Inlägg

Antar att du inte kodar xml-filen i flash, utan i typ notepad eller liknande? Det är den filen som måste ställas om. En smidig kodknackare är annars Notepad++ | 5.8.5 som även är gratis. Där väljer man bara "Encode in UTF-8" i Format-menyn.

Du har kanske inte hört talats om AJAX? Det handlar om att minimera datatrafiken samtidigt som man maximerar serverkapaciteten. Kort och gott går det ut på att man endast hämtar data som behövs (i detta fallet endast bilderna) och inget annat, och detta med hjälp av XMLHttpRequest-objekt som är framtaget av W3C. Detta anser jag vara viktigt inom modern webbprogrammering, att hålla koll på vad standarder och rekommendationer säger. Summan av kardemumman är att det kan och det går att lösas med javascript. Av effektiviseringsskäl bör det lösas med javascript.

Enda nackdelen jag ser med serverside-språk är att du belastar servern mer än vad du egentligen behöver. Vid större webbsidor är det viktigt att tänka på.

Vad kodar du i för något program?
Filen måste vara kodad enligt UTF-8, det räcker inte att bara sätta encodingen i xml-taggen.

Nej. Maskinen jag kör på har endast terminal. Dock så kan jag använda curl, men den returnerar inget svar. Detta är lite märkligt, eftersom jag inte ens får "couldn't connect to host"-meddelande vilket man får om man curlar en server som inte svarar...

Icke. kör kommandot "netstat -vat" och får endast upp detta:

Proto Recv-Q Send-Q Local Address               Foreign Address             State
tcp        0      0 *:ssh                       *:*                         LISTEN
tcp        0      0 *:ipp                       *:*                         LISTEN
tcp        0      0 localhost:smtp              *:*                         LISTEN
tcp        0      0 192.168.0.2:ssh             192.168.0.3:49578           ESTABLISHED
tcp        0      0 192.168.0.2:ssh             192.168.0.3:49536           ESTABLISHED
tcp        0      0 *:ssh                       *:*                         LISTEN
tcp        0      0 *:ipp                       *:*                         LISTEN
tcp        0      0 localhost:mxi               *:*                         LISTEN
tcp        0      0 *:8009                      *:*                         LISTEN
tcp        0      0 *:webcache                  *:*                         LISTEN

De två SSH-anslutningarna är min koppling via putty...

Inget kommando jag använt tidigare... iptables -L får följande output:

Chain INPUT (policy ACCEPT)
target     prot opt source               destination
ACCEPT     all  --  anywhere             anywhere            state RELATED,ESTABLISHED
ACCEPT     icmp --  anywhere             anywhere
ACCEPT     all  --  anywhere             anywhere
ACCEPT     tcp  --  anywhere             anywhere            state NEW tcp dpt:ipp
ACCEPT     udp  --  anywhere             anywhere            state NEW udp dpt:ipp
ACCEPT     tcp  --  anywhere             anywhere            state NEW tcp dpt:ssh
ACCEPT     tcp  --  anywhere             anywhere            state NEW tcp dpt:http
ACCEPT     tcp  --  anywhere             anywhere            state NEW tcp dpt:https
ACCEPT     tcp  --  anywhere             anywhere            state NEW tcp dpt:ipp
ACCEPT     udp  --  anywhere             anywhere            state NEW udp dpt:ipp
REJECT     all  --  anywhere             anywhere            reject-with icmp-host-prohibited

Chain FORWARD (policy ACCEPT)
target     prot opt source               destination
REJECT     all  --  anywhere             anywhere            reject-with icmp-host-prohibited

Chain OUTPUT (policy ACCEPT)
target     prot opt source               destination

Är ju två stycken TCP-portar som säger sig acceptera http och https, men jag vet inte hur man tolkar denna info riktigt...

Hej!

Jag försöker köra Tomcat 6 på en Fedora 10-maskin. Är inte superhaj på linux (vilket betyder att jag i princip inte kan nåt) så det kan vara något litet jag glömt.

