Informationen lämnas till den person som har rättigheterna till ett verk. Det krävs dock att rättighetshavaren lämnar in bevis på att ett brott har begåtts genom den berörda ip-adressen. Det krävs också att brottet har en viss omfattning, att dela ut film till allmänheten är ett brott som kan beröras av lagen, men troligtvis inte att ladda ned någon enstaka låt eller liknande förseelser.
Den som äger den berörda IP-adressen kommer informeras om att informationen har lämnats ut, men detta behöver inte ske direkt utan kan komma senare. Däremot kommer inte abonnenten att bli direkt ansvarig för ett brott som har begåtts över dennes IP-adress, men han eller hon ska ha möjlighet att stoppa fortsatta brott.
Regeringens förslag syftar inte till att ge rättighetshavare några polisiära uppgifter, utan endast om att skapa en praktisk möjlighet för rättighetshavarna att använda sig av de civilrättsliga bestämmelser som redan finns
Lagförslaget bygger på ett EG-direktiv, närmare bestämt sanktionsdirektivet. EG-domstolen har däremot bestämt att det ska vara upp till varje land att själv besluta om utlämning av uppgifter av detta slag, eller om landet vill skapa ett effektivt skydd på ett annat sätt.
Justitieminister Beatrice Ask (m) motiverar Ipred-lagen på följande sätt:
Om de som skapar dataspel, film eller musik saknar möjlighet att få betalt för sina produkter har de inte råd att anställa de människor som behövs för att företagen ska växa. Propositionen stärker förutsättningarna för den kreativa sektorn att växa
Om lagen inte stoppas kommer den gälla från och med den 1 april nästa år.
Ipred står för International Property Rights Enforcement Directive, eller på svenska direktivet för upprätthållandet av internationell upphovsrätt.
Källa: IDG
