gamla TN-panel. Det är överlägset mycket djupare färger och klart bättre svärta.
Då jag läst mycket om att betraktningsvinklarna för VA-paneler ska vara sisådär försökte jag ha med mig det i tanken medan jag spelade. Likaså försökte jag se om jag kunde uppleva något tydligt eftersläp.
Eftersom jag inte har en liknande panel som är välvd att jämföra med är det svårt att säga med säkerhet, men min känsla är att den välvda panelen hjälper betraktningsvinklarna en hel del. Under hela testperioden kunde varken sonen Linus eller jag uppleva några problem med dessa.
Under testerna lyckades jag inte heller dokumentera något eftersläp även om sådant upplevdes vid tillfällen, men de var få och knappt märkbara.
Fotografiet är taget från en väldigt flack vinkel och först då syns färgskiftningen
Efter initialt Day Z-spelande blev det mer och mer Playerunknown's Battlegrounds. Tyvärr hjälpte inte de fina kontrastförhållande mitt spelande i PUBG eftersom jag ändå sabbar dem med ändringar i den digitala lystern, så kallad digital vibrance, efter ett tag.
Efter en ny vända in bland inställningarna landade jag till sist i att använda den ena av AOC:s två förinställda spelinställningarna. Tyvärr lämnade den färgerna något urvattnade och bleka men nu kändes det mer vant i PUBG igen.
Då vännerna under julhelgerna för tillfället hade övergett PUBG så fick det även bli en del Overwatch, ett avsevärt mycket snabbare spel än PUBG och ett lämpligt test för en VA-panel som normalt sett brukar vara långsammare än de snabba TN-panelerna. Agon AG273QCX gjorde mig inte besviken här – skärmen är snabb, minst lika snabb som min TN-panel.
Till att börja med var bristen på adaptiv synkronisering som fungerar med mitt Nvidia-kort tydlig i båda spelen, men framförallt i PUBG kan bildfrekvens variera kraftigt i de olika miljöerna och orsakar bruten grafik, så kallad tearing. Men så kom den 15 januari, dagen då Nvidia släppte sina nya drivrutiner som gör att företagets grafikkort ur Pascal- och Turing-serierna stödjer adaptiv synkronisering för vissa skärmar. Det ville jag självklart också testa.
Först letade jag upp inställningarna för att se om det kunde fungera och det visade sig vara nästan lika enkelt som på en vanlig G-Sync-skärm. Det är bara att gå in i Nvidia-kontrollpanelen och sedan kryssa i två rutor för att tvinga igenom inställningen. AOC-skärmen protesterade inte en sekund.
Det första som testades var så klart spelande med PUBG och nu var flytet tillbaka och tearing ett minne blott. Först efter ett par matcher blev det iväg till UFO-testsidan.
Efter lite testande med att försöka filma både i PUBG och på UFO-testsidan gav jag upp de försöken. Tyvärr blir allt jag försöker filma här totalt missvisande, men UFO-testerna och min rent subjektiva bedömning av spelande i PUBG är att den adaptiva bildsynkroniseringen fungerade utmärkt utan några som helst problem.
Jag upplevde skärmen som snabb men bristen på adaptiv synkronisering förstörde tyvärr mycket av upplevelsen i början, så Nvidias uppdatering kom som en skänk från ovan. Efter test med min dator var det dags att flytta över skärmen till sonens dator som huserar ett Radeon RX 580 med 8 GB grafikminne. Jag passade på att göra detta när han inte var hemma så att jag fick möjligheten att testa skärmen själv med Freesync 2.
I brist på andra installerade spel fick det bli Fortnite till att börja med, även detta ett snabbt spel och en hel del variationer gällande bildfrekvens. Här behövdes inga direkta inställningar göras. Tearing-fenomenet var försvunnet och skärmen lunkade mjukt och fint trots svajig bildfrekvens. Datorn höll bildfrekvensen mellan 80 och 142 FPS och skärmen hade inga som helst problem med att följa efter – en härlig upplevelse minst sagt.
Därefter blev det att dra igång Subnautica och dra upp reglagen för ögongodis så högt som AMD-kortet klarade av och här levererade AOC:s skärm. Trots att det blev mycket hoppande sett till bildfrekvensen, så var ändå flytet i spelet bra och utan någon visuell tearing.
Med nollställda inställningar fick Linus ta över spelandet och det första intrycket när Subnautica startade upp var "Wow! Det är så mycket snyggare pappa! Jag kan inte se pixlarna!". Efter att grabben fått spela alldeles för mycket i en vecka med skärmen var det dags för en avstämning.
Det var mycket tydligt att adaptiv bildsynkronisering gör en stor skillnad i de flesta spelen som spelades under helgerna. Utifrån hur Linus beskrev sin upplevelse var det upplösningen, den välvda panelen samt Freesync 2 som gjorde den stora skillnaden gentemot den vanliga IPS-skärmen han brukar använda.
Det var första gången både Linus och jag använde en välvd panel och här kan vi båda instämma att det faktiskt gjorde en del för att förhöja spelupplevelsen. Att den även hjälpte betraktningsvinklarna gör så klart sitt till, men att återgå till en vanlig skärm efter de här veckorna har på något sätt känts kantigt.
Med ett AMD-kort under huven levde verkligen bildskärmen upp till sin fulla potential. Den kändes rapp, klar, hade ett skönt flyt oavsett spel och med hjälp av den välvda panelen gav den en förbättrad spelupplevelse. Detta återspeglade sig direkt på Nvidia-systemet också efter att uppdateringen var installerad och klar.
