Anslutningar
Båda skärmarna har den enda Displayport-anslutning som är den officiella anslutningen för fullt ös, det vill säga 144 Hz och upp till 165 Hz på QG-modellen. QG-modellen med G-Sync har sedan endast en extra men också strypt HDMI-anslutning. QX-modellen öser på med DVI Dual Link samt dubbla HDMI, där den ena klarar 144 Hz och även VESA Adaptive Sync/AMD Freesync. Inga fler Displayport-anslutningar tyvärr, men det kan vara ett mindre problem, tack vare full kapacitet på QX-modellens ena HDMI-anslutning.
Inte mindre än fem anslutningar till QX-modellen där vi kan köra 144 Hz och 2 560 × 1 440 pixlar över Displayport samt HDMI-ansutningen bredvid.
165 Hz-kapaciteten hos QG-modellen räknas som en överklockning och aktiveras i skärmens menyer. Baserat på ditt grafikkort är det inte säkert du når hela vägen till 165 Hz och du kan därför testa dig stegvis över normalgränsen på 144 Hz.
HDMI-ingången hos QG-varianten låser på 60 Hz eller 59,94 Hz när vi kör skärmens 2 560 × 1 440 pixlar i signalen. Nvidias drivrutiner faller tillbaka på videonivåer, Output dynamic range i Nvidia-inställningarna står på Limited. Skärmen saknar reglage för att anpassa sig efter videonivåer och därför behöver du i källan ändra till datornivåer, det som Nvidia kallar Full i drivrutinen. Kör du andra källor över HDMI, till exempel en TV-konsol eller en digitalbox måste du där ändra om nivåerna. Annars felmatchar du och får en blaskig bild.
HDMI-ansutningen hos båda modellerna har inga problem att återge 50 Hz-signaler på rätt sätt. Något som annars är ett problem för den som vill koppla in exempelvis en digitalbox eller en retrokonsol.
QG-modellen följer G-Sync-praxis med en Displayport för full fart samt en HDMI-ingång strypt till 60 Hz.
Värt att notera är att specifikationen säger att 76 Hz är möjligt över HDMI. Detta stämmer inte, utan QG-varianten klipper gränsen hårt vid 60 Hz, precis som brukligt för G-Sync-skärmar med andra ord.
144 Hz över HDMI på QX-modellen
QX-varianten ger oss inte alls lika strypta ingångar. Från början kan vi köra 2 560 × 1 440 i 75 Hz över HDMI utan problem. Då landar pixelklockan på 296,1259 MHz, precis under den typiska 300 MHz-gränsen som lite äldre HDMI-kretsuppsättningar har. Vi kan klämma detta till 85 Hz och 335,6094 MHz men sedan är det stopp.
QX-skärmen har en omkopplare för HDMI 1.4 eller 2.0 men detta påverkar inte möjligheterna till överklockning. Referenser till HDMI-versioner säger inte mycket om vad som faktiskt är möjligt eller vilken funktion som avses.
Det visar sig vara att denna omkopplare gäller HDMI ingång 1, den som saknar MHL-kapacitet istället kan köras i full sprutt och 2 560 × 1 440 pixlar med 144 Hz och en pixelklocka på 596,3639 MHz. Alltså på gränsen för HDMI:s specificerade pixelklocka. Flertalet nya grafikkort klarar detta på sina HDMI-utgångar, likt Nvidias GTX 900- och 1000-serie samt AMD-korten lanserade under året, RX 460, 470 och 480.
Detta är förstås positivt då man kommer åt skärmens 144 Hz-kapacitet den här vägen också via HDMI1. Idealet hade varit två Displayport-anslutningar, men det kan också finnas tekniska begränsningar för detta med nuvarande kretsuppsättningar och möjlighet till Freesync. Men, det går även att köra Freesync över HDMI1 hela vägen upp till 144 Hz och ned till 30 Hz.
Gamla kontakter och skalning
Vi besöker också DVI-anslutningen och låter 90-talets hetaste digitalteknik driva skärmen. Från början erbjuds vi 60 Hz men efter lite envisa försök når vi till 81 Hz i 2 560 × 1 440 pixlar. Stora frågan för den som vill migrera skärm och tills vidare måste köra DVI-DL är ifall 1 920 × 1 080 pixlar fungerar i högre frekvenser? Svaret är ja, vi klarar 1 920 × 1 080 pixlar i 120 Hz över DVI-DL.
Nackdelen med att köra 1 920 × 1 080 pixlar på en skärm 2 560 × 1 440 pixlar är att skalningen aldrig blir särskilt bra. Det blir lite mjukare, luddigare grafik och text jämfört med pixelmappad bild hur man än gör i den här situationen.
QX-modellen har till och med en gammal ”god” analog anslutning, VGA-kontakten eller D-SUB och den används i nödfall. Till exempel om du har en gammal dator som inte ger något annan form av bildsignal.
En detalj i sammanhanget är att AG241QX-modellen identifierar sig som ”AG241QG4” via EDID. Så druvrutiner och annan programvara identifierar inte skärmen exakt som den kallas på kartongen.