För att hämta och installera tomcat körde jag

yum install tomcat6

och detta gick fint. Startade tjänsten sedan genom

service tomcat6 start

varpå jag får bekräftelse på att tjänsten startats. Detta visar sig också i loggfilerna där den tomcat talar om att den initieras, binder port 8080, och att den startat på runt 500ms.

Inga tecken på att det skulle vara något fel under uppstarten, men ändå så kan jag inte accessa http://192.168.0.2:8080 från min "vanliga" dator...

Någon som vet vad som kan vara ett problem?

Tror detta problem kan betraktas som löst.

Det visade sig att det inte var själva laddningen av klassen som var problemet, utan att det var i själva konstruktorn som problemet satt. Jag anropar en variabel i en klass som inte är tillgänglig i körningsögonblicket, så nu skall jag bara formulera om konstruktorn lite.

Tackar för all hjälp och alla tips!

Mycket möjligt att den skall göra det, men då borde ju inte jag få en nullpointer när jag anropar metoden getInstance(), utan snarare ett tomt objekt... Nullpointern uppträder på följande kodrad:

Object obj			=	classDef.newInstance();

Och eftersom referensen classDef använts tidigare (se tidigare postat kodexempel) så borde den referensen rimligtvis vara skild från null då ingen nullpointer uppträder där.

Problemet som jag ser det är att objektet classDef innehåller referenser till alla metoder som finns hos den klass den "håller". När man debuggar koden står klart och tydligt att arrayen med konstruktorer är null, och således blir det en nullpointer när den försöker skapa ett objekt med en "nullkonstruktor"...

Nej, faktiskt inte. Jag har nog bara glömt använda de metoderna, för jag har faktiskt metoder som tar in throwables som ett av argumenten. Skall faktiskt ändra detta nu så att man får all möjlig output. Tackar för tipset!

Har faktiskt javakoden attachad. Nu när jag stegade så ser jag lite mystiska saker. Det verkar som att den hittar klassen (eftersom den lyckas ladda namnet på klassen). Dock så lyckas den inte hitta några konstruktorer eller metoder. Dessa referenser står som null, och jag antar det är därför den smäller när den försöker anropa en defaultkonstruktor från en array (vilken är null)...

Här är min stacktrace, btw:

java.lang.NullPointerException
	at csun.framework.applications.CsunWebApplication.initConfiguration(CsunWebApplication.java:27)
	at csun.framework.applications.CsunWebApplication.<init>(CsunWebApplication.java:20)
	at csunApp.BlogTool.<init>(BlogTool.java:9)
	at sun.reflect.NativeConstructorAccessorImpl.newInstance0(Native Method)
	at sun.reflect.NativeConstructorAccessorImpl.newInstance(NativeConstructorAccessorImpl.java:39)
	at sun.reflect.DelegatingConstructorAccessorImpl.newInstance(DelegatingConstructorAccessorImpl.java:27)
	at java.lang.reflect.Constructor.newInstance(Constructor.java:513)
	at java.lang.Class.newInstance0(Class.java:355)
	at java.lang.Class.newInstance(Class.java:308)
	at csun.framework.config.FrameworkApplication.loadApplications(FrameworkApplication.java:77)
	at csun.framework.config.FrameworkApplication.<init>(FrameworkApplication.java:23)
	at csun.framework.config.Framework.<clinit>(Framework.java:68)
	at org.apache.jsp.index_jsp._jspService(index_jsp.java:68)
	at org.apache.jasper.runtime.HttpJspBase.service(HttpJspBase.java:70)
	at javax.servlet.http.HttpServlet.service(HttpServlet.java:717)
	at org.apache.jasper.servlet.JspServletWrapper.service(JspServletWrapper.java:377)
	at org.apache.jasper.servlet.JspServlet.serviceJspFile(JspServlet.java:313)
	at org.apache.jasper.servlet.JspServlet.service(JspServlet.java:260)
	at javax.servlet.http.HttpServlet.service(HttpServlet.java:717)
	at org.apache.catalina.core.ApplicationFilterChain.internalDoFilter(ApplicationFilterChain.java:290)
	at org.apache.catalina.core.ApplicationFilterChain.doFilter(ApplicationFilterChain.java:206)
	at org.apache.catalina.core.StandardWrapperValve.invoke(StandardWrapperValve.java:233)
	at org.apache.catalina.core.StandardContextValve.invoke(StandardContextValve.java:191)
	at org.apache.catalina.authenticator.AuthenticatorBase.invoke(AuthenticatorBase.java:558)
	at org.apache.catalina.core.StandardHostValve.invoke(StandardHostValve.java:127)
	at org.apache.catalina.valves.ErrorReportValve.invoke(ErrorReportValve.java:102)
	at org.apache.catalina.core.StandardEngineValve.invoke(StandardEngineValve.java:109)
	at org.apache.catalina.connector.CoyoteAdapter.service(CoyoteAdapter.java:298)
	at org.apache.coyote.http11.Http11Processor.process(Http11Processor.java:852)
	at org.apache.coyote.http11.Http11Protocol$Http11ConnectionHandler.process(Http11Protocol.java:588)
	at org.apache.tomcat.util.net.JIoEndpoint$Worker.run(JIoEndpoint.java:489)
	at java.lang.Thread.run(Thread.java:619)

