Kemitråden (dina kemi-, bioteknik- och medicinproblem här!)

Några frågor om namngivning av aldehyder, ketoner och karboxylsyror; vill veta om mina svar är korrekta eller ej!

1)

CH3-CH2-CH(CH3)-C^H=O
Här ska ^H betyda att vätet sticker upp åt sidan, mitt förslag på namn är 3-metylbutanal

2)
CH3-CH(CH3)-CH2-C^H=O
Mitt föslag: 2-metylbutanal

3)
CH3-CH(CH3)-CH(CH3)-C^H=O
Mitt förslag: 2,3 dimetylbutanal

4)
CH3-C(=O)-CH3
Mitt förslag: Propanon eller aceton som rationella namnet är

5)
CH3-C(=O)-CH2-CH2-CH3
Pentanal, dock så bör den heta något annat ... typ något som anger hur kolen sitter i förhållande till karbonylkolet

6)
CH3-CH2-C(=O)-CH2-CH3
Inget förslag, dock är ju stammen fem kol och en keton, alltså pentanal, men hur etylgrupperna som sitter vid karbonylkolet påverkar vet jag ej

7)
CH3-CH2-C(CH3)(H)-CH2-C^OH=O
3-metylpentansyra

8)
CH3-CH2-CH2-CH(CH3)-C^OH=O
2-metylpentansyra

Hur är korrektheten på dessa namngivningar?

Skolan har börjat igen, och jag fortsätter läsa kemikursen jag höll på med förra året. Jag känner att jag inte kommer ihåg en ganska grundläggande sak om joner, och jag får inte bukt på det genom läroboken: Löser sig alla joner i vatten? Har en del problem här, där t.ex. CuCl2 är ett fast ämne, men det tycks ändå vara en jon. Hur funkar det med precipitat? De är fortfarande joner, eller?

Nej alla jonföreningar är inte vattenlösliga. nitrater är generelt vattenlösliga salter, o alkalimetalsalter brukar vara lättlösliga. Andra som tex AgCl är inte lättlösliga. Orkar inte läsa på reglerna nu men gör en sökning på hårda o mjuka joner så står det nog något där.
Har för mig att ju större skilnad det är i elektronegativitet mellan jonerna desto lättare löser de sig, tror storleken på jonerna spelade roll också.
Salter är negativa och positiva joner som hålls ihop av elektrostatiska krafter. Anledningen till att en del salter löser sig i vatten är att jonerna kan binda rätt bra till vatten som har ett mycket stort dipolmoment. Dessutom är entropin för ett salt mycket högre än fast salt plus vatten. deltaG = deltaH - T*deltaS vilket leder till att saltet vill lösa sig.

Ang den tidigare frågan tror jag att numreringen bör utgå från karbonylkolet 1. blir då 2-metylbutanal, 2. blir 3-metylbutanal, 5. blir 2-pentanon eller penta-2-on, var ett tag sedan jag gjorde sådant här. På syrorna har du rätt numrering som utgår från karboxylgruppen.

skulle jag kunna få hjälp med en uppgift tack:)

Cumene (vet inte vad det heter på svenska) är en förening som bara innehåller kol och väte. Den används vid produktion av Aceton och Fenol. Förbränning av 47,6 mg av Cumene bildar en del koldioxid och 42,8mg vatten. Molmassan är mellan 115 och 125g. Bestäm empirisk och molekulär formel.

Syres molmassa: 16g/mol
Vätes molmassa: 1,008g/mol

CaHb + (2a + b/2)O2 --> aCO2 + (b/2)H20

1 mol H2O <=> 2 mol H , alltså kan du lätt räkna ut antal mol H som fanns. Räkna ut vikt på dessa H, och dra ifrån den från 47.6 mg så kan du räkna ut antal mol C i cumene.

Alltså har du en molratio mellan C och H (och således den empiriska formeln). Att hitta den molekulära formeln från detta borde vara lätt.

En tanke om löslighet.

Hur kommer det sig att kallt vatten löser blod, men inte varmt? Kan det vara det att vid kallt vatten fungerar proteinerna (som är amfifila) som "upplösare" medan dessa förstörs vid varmare vatten (över 45 c eller något sådant?), och att blodet därmed inte längre är lösbart?

Rita en Lewisstruktur för OS(Cl)2 och ange om det finns resonansformer.

Jag gissar att Lewisstrukturen ser ut så här:

       _
     | S |
       |
| Cl - O - Cl |
       -

Och alltså så borde det inte finnas några resonansformer om jag har förstått detta rätt.

Finns det polära bindningar i föreningen? Om så markera dessa i molekylen?
Är föreningen polär? Motivera ditt svar!

Eftersom Svavel, Syra och Klor alla har en elektronegativitetsskillnad < 1,5 så bör väll bindningarna ses som kovalenta. (Iaf anges elektronegativ skillnad < 1,5 som ett bra riktvärde i våran kursbok.)

Jag gissar därför att föreningen inte heller är polär, men möjligen skulle syret kanske bli en något negativ pol då den har störst elektronegativitet av atomerna.

Detta är som sagt gissningar, och jag skulle gärna vilja få det bekräftat eller rättat.

Hale: Allt verkar rimligt, men jag förstår inte varför du rör ihop kovalenta och polära bindningar. Kovalenta bindningar är mellan atomerna i molekylen. Polära bindningar är mellan molekylerna.

Jag skulle dock säga att molekylen är polär då det finns en skillnad i elektronnegativitet mellan O och S. Inte stor, men den är väl ändå polär.

Det där är jag inte riktigt med på. Finns det alltså inte polära bindningar mellan atomer?

Tja. Om det är mellan två atomer som är en del av samma molekyl så brukar man kalla det jonbindningar.

chemicalbrother: Den Lewisstrukter verkar stämma mycket bättre Tack! Vad tror du om de två efterföljande frågorna, dvs. om det finns polära bindningar i föreningen och om föreningen är polär.

Sitter och försöker lista ut vad som händer om man adderar vätebromid till propyn. Är det här en rimlig lösning? Någon som är bättre på kemi än jag här?

Första steget: HC(trippelbindning)C-CH3 + HBr ->H2C=C-CH3 + Br- -> H2C=CBr-CH3

Andra steget: H2C=CBr-CH3 + HBr -> H3C-CBr-CH3 + Br- -> H3C-C(Br)2-CH3.

Nån här som kan förklara hur man räknar ut MOL ur olika ämnen ? suttit nu på kemin i 1 vecka å försökt att förstå men läraren kan ju inte förklara :S

Ok svara på de 2 frågorna ovan
Ja Dysprosium 2,2-dibromopropyn blir det om du inte har en massa radikaler med.
Vill du läsa mer om det så kolla på Markovnikovs regel men du kan den säkert redan. Anledningen är att den sekundära karbokatjonsintermediären är mycket stabilare än den primära..

Räknar ut MOL?
Menar du mängden ( hur många molekyler man har ) som mäts i mol vilket bara är ett bestämt antal precis som en kilobyte är 1024 byte eller 1000 kilobyte beroende på vilken standard man använder.
1 mol är 6.02214*10²³ atomer.
Vilken information har du tillgång till?
en sak som är bra är

massa
-----------------------
molmassa * mängd

om du håller för det du vill veta så får du svaret
alltså
massa = molmassa*mängd
mängd = massa/molmassa

det finns en liknande med koncentration

mängd
--------------------------
konc * volym

OBS se till att du använder rätt enheter när du räknar.
molmassorna brukar anges i atomic mass units vi kallar den au.
1 au = 1.66054*10^-27 kg
eller så kan du se det som att massan är angiven i gram/mol (inte kg)
Enhetsanalys är aldrig fel om du räknar på allmänna gaslagen sedan så brukar det minska felen betydligt. Glöm heller inte bort att väte t.ex i sitt molekylära tillstånd väger drygt 2 au och inte 1 au som en väteatom gör.

Ang frågan 3 frågor upp.
Det är klart att det finns polära bindningar i föreningen. Så fort 2 atomer som inte är samma ämne sitter ihop har du en polär bindning.
Nu har jag inte elektronegativiteterna i huvudet men jag tror att Cl och O har ungefär samma.
Förutsatt att de 4 atomerna ligger i ett plan med det fria elektonparet tillhörande S i en orbitial som pekar som en normal till detta borde föreningen inte vara särskilt polär.
Detta om man antar att vinklarna i triangeln som de 3 atomerna utgör är 60 grader, eftersom cos( 60 ) = 1/2 och du har 2 Cl
Vill du läsa mer om föreningen heter den thionylklorid eller thionyl chloride.
Används för att göra alkoholer till halogenföreningar.

