Nya rön: Sötningsmedel en större bov än man tidigare trott?
FORSKNING 25 juli, 2017
Fakta
Sötningsmedlet aspartam (E 951) togs fram 1965 och introducerades på den svenska marknaden i början av 1980-talet
Aspartam får användas till en lång rad produkter, till exempel desserter, glass, konfektyrer, frukt- och grönsaksberedningar, frukostflingor med högt fiberinnehåll, sylt, marmelad, gelé, läsk, vissa soppor, såser, kosttillskott, bordssötningsmedel och spritdrycker med låg alkoholhalt. Sötningsmedlet får även användas som smakförstärkare i tuggummi.
Källa: Livsmedelsverket
Med jämna mellanrum kommer påståenden att syntetiska sötningsmedel som till exempel aspartam som bland annat används i lightläsk är helt ofarliga, något som backas upp både av Livsmedelsverket och EUs myndighet för livsmedelssäkerhet EFSA. Men nästan lika ofta kommer forskningsresultat som visar på motsatsen. Sötningsmedel pekas nu ut som möjlig orsak till både vuxendiabetes, stroke, alzheimers och cancer.
Vid Boston university har man funnit samband mellan dagligt intag av lightläsk och ökad risk för stroke och demens. Enligt en studie som nyligen publicerades i amerikanska hjärtförbundets tidning Stroke, har konsumtion av drycker sötade med socker och sötningsmedel sedan tidigare länkats till ökad risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom.
I denna studie valde man att undersöka om regelbundet intag av drycker sötade med artificiella sötningsmedel ökade risken att drabbas av stroke och att utveckla alzheimers sjukdom. Man fann att förekomsten av demens och stroke var tre gånger högre hos de som drack lightläsk dagligen jämfört med de som drack det mindre än en gång i veckan. Även om man inte kunde styrka ett direkt orsakssamband, då andra faktorer kan spela in, tror forskarna att sötningsmedel kan ha en negativ inverkan på blodkärlen som triggar sjukdomsutvecklingen. Sötningsmedel som ingick i studien var bland andra sackarin och aspartam.