Jo, det kanske. Tyvärr så är det inte så att jag inte vet hur man gör. Jag är redan familjär med konceptet, det är i implementeringen det går snett.

Precis min tanke! Jag har stegat igenom detta händelseförloppet en gång i eclipse, och kom fram till att det det smällde "långt ner" i koden... Har tyvärr inte tillgång till detta nu över helgen, men jag skall absolut köra en stacktrace och posta här!

Både ja och nej. Man kan göra på flera sätt. Enligt definitionen hos metoden newInstance() så skall den returnera en ny instans av objektet genom anrop av default-constructorn, och kasta exception om sådan ej finnes.

Nu till det lite pinsamma... Detta har fungerat förut. Problemet uppstod i samband med att jag gjorde lite omstruktureringar i min kod, vilket gjorde att denna kodsnutten flyttades till en annan klassfil. Dum som jag är så har jag inte sparat några tidigare versioner, men efter denna händelse installerade jag SVN... Men det kan ju kanske hjälpa lite att känna till

Mvh
/Crille

Förstår att jag det var lite luddigt. Här kommer den delen av koden som fallerar... Delar upp den lite och försöker förklara vad jag gör...

Framework är en klass som sköter all rapportering till system och loggfiler. De har således inget med laddningen av filer att göra, utan är enbart till för att jag skall kunna debugga systemet och logga fel.

try{
	wCL.addRepository(appJar.toURI().toURL().toString());
}catch(MalformedURLException muE){
	Framework.reportError("Unable to add file to classloader repository. " + muE);
}catch(IllegalArgumentException iaE){
	Framework.reportError("The repository does not exist. " + iaE);
}

Det som sker här är att jag lägger till sökvägen till min jarfil (som i detta fallet är variabeln appJar) till classloadern wCL (Webapp ClassLoader). Detta genererar ingen exception, utan funkar som tänkt.

try{
	Class <?> classDef	=	wCL.loadClass(entryClass);
	Framework.reportInfo("Class '" + classDef + "' loaded into classloader...");
	Object obj			=	classDef.newInstance(); // Will throw ERROR if the web application is not the same version or type.
	webApp	=	obj instanceof CsunWebApplication ? (CsunWebApplication) obj : null;
}catch(Exception e){
Framework.reportError("Exception while initializing class: " + e);
	continue;
}catch(Error e){
	Framework.reportError("Fatal error while initializing class: " + e);
	continue;
}

Här kommer felet. I try-satsen överst så är det den tredje raden (classDef.newInstance()) som kastar NullPointerException. Observera att raden ovanför (Framework.reportInfo()) där också ett anrop till classDef görs, fungerar felfritt och den returnerar namnet på den klassen jag har laddat.

Lite mer bakgrund:

Jag skriver ett webbbaserat administrationssystem som skall ha möjligheten att implementera olika moduler. Till dessa har jag ett interface som systemet är skrivet emot. Således skall denna metod ladda in en jarfil och behandla den begärda klassen genom interfacet. Hoppas det gav en lite klarare bild av vad jag försöker göra.

