Sur, Ledsen, Galen?! Skriv av er här!

Jag beställde en kaffekvarn från UK som skickades med UPS och givetvis så krånglar de,jag hade fått sms att de hade varit på dörren men jag var inte hemma utan skulle ringa dem och de har ju inte meddelat att de skull komma,tänkte jag ringer inte det skräpföretaget de får lösa det själva och sen efter ett tag så hittar man en lapp i brevlådan att paketet kan hämtas på nån flygplats men det är försent paketet skickas i i retur,så jädra onödigt,lämna in det till schenker servicepoint eller liknande istället.

Skickades från m.sweclockers.com

kan ju vara nån som vill skapa rubriker i pressen = billig reklam av ens företagsnamn då det når tiotusentals tittare & är helt gratis..

ganska idiotiskt sälja russin i augusti som man ska ha till jul?

skulle jag köpa en tomte så ska den vara beväpnad och medlem i Trädgårdstomtarnas Befrielsefront
http://www.gekas.se/entry/till-hemmet-tid-foer-tomtar

instagram, twitter, FB är alla "gratis" kanaler där man inte behöver köpa annonsplats för att synas (om man inte vill ha en reklam banner förstås)
sen dröjer det väl inte länge föränn nån nyhetssajt fångar upp denna nyhet som Clickbait så hittar några till gekås..

Är sur på SL. Betalar jag för något så förväntar jag mig att det fungerar. Förseningar till höger och vänster jämt.

Undrar vad min arbetsgivare skulle säga om jag dök upp 5-10 minuter sent hela tiden?

Vet inte riktigt. Känner mig bara skitarg på hela SL just nu. Jävla u-lands organisation.

Skickades från m.sweclockers.com

Tycker de har bättrat på sig de senaste åren, men jag använder dock bara en ganska begränsad del av kollektivtrafiken.
Men jag är lite orolig för att SL ska göra att jag kommer sent till skolan ibland, min nya skola är stenhård när det gäller att komma i tid (= kommer man sent kommer man inte in på lektionen), och vill inte behöva ta en massa marginal..

Ja. Går i bil tankar @griid.

Så jävla trött på det här. Nu är det inga stora förseningar det handlar om för det mesta men dom slösar ju bort min fritid. I stort sett varje dag. Varför i helvete ska jag stå där och svettas röven av mig helt i onödan när jag betalar för att få åka bussjävel.

Skulle inte kosta mig så mycket med bil egentligen i och med att jag jobbar och bor i samma kommun.

Jag har alltid lite marginal @Laccy. Är punktlig av mig och SL går ju inte att lita på alls.

Sista semesterveckan nu. För första gången sen jag började jobba (augusti 2008) har jag riktig ångest för att börja jobba igen, och därför har jag väl lite av en arbetslivskris kanske man skulle kunna kalla det.

Jag jobbar som mjukvaruutvecklare på ett företag i Stockholm. Jag började som frontendutvecklare i februari 2015, jobbade med det i nästan ett år, men kände inte att det passade mig. Jag jobbar gärna lite över hela stacken, och jag kände att det var alldeles för mycket fokus på frontend. Jag lärde mig inte så mycket nytt helt enkelt, och det lilla jag lärde mig var gammal teknik.

Så, jag bytte till iOS-utvecklare inom samma företag i mitten av december 2015. Jag hade ingen tidigare erfarenhet av vare sig iOS eller Swift att tala om, så det har varit väldigt mycket att lära sig vilket jag tycker är stimulerade och roligt. Därav kände jag att det blev lite av en nytändning för mig. Ett par månader gick jag till jobbet med ett skönt sug i magen att bygga coola grejer i Swift.

