Upphovsmän som sett sitt verk piratkopieras har varit hänvisade till polisen. Med den nya lagen, som kan träda i kraft den 1 april nästa år, kan rättighetsinnehavare istället gå direkt till domstol. Domstolen kan sedan, om det finns tillräckligt starka bevis, begära ut personuppgifter från internetleverantörer.
Tanken bakom den nya lagen är att förenkla för upphovsmän att sätta fast fildelare och kräva skadestånd för brott mot upphovsrättslagen. Sanktionsdirektivet kan också avskräcka internetanvändare från att piratkopiera.
Nu kritiseras lagen eftersom den kan leda till större användning av så kallade anonymiseringstjänster. Detta kan i sin tur göra det svårare att utreda allvarligare brott, som exempelvis spridning av barnpornografi. Björn Sellström på Rikskriminalens barnporrgrupp ger följande kommentar till Svenska Dagbladet.
De personerna som vi jagar är inga avancerade internetanvändare. I dag är det inte särskilt många av dem som är anonyma på nätet. Men om det kommer fler billiga och enkla anonymitetstjänster i takt med en ökad efterfrågan så finns risken att fler får upp ögonen för dem.
André Rickardsson, IT-säkerhetsexpert med ett förflutet hos Säpo, håller med om att anonymiseringstjänster kan få ett uppsving av den nya lagen.
Hittills har det inte funnits några incitament för den breda massan att skaffa anonyma ip-adresser men om lagstiftningen går igenom som planerat kommer den marknaden att explodera.
Rickardsson ser även andra problem med sanktionsdirektivet. Eftersom en IP-adress kan delas av flera personer är det mycket svårt att styrka vem som begått brottet. Risken är därför stor att oskyldiga pekas ut som piratkopierare.
I inget fall har det i någon tingsrätt bevisats vem som har haft fingrarna på tangentbordet då olaglig fildelningen har genomförts. I det enda målet som gått vidare till hovrätt har innehavaren av internetabonnemanget friats då åklagaren inte har kunnat styrka vem som satt vid datorn
Källa: Svd.