Mvh
Crille

Hej!

Jag har stött på lite patrull när det gäller att dynamiskt ladda in klasser i Java. Det är så att jag jobbar på en modulbaserad webbsida, vilken dynamiskt skall kunna ladda in JAR-filer innehållande nya funktioner.

Det jag har gjort är att jag lokaliserar filen som det gäller, kontrollera att den existerar (dvs. att jag har rätt sökväg) samt ladda in klassen i den aktuella classloadern. När jag sen vill instansiera objektet via

objekt.newInstance();

erhålls en NullPointerException. Detta trots att jag tidigare kontrollerat att objektet är av rätt typ. Detta vet jag genom att anropa metoden

objekt.toString();

på objektet innan instansiering, vilket ger "rätt" resultat (namnet på den klass jag vill ladda. Således har Java tagit emot definitionen).

NullPointer är inte väntad eftersom jag anropar metoden på ett objekt som bevisligen finns, samt att om det var felanrop skulle det bli en InstantiationException eller IllegalArgumentException. Konstruktorn på objektet jag försöker instantiera är en defaultkonstruktor (utan argument, dvs).

Någon som känns vid detta problem?

Du har en poäng.

Tackar för det. Skall kolla lite extra på det med binary, det verkar onekligen värt att läsa på mer om!

Inom vanlig programmering kan du ju casta mellan INT och CHAR utan vidare. Jag antog att man "sparade" de på samma sätt här.

Absolut har man det. Se min tidigare post, jag menade vid migrering av databaser.

Det är förmodligen av denna anledning som de kör uuid och inte auto-inc int. Men båda har, som sagt, sina fördelar. Allt beror ju på användningsområdet. UUID har väl sina starka fördelar vid många förfrågningar samtidigt, då ID:t kan skapas direkt i klienten, som nämndes tidigare.

Får kanske bestämma mig för att byta till auto-inc int Vi får se hur det blir. Såg att det fanns mycket att läsa om detta på nätet. Tydligen är det inte första gången frågan har dykt upp.

Det är möjligt att det används i stora databassystem. De enda större databassystem jag har någon insyn i är de min pappa jobbar med (MIO, LKAB, Getinge, etc) och där används GUID istället för INT, och som jag förstod det så är det där mycket viktigt att varje rad i varje tabell är given ett globalt unikt värde, eftersom det oftast är flera databaser inblandade som sköter samma typ av transaktioner.

Ta t.ex. ett kassasytem för ett stort företag. För att klara den enorma mängden transaktioner som genomförs per dag måste det spridas på flera databaser. Kan tänka mig kanske 1 per varuhus. När dessa sedan skickas till "huvudkontorets" databas för att sammanställa dagens försäljning, så hade det blivit extremt knepigt ifall det hade kommit 2 miljoner rader med samma tabell-id fast med olika innehåll. Detta problemet löses med UUID eftersom det genereras delvis mha datorns MAC-adress. Resultatet blir att alla 2 miljoner raderna är unika, och kan migreras utan vidare behandling. - Man sparar tid här, men förlorar tid vid insättningen i tabellen.

Notera att jag inte säger att auto-inc int är dåligt på något sätt. Det, liksom UUID har sina fördelar och nackdelar. I ett mindre projekt (som t.ex. mitt i detta fallet) där man bara har en databas inblandad så finns det kanske ingen praktisk anledning att använda något annat än auto-inc int. Samtidigt så blir det inga större förluster att använda UUID när det handlar om så små volymer.

Anledningen till att jag väljer UUID är för att jag lätt vill kunna delegera arbetet på flera (och olika) databaser, t.ex. X10, MS SQL, postgreSQL, MySql, DB2, m.fl. Det är alltså i rent "utbildningssyfte", och inte en ren prestandaåtgärd.

Det blir fler jämförelser, det är sant.