Ett par månader senare annonserades det dock att den enda andra iOS-utvecklaren hade sagt upp sig, och han slutade 1 juli i år. Under våren och sommaren har jag varit inblandad i rekrytering av nya utvecklare till teamet, både för anställning och konsulter. Det har varit väldigt svårt, och det har tagit mycket tid. Vi gjorde en felsatsning på en konsult som inte visade sig leva upp till våra förväntningar, avslutade hans uppdrag, och hittade till slut en ny kille som visade sig vara väldigt duktig (otroligt skönt!). Initialt tog jag på mig mycket skuld för att det inte fungerande med den första konsulten, men jag har väl insett att det inte är så lätt att hitta någon kompetent om man inte själv riktigt kan området. Plus att det är okej att göra misstag så länge man lär sig från dem.

Vi har även anställt en ny kille som börjar i augusti/september, och ytterligare en till börjar kring årsskiftet. Den som börjar nu i augusti hoppas jag är en någorlunda erfaren iOS-utvecklare (inga varningsklockor har ringt under intervjuerna), och den som börjar kring årsskiftet är en erfaren utvecklare men helt novis inom iOS-sfären, precis som jag var när jag började som iOS-utvecklare.

På något konstigt vis har jag också lyckats bli scrum master i vårat team. Den andra iOS-utvecklaren, han som sa upp sig, var scrum master tidigare. När jag började i teamet frågade han ganska tidigt om jag ville vara det, och jag svarade ungefär "nja, men jag kan ta på mig några uppgifter". Sen dess har det rullat på och nu är jag hips vips scrum master. Inget jag är jättesugen på att vara men på något konstigt vis lyckades jag bli det. Jag får se när jag lyckas avsäga mig den rollen, om jag inte växer in i den. Vi får se.

Det jobbiga med det här är dock inte de nya människorna. Eller jo, men inte människorna i sig, utan att jag med så kort erfarenhet är den som förväntas lära upp alla nya som börjar. Jag har inget problem med att lära upp nytt folk, men när jag inte riktigt kan skiten jag lär ut tycker jag det är jobbigt. Utöver det, eftersom att jag på något magiskt vis också lyckats bli scrum master, så förväntas jag driva och utveckla utvecklingsprocessen och teamet, vilket inte alltid kommer sig så naturligt för mig. Allt detta medan teamet samtidigt förväntas bygga nya, snygga, stabila saker i appen (vi utvecklar alltså en iOS-app) och arbeta av ackumulerad teknisk skuld. Det känns helt enkelt för mycket ibland.

Men inget enskilt av det jag skrev här ovan är egentligen problemet, utan på senare tid har jag börjat känna någon slags allmän ångest inför jobbet. Jag älskar (rimliga) utmaningar, och jag älskar att koda (dvs själva problemlösningen), men just nu känns allt bara trögt och som att jag ständigt håller på med saker som för mig är prio 2. Jag får ofta ingen arbetsro och sitter ibland och stirrar in i skärmen ett tag innan jag börjar med något, bara för att kort senare bli avbruten på nytt.

Sen tycker jag att utvecklingsmijön för en iOS-utvecklare är under all kritik. Xcode kraschar dagligen, Swift tar lång tid att kompilera, simulatorn måste startas om, Xcode måste startas om, det finns inte tangentbordsgenvägar för vanliga uppgifter i Xcode, det finns ingen vettig dependencyhantering för iOS-projekt (vi kör CocoaPods, men det känns som ett stort jävla hack), Xcode Server klappar ihop när den känner för det, det finns ingen vettig lösning för backuper av bottar, man kan inte schedulera bottar till endast vardagar, etc etc.

Så jag vet inte. Kontentan är väl kanske att jag är skitless på allt sekundärt som har med mitt jobb att göra. Jag älskar själva kärnan av jobbet, att tillsammans med andra duktiga människor ta fram snygga lösningar på komplexa problem, men alltför ofta kommer allt onödigt fluff ivägen.

