Sammanfattande tankar
Ur ett rent spelperspektiv är den senaste inkarnationen av Hitman ett högintressant bidrag till den långkörande spelserien, som enligt undertecknad lyckas lyfta fram den där härliga smyga-runt-och-lönnmörda-känslan – med en myriad av alternativ för tillvägagångssättet. Förutsättningen är dock att IO Interactive lyckas hålla tempot uppe i episodsläppet, då spelet i nuvarande utförande inte är mer än ett glorifierat betaldemo.
Tekniskt är titeln, inte helt oväntat, den vackraste hittills i serien och faktiskt inte helt omöjlig att dra runt i de högsta detaljnivåerna – åtminstone om man har ett grafikkort från AMD. Precis som föregångaren Hitman: Absolution är årets upplaga av Hitman kär vän av det röda lagets grafikkort, vilket vi inte är helt överraskade av med tanke på tidigare erfarenheter med grafikmotorn Glacier och AMD:s inblandning med Gaming Evolved-programmet.
Med detta sagt är titeln givetvis gångbar med Nvidia-baserad hårdvara, även om det i vissa fall kan behövas skruvas lite på detaljreglagen för att få till flytet ordentligt. Polerade drivrutiner har historiskt sett bättrat på det gröna lagets lönnmördarförmåga, och det återstår att de om de har något kvar att ge på mjukvarufronten i framtiden – även om drivrutinen vi faktiskt använde är delvis framtagen för just Hitman.
Sist men inte minst har vi spelets DirectX 12-läge som i skrivande stund är lite av en brinnande zeppelinare. Skakig prestanda, krascher och forcerat bildfrekvenslås var inte riktigt det vi förväntade oss av framtidens grafikgränssnitt, och vi hoppas verkligen att detta korrigeras i en framtida uppdatering. Vi siktar som sagt att återvända till titeln och testa prestandan under DirectX 12 ordentligt.
