Efter tre år av diskussioner har EU-parlamentet godkänt AI-akten som ska sätta spelreglerna för hur AI används och vilka AI-tjänster som ska vara tillgängliga inom EU. Regelverket sätter olika kriterier på olika AI-modeller efter vilken risk AI:n i fråga har i att påverka vår vardag.
AI med en begränsad risk, såsom chattbotar, kommer ha vissa krav på sig – främst för att stärka transparens. För tjänster som exempelvis hanterar lån eller används inom rekryteringsarbete, kommer strängare krav att införas innan de tillåts på EU-marknaden.
Vissa AI-stödda funktioner kommer däremot att förbjudas helt. Främst gäller det AI som används för social scoring och känsloigenkänning på skolor och arbetsplatser. Att använda AI för att samla in bilder på människor från övervakningskameror eller via nätet för att sedan bygga databaser för ansiktsigenkänning ska även bli olagligt.
AI-akten ska även förbjuda polismyndigheter från att använda biometrisk identifiering för att profilera människor. Däremot finns det undantag för särskilda omständigheter som att hitta försvunna människor eller för att förhindra terrorattacker.
De flesta AI-tjänster bedöms ha en minimal risk och därmed kommer inga nya krav ställas. AI-system som används i forskningssyfte är helt undantagna från lagstiftningen.
Lagen väntas träda i kraft innan EU-valet i juni. Medlemsstaterna ska även ta fram sina egna vakthundar och starta AI-myndigheter som ska säkerställa ett reglerna i AI-akten följs.