Om jag ska försöka vara lite positiv med mitt jobb så kommer det några punkter här:

* Många trevliga människor
* Jag får jobba på en Mac
* Förhoppningsvis behöver jag inte lägga lika mycket tid och energi på rekrytering av nytt folk under hösten
* Väldigt trevligt att arbeta med Swift, trots dess tillkortakommanden
* Väldigt engagerade kunder och medarbetare, för det mesta är detta mycket bra
* Vi har på mitt initiativ bytt från subversion till Git
* Vi har börjat köra CI och publicerar dagligen ett nattligt bygge för våra intressenter att ta del av
* Plus, det är en otroligt het arbetsmarknad för utvecklare i Stockholm, så om jag skulle lessna totalt på min nuvarande arbetsgivare behöver jag inte oroa mig för efterfrågan på mitt arbete

Men ja, summa summarum så är jag väl inte superpepp på att gå tillbaka till jobbet på måndag.

Men du som jobbar i Stockholm borde väl inte ha några problem att söka ett annat jobb som du mer eller mindre vet att du kommer att trivas med (både kompetens- och ansvarsmässigt). Arbetsmarknaden i Stockholm för utvecklare är väl inte direkt dålig om jag förstått saken rätt?

Man kan ju alltid vända sig till den privata vården för en operation som alternativ till 40 års handikapp. Om nu inte landstinget vill stå för notan.

Vore det någon stake i din kompis så borde han stå för kostnaden. Men han verkar väl inte så smart med tanke på hans tidigare agerande, right?

Har lyckats få kontakt med en tjej jag gillar (klasskamrat åk 6-9, gick ut nian i somras) men jag vet inte vad jag ska skriva . Vad jag vill säga är att jag vill att hon ska veta att jag gillar henne och att jag skulle uppskatta ett svar. Några tips på hur jag ska uttrycka mig SweC?
Notera att hon inte vet att det är jag som har skrivit till henne än.
Vill inte göra något fel... :/

/Någon som inte har någon erfarenhet alls och är urusel på sociala interaktioner.

Tog bort en visdomstand förra torsdagen. Jävla skit. Ingen smärta - eller så, men jag känner mig konstant hängig och sjuk.

Tandläkaren var även hon en riktig satmara som sade precis fel saker för att jag skulle känna mig så obekväm som möjligt under ingreppet.

Jag har försökt lista ut vad hon tycker men utan att gå in detalj så kan hon lika gärna gilla mig mig som ogilla mig...

Men ska jag bara svara med mitt namn typ? Hennes svar när jag frågade om det var hon var "Vem är det?", så jag antar att det passar?

Hade ungefär samma upplevelse @debben. Drog ut två åt gången och kände mig misshandlad efteråt men pratade till mig triangelmärkta värktabletter i förväg och tog det ganska bra på dom.

Jag fick av en slump tag på hennes nummer för väldigt länge sedan, så det är via SMS jag kontaktade henne. Och vi gick i samma klass i fyra år .
Men nej, jag kände henne inte direkt, mycket på grund av att sammanhållningen i den klassen var värre än hemsk typ, och att jag inte direkt är den som börjar prata med folk.
Som jag sa råkade jag få tag på hennes nummer och jag kan ta reda på var hon bor ganska lätt, men jag känner att SMS är vägen att gå, bara för att få fram det jag vill säga. Jag brukar ha svårt att få fram sådant muntligt och jag vet är det blir än värre framför henne...
Måste fortfarande komma på hur jag ska skriva det, vad jag vill säga vet jag väl ungefär men inte hur... >.<

Fruktansvärt trött på alla obildade människor som slänger ur sig smörja hela tiden. Hur vilse får man vara? Att vara totalt ignorant och yra omkring utan mer än två alkaliserade hjärnceller kvar. Den sorten som är den värst är dom som försöker vara kloka och uttalar sig på facebook utan att ha en jävla aning dom pratar om men ser sig själva som experter. Då kanske ni säger, ta bort facebook? Hade man bara kunnat behålla chatten hade det varit ett jävligt bra alternativ. Microsoft, låt guden uppstå och ge MSN liv!