Håller med om att argumentet om "dryga databasfel" var lite missvisande. Det jag menar var ifall du har flera tabeller ihopkopplade och varje tabell har ett enskilt nummer kopplat till sig (som återfinns i andra tabeller) så kan det enklare uppstå "felkopplingar" vid t.ex. sammanslagning av tabeller. Då uppkommer problemet att du får samma ID på två ställen som refererar till olika poster. Detta blir inte fallet med UUID, då den är universiellt unik.

Detta är förmodligen även en av anledningarna till att auto-inc INT inte används ute i de större databaserna.

När det gäller snabbhet så är kanske INT snabbare (borde ju vara), men jag tror inte det handlar om direkt långa fördröjningar. Vore ju trevligt att se siffror på detta. Som det är nu lagrar jag nyckeln i en CHAR(36), vilket egentligen är INT med en annan formatering. Vet dock inte hur databasen i sig lagrar det, det skiljer nog mellan olika databasmotorer...

Jag vet inte om det är så mycket mer enkelt att använda auto-inc INT. Som det är nu så har jag möjlighet att skapa UUID via programkoden (Java) alternativt direkt i databasanropet (mha funktionen UUID()). Plus att vid många tabeller behöver man inte oroa sig för dryga databasfel som uppstå pga att man förväxlat två tabellers id, vilket i fallet med INT resulterar i ett felaktigt svar (eftersom id:t med största sannolikhet existerar i båda tabeller)

Funderar dock på vad som är smidigast att spara UUID:er som i databasen? Jag använder, som jag tidigare nämnt, CHAR(36) för att det är en "primitiv datatyp" (iaf inom många programspråk) så det borde inte vara så mycket over-head. Nån som har koll på detta?

Av den enkla anledningen att med UUID så blir nyckeln unik i hela databasen istället för bara i tabellen.

Svaret är helt enkelt att en UUID/GUID genereras för att vara unik "i tid och rum", det vill säga att det är i princip omöjligt att generera den igen (vilket inte är fallet med INT). Detta hade fördelar när man arbetar med många och stora databaser, då man ofta har många olika tabeller vars nycklar helt enkelt måste vara unika. I fallet med integer blir ju dessa inte unika då du i så fall börjar på 1 i varje ny tabell.

INSERT INTO [Users] ([Id], [Username]) VALUES ('000000-0000-0000-000000', 'Username');
INSERT INTO [Posts] ([Id], [User], [Text]) VALUES ('000000-0000-0000-000000', '000000-0000-0000-000000', 'Kalle Erik Petter');

DECLARE @UserId INTEGER;
INSERT INTO [Users] ([Username]) VALUES ('Username');

SET @UserId = SCOPE_IDENTITY();

INSERT INTO [Posts] ([User], [Text]) VALUES (@UserId, 'Kalle Erik Petter');

Precis, där ligger förmodligen också en del. Som jag har förstått det så genereras UUID/GUID utifrån unix-timestamp, randomnummer (frö) och datorns id (typ ethernet-mac). Även om sannolikheten finns att denna 128-bitars nyckel inte skulle vara unik (även i en enorm databas), är den nog i likhet med att hitta ett riskorn i vårt solsystem...

Kan även tillägga att jag nu på nytt bestämt mig för att använda UUID istället för INT som primärnycklar.

Haha, du har alldeles rätt!

Nej, det har inget med att det ser "tuffare" ut. Min far jobbar nämligen med databaser i ganska stor skala (affärssystem och transaktionssystem) och vad jag har sett så kör de med "unique identifier" istället för auto-inc int. Antar att det finns en anledning till detta. Sedan kör de ju inte mysql i produktionsmiljöerna, tror det är oracle som är den stora hos dem.

Jag är nog relativt övertygad nu i alla fall. Jag kör på int som primary key. Skulle det otroliga hända, att jag får problem med för lite rader så är det ett senare problem. Mycket senare problem...

Haha, när du skriver det sådär så är det ju onekligen så att det verkar aningen för mycket. Fyra miljarder is the shit.

EDIT: Det är med unsigned du räknar då, antar jag? Annars så går det väl från -2^31 till +2^31?