Chemicalbrother: Ok, tack igen, jo det stämmer nog bra, de har alla en viss difference i elektronegativitet i ordningen syre, svavel, klor.
Enligt en tabell jag erhåller bör rymdstrukturen för en AX3E molekyl vara en pyramidal, dvs en tetraeder utan det fjärde ämnet (men ej tillplattad). Då tycker jag också att dipol-momentet skulle bli tydligare eftersom atomerna då inte befinner sig cirkulärt runt svavelatomen utan bortåt i enligt en axel.

Om S har dubbelbindning till syre och varsin enkelbindning till de två kloratomerna, kan det då även ha ett fritt elektronpar? Utan det fria elektronparet på svavel blir dock molekylen en negativt laddad jon, vilket den inte ska vara. Skulle du kunna förklara det igen är du snäll

Edit: En till fråga. Varför bildar Cu gärna jonen [Cu]2+ ?
Cu har väll elektronkonfigurationen 1S2 2S2 2P6 3S2 3P6 3D9 2S2, eller möjligen 1S2 2S2 2P6 3S2 3P6 3D10 4S1 är inte riktigt säker på det heller? Vilket stämmer?

RMgX fan tackar nu kanske jag kan rädda mig själv å klara mig genom basåret vill ej kugga på kemin men nu börjar jag fatta genom din förklaring .... FAAAAAN va gla jag blir

I min kemibok så finns det en uppgift där man ska tillverka metyl-etyl-eter med hjälp av metalliskt natrium löst i etanol, C2H5O-Na+. Boken föreslår att man ska använda CH3Br, men min fråga blir då - rent teoretiskt går det väl att tillverka metyl-etyl-eter med hjälp av CH3F, CH3I eller CH3Cl - reaktionen kommer ju gå på samma vis. Men jag förstår inte helt exakt varför de vill ha det till just CH3Br?

Det här med mol, man säger att en viss kvantitet av ett ämne innehåller en viss substansmängd. Enheten för substansmängd är 1 mol, där 1 mol är 6.022*10^23 st partiklar. Detta gäller alltid har jag fått berättat för mig.

Detta betyder att 1 mol av ex 2 u kol alltid innehåller 6.022*10^23 st partiklar...detta låter inte rimligt i mina öron. Ska det inte vara så att 1 u av ett ämne alltid innehåller 1 mol, därför bör 2 u av ett ämne innehåller 2*1mol ?

Om jag vill beräkna vad 1 kolatom väger varför ska jag då behöva ange gram, man vet ju redan massan att den är 12 u. Alltså 1 kolatom väger 12 u! Räknar jag så här 12 * 1u =...då får jag ju vad 12 kolatomer väger och inte vad 1 väger. Eller har jag enligt boken fattat det där med massa och vikt fel ? Enl vad jag själv kom fram till så väger 1 kolatom atommassan * 1 u. Alltså 12 * 1.66*10^-24 gram. Då bör 2 kolatomer enl sistnämnda ex väga 2*12=24...24*1.66*10^-24 gram... ?

Har lite svårt förstå det där med substansmängd, molmassa, atommassa och hur man beräknar. Förstår inte varför man utgått från kol hela tiden och dess massa osv. Kanske någon kan länka till en bra sida som förklarar det hela på ett pedagogiskt sätt. För i boken och av lärarna får man ingen vidare bra hjälp, man förstår det snarare sämre än innan man frågade...

Varför löser ett cellmembran upp sig i kokande vatten? Och då varför löser metanol, etanol och aceton cellmembran lika mycket? och varför inte bensin över huvudtaget?

Någon som kan förklara hur man kan skilja på bindningar:

Intramolekylära är: Jonbindning, kovalentbindning och metalbindning

Intermolekylära: van der Waalsbindning, dipol-dipolbindning, Jon-dipolbindning, jonbindningar och vätebindningar