I min resa genom tiden har vi hittills hunnit bocka av det första Geforce-kortet år 1999 och den ganska svala lanseringen av Pentium 4 år 2000. För år 2001 tänkte jag dock lämna produktfokuset för en stund och istället rikta strålkastarna mot något som inte bara skulle komma att påverka livslängden hos den tidens datorkomponenter katastrofalt utan även elektronikbranschen som helhet.
Elektrolytkondensatorer från välrenommerade Nippon Chemi-Con – här inuti ett nätaggregat.
Har du någon gång funderat över varför många komponenttillverkare marknadsför sina produkter att innehålla "100 procent japanska kondensatorer"? En naturlig slutsats skulle vara att japanska kondensatortillverkare håller en särskilt hög kvalitet på sina kondensatorer, och visst är det så att aktörer likt Panasonic och Nippon Chemi-Con har ett väldigt gott rykte. Men det finns också en annan anledning till denna marknadsföring, vilket är nära kopplat till en händelse i början av 2000-talet.
Kondensatorpesten – en saga om industrispionage och kostnadsbesparingar
Termen "kondensatorpesten" myntades för att beskriva den lavinartade mängd aluminiumbaserade elektrolytkondensatorer som fallerade efter en kort tids användande under åren som följde millennieskiftet. Medan den typen av kondensatorer används i all möjlig hemelektronik, associerades dock kondensatorpesten starkt med just datorkomponenter och mer specifikt moderkort.
Ett klassiskt fall av läckande kondensatorer på ett moderkort ur min privata samling från 2003.
För de många användare som drabbades yttrade sig symptomen i form av att systemet blev instabilt eller helt sonika slutade att fungera. Den som lyfte av chassisidan och inspekterade insidan möttes då ofta av svällda kondensatorer som buktade ut på ovansidan. I vissa fall skådades även en brunaktig sörja i anslutning till utbuktningen, vilket var elektrolytvätskan som pressats ut från insidan av kondensatorn – något som i värsta fall kunde skada kringliggande komponenter och kretskort.
Men hur kom det sig då att moderkortens kondensatorer helt plötsligt började självdö långt före sin beräknande livslängd? Jo, när problemen började uppdagas upptäcktes det ganska snabbt att många moderkortstillverkare skiftat från att använda kondensatorer från välkända japanska aktörer till en handfull helt okända tillverkare baserade i Taiwan. Och det är nu historien börjar balla ut rejält.
Den stulna elektrolytformeln som stals igen
Medan det inte finns konkreta bevis för händelseförloppet som ledde fram till kondensatorpesten, så har det dock konstaterats att orsaken till de fallerade kondensatorerna var en bristfällig formel för den vattenbaserade elektrolytvätskan som användes på insidan av dessa. Historien bakom denna elektrolytformel är lite smått sensationell, och även om den inte går att bekräfta fullt ut så känns det som vi behöver avhandla den – det är trots allt det enda vi har att gå på från den tidens rapportering.
Kondensatorer från Rubycon på ett Asus A7V-moderkort från år 2000.
År 2001 ska en forskare hos den japanska kondensatortillverkaren Rubycon ha kopierat formeln för bolagets elektrolytvätska för att sedan lämna företaget och ta anställning hos den kinesiska konkurrenten Luminous Town Electric. I samband med att denna forskare började implementera den kopierade formeln i Luminous kondensatorer valde några av hans kollegor att lämna företaget och styra kosan mot Taiwan, men inte utan att stjäla med sig formeln – igen.
Det fanns dock ett ganska stort problem, utöver tjuvaktigheterna i andra led. Formeln som kollegorna stal med sig var inte komplett, och saknade viktiga komponenter som gjorde elektrolytvätskan stabil under drift. Lyckligt ovetande började de dock sälja in denna till flertalet kondensatortillverkare i Taiwan, med argumentet att den höll samma höga kvalitet som Rubycons fast till ett lägre pris.
En stor andel av de taiwanesiska kondensatortillverkarna nappade på erbjudandet på den "fantastiska" elektrolytformeln och började pumpa ut miljontals kopior av Rubycons populära kondensatorer. Därefter tog det inte länge innan de taiwanesiska moderkortstillverkarna började skifta om sina inköp till den inhemska varianterna och implementera dessa på sina moderkort – de var trots allt på pappret lika kompetenta som de japanska varianterna fast till en bråkdel av priset.
Denna kostnadsbesparing skulle dock visa sig bli ett väldigt dyrt misstag.
Hur en inkomplett elektrolytformel gav genomkassa kondensatorer
Medan den stulna elektrolytformeln till en början fungerade utmärkt står det klart att långtidstester inte var något som många av de taiwanesiska kondensatortillverkarna sysslade med på den tiden. När man framställer en aluminiumkondensator innehållandes en vattenbaserad elektrolytvätska behöver den sistnämnda innehålla hämmande ämnen som gör att vätskan inte reagerar med aluminiumhöljet. Dessa hämmande ämnen saknades i den stulna formeln.
Ett fall där trycket från vätgasen har fått kondensatorn att "explodera".
Utan de hämmande ämnena dröjde det inte länge innan elektrolytvätskan reagerade med aluminiumhöljet under drift, vilket i sin tur bildade vätgas på insidan av kondensatorn. På sikt byggde gasen upp ett tryck som fick kondensatorn att brista upptill och i många fall läcka ut elektrolytvätskan – något som av förståeliga skäl innebar döden för kondensatorn. I mer spektakulära fall kunde även det ökade trycket göra att kondensatorn exploderade, även om det inte var nära på lika vanligt.
Dåliga kondensatorer påverkade hela elektronikbranschen i början av 2000-talet
Under tiden som kondensatorpesten härjade jobbade jag extra i en datorbutik och det är svårt att beskriva magnituden av moderkortsreturer som uppstod under den perioden. Åren 2003 och 2004 var särskilt illa, med svällda och läckande kondensatorer över hela brädet av moderkortstillverkare.
Även stora datortillverkare som Dell, IBM och HP drabbades hårt under denna tid, men intressant nog var det då istället den japanska tillverkaren Nichicon som stod bakom de fallerade kondensatorerna. De fallen har inte kunna kopplats till den taiwanesiska elektrolytformeln, utan verkar av allt att döma vara en olycklig slump av dålig kvalitetskontroll.
Microsofts första Xbox-konsol drabbades av kondensatorpesten. Bildkälla: Consolemods
De felaktiga kondensatorerna drabbade inte bara datorbranschen utan även massa annan elektronik som tv-apparater och spelkonsoler. Om man köper en pryl från den eran som inte fungerar korrekt är det därför ingen högoddsare att det är just kondensatorerna under huven som spökar. Om inte elektrolytvätskan har spytts ut över hela kretskortet finns det dock lyckligtvis goda möjligheter för den händige att byta ut kondensatorerna och återuppliva dessa gammal reliker